Entreprenörskap och idéutveckling, 6 hp

Entrepreneurship and Idea Development, 6 credits

TEIO94

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Charlotte Norrman

Studierektor eller motsvarande

Dag Swartling

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 44 h
Rekommenderad självstudietid: 116 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CKEB Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Industriell bioteknik och produktion) 9 (HT 2019) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla O
6CKEB Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Protein Science and Technology) 9 (HT 2019) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla O
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Industriell bioteknik och produktion) 9 (HT 2019) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla O
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) 9 (HT 2019) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla O
6IKEA Högskoleingenjör i kemisk analysteknik 5 (HT 2019) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla V

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Högskoleingenjör i kemisk analysteknik
  • Innovativ programmering, kandidatprogram
  • Matematik, kandidatprogram
  • Civilingenjör i datateknik
  • Civilingenjör i informationsteknologi
  • Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat
  • Civilingenjör i medicinsk teknik
  • Civilingenjör i mjukvaruteknik
  • Civilingenjör i maskinteknik
  • Civilingenjör i teknisk biologi
  • Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
  • Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik

Särskild information

Får ej ingå i examen samtidigt som TEIO06 eller TEIO20.

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Åtminstone två års studier på teknisk högskola (120hp). Kursen förutsätter att studenten kan söka och strukturera information självständigt, kommunicera muntligen och skriftligen, planera och utföra ett projektarbete i grupp, göra enklare matematiska beräkningar samt har viss förmåga till kritiskt och kreativt tänkande.

Lärandemål

Kursen syftar till att ge deltagarna kunskaper och förmågor inom områdena entreprenörskap och innovation i tidiga utvecklingsskeden. Fokus ligger på formulering och utveckling av entreprenöriella och innovativa idéer, vilket även inkluderar viss förmåga att göra bedömningar av kommersialiseringspotential. Lärandemålen är att studenten efter genomgången kurs ska:

  • kunna förstå och definiera begreppen innovation och entreprenörskap generellt och utifrån det egna teknik- eller kunskapsområdet,
  • ha en grundläggande kunskap om teorier och verktyg för idéutveckling samt ha en övergripande kunskap om vad som kan ingå i en affärsplaneringsprocess och vad som vanligen ingår i en affärsplan,
  • kunna redogöra för vilken information och vilka analyser som krävs för att verifiera en idé samt ha viss förmåga att bedöma den kommersiella potentialen i en tilltänkt innovativ/entreprenöriell verksamhet,
  • ha viss förmåga att kommunicera ett förslag till en affärsidé skriftligen och muntligen. 

Kursinnehåll

Kursen innehåller tre teman:

  • Entreprenörskap och innovation - Studenten ställs inför olika perspektiv på entreprenörskap och innovation. Här frågar vi oss också vad en entreprenöriell versus en innovativ verksamhet är eller kan vara och i vilka kontexter den kan finnas.
  • Idéutveckling - Processen att gå från idé till affärsmodell. Här ligger fokus på hur man formulerar och utvecklar en idé som man kan bygga en ny- , eller vidareutveckla en befintlig, verksamhet på, hur man kan skydda den och hur man kan vinna insteg på en marknad, vad som krävs för att en verksamhet ska kunna stå på egna ben och hur man kan finansiera en verksamhet.
  • Affärsplanering och kommunikation - Att i muntlig och skriftlig form och i olika format beskriva och muntligt kommunicera idén utifrån relevanta analysmodeller.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen är organiserad i form av föreläsningar, lektioner/workshops, egen inläsning och arbete i grupp. Entreprenörskap är inte bara ämnet för kursen utan även sättet på vilket vi lär och förhåller oss till kursens arbete. De teoretiska föreläsningarna förklarar, tillsammans med litteraturen, begrepp och modeller, vilka sedan tillämpas på en kontext genom grupparbetsuppgiften. Relevans i undervisningen är viktigt och därför strävar vi efter att komma nära verkligheten. Grupparbetet är det viktigaste verktyget för detta och sker därför i form av arbete med så kallade live-cases, där studenterna utvecklar egna (eller andras) idéer som löser behov eller problem i en aktuell bransch. Forskning visar att ett aktivt lärande underlättar och ökar kunskapsinhämtning och för att stödja detta används flera olika lärformer. Kursen förutsätter även att studenterna tar ansvar för sitt eget lärande, både individuellt och i grupp. 

Kursen ges två gånger per år. 

Examination

UPG2Projektarbete i grupp3 hpU, 3, 4, 5
UPG1Individuell/parvis reflektion0.5 hpU, 3, 4, 5
TEN1Skriftlig tentamen2.5 hpU, 3, 4, 5

TEN1 består av en tenta som säkerställer att varje student har uppnått kursens lärandemål på ett teoretiskt plan. De kunskaper som testas under tentan tillämpas sedan praktiskt i grupparbetet.

UPG1 är en individuell eller parvis reflektion där studenten/studenterna, med stöd av forskningslitteratur, reflekterar kring kursens första tema, entreprenörskap och innovation, utifrån det egna teknik-eller kunskapsområdet.

UPG2 utgörs av ett projektarbete i grupp där studenterna arbetar med att utveckla och utvärdera ett en idé till ett affärskoncept, vilket avrapporteras skriftligen i form av ett idéPM och en så kallad förstudie. IdéPM bedöms med U/G. Förstudierapporten följer lämpligen samma struktur som en traditionell affärsplan och bedöms som U,3,4,5. I uppgiften ingår även muntliga presentationer, främst i form av så kallade pitchar.

För ett godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på alla delmoment samt närvaro vid obligatoriska undervisningstillfällen såsom vissa seminarier och redovisningar. Betyget på kursen som helhet är en sammanvägning av delmomenten och bygger på poängfördelningen i examinationsuppgifterna. Detaljer i kursens upplägg och genomförande, inklusive beskrivningar av samtliga obligatoriska moment och inlämningsuppgifter, finns redovisade i ett kursPM som delges studenterna i samband med kursstart.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisningsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".

  • Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Dag Swartling

Examinator

Charlotte Norrman

Kurshemsida och andra länkar

http://www.iei.liu.se/pie/kurser

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 44 h
Rekommenderad självstudietid: 116 h

Kurslitteratur

Böcker

  • Frankelius och Norrman, (2013) Uppfinningars betydelse för Sverige
    Vinnova rapport VR 2013:3, Kap 3
  • Frankelius, Norrman & Parment, (2015) Marknadsföring - vetenskap och praktik Lund: Studentlitteratur
    Kompendium inkluderande kapitel 2 och 16.
  • McKinsey, (1998) Från idé till företag. Affärsplanering för framgång. McKinsey & Company, Göteborg och Stockholm.

Artiklar


  • Vetenskapliga artiklar och bokkapitel, praktikfallsbeskrivningar, mm som anges på kursens hemsida.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG2 Projektarbete i grupp 3 hp U, 3, 4, 5
UPG1 Individuell/parvis reflektion 0.5 hp U, 3, 4, 5
TEN1 Skriftlig tentamen 2.5 hp U, 3, 4, 5

TEN1 består av en tenta som säkerställer att varje student har uppnått kursens lärandemål på ett teoretiskt plan. De kunskaper som testas under tentan tillämpas sedan praktiskt i grupparbetet.

UPG1 är en individuell eller parvis reflektion där studenten/studenterna, med stöd av forskningslitteratur, reflekterar kring kursens första tema, entreprenörskap och innovation, utifrån det egna teknik-eller kunskapsområdet.

UPG2 utgörs av ett projektarbete i grupp där studenterna arbetar med att utveckla och utvärdera ett en idé till ett affärskoncept, vilket avrapporteras skriftligen i form av ett idéPM och en så kallad förstudie. IdéPM bedöms med U/G. Förstudierapporten följer lämpligen samma struktur som en traditionell affärsplan och bedöms som U,3,4,5. I uppgiften ingår även muntliga presentationer, främst i form av så kallade pitchar.

För ett godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på alla delmoment samt närvaro vid obligatoriska undervisningstillfällen såsom vissa seminarier och redovisningar. Betyget på kursen som helhet är en sammanvägning av delmomenten och bygger på poängfördelningen i examinationsuppgifterna. Detaljer i kursens upplägg och genomförande, inklusive beskrivningar av samtliga obligatoriska moment och inlämningsuppgifter, finns redovisade i ett kursPM som delges studenterna i samband med kursstart.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Böcker

Frankelius och Norrman, (2013) Uppfinningars betydelse för Sverige

Vinnova rapport VR 2013:3, Kap 3

Frankelius, Norrman & Parment, (2015) Marknadsföring - vetenskap och praktik Lund: Studentlitteratur

Kompendium inkluderande kapitel 2 och 16.

McKinsey, (1998) Från idé till företag. Affärsplanering för framgång. McKinsey & Company, Göteborg och Stockholm.

Artiklar

Vetenskapliga artiklar och bokkapitel, praktikfallsbeskrivningar, mm som anges på kursens hemsida.

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning

                            
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

                            
2.3 Systemtänkande

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp

                            
3.2 Kommunikation

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.