E-hälsa: innovation och entreprenörskap, 6 hp (TEIO95)

eHealth: Innovation and Entrepreneurship, 6 credits

Huvudområde

Industriell ekonomi

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Charlotte Norrman

Studierektor eller motsvarande

Dag Swartling
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CDDD Civilingenjör i datateknik (Medicinsk informatik) 8 (VT 2021) 2 2+4 Svenska Linköping v
6CDDD Civilingenjör i datateknik 8 (VT 2021) 2 2+4 Svenska Linköping v
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi (Medicinsk informatik) 8 (VT 2021) 2 2+4 Svenska Linköping v
6CITE Civilingenjör i informationsteknologi 8 (VT 2021) 2 2+4 Svenska Linköping v
6CMED Civilingenjör i medicinsk teknik (E-hälsa) 8 (VT 2021) 2 2+4 Svenska Linköping o
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) 8 (VT 2021) 2 2+4 Svenska Linköping o/v
6CMJU Civilingenjör i mjukvaruteknik (Medicinsk informatik) 8 (VT 2021) 2 2+4 Svenska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i datateknik
  • Civilingenjör i informationsteknologi
  • Civilingenjör i medicinsk teknik
  • Civilingenjör i teknisk biologi
  • Civilingenjör i mjukvaruteknik

Särskild information

Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TEIO95 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TEIO94 obligatorisk. 

Rekommenderade förkunskaper

Tre års universitetsstudier på civilingenjörsprogram. Grundläggande kunskaper i e-hälsa motsvarande kursen TBMI04 E-hälsa: visioner och verktyg.

Lärandemål

Kursen syftar till att ge deltagarna kunskaper och förmågor inom områdena entreprenörskap och innovation i tidiga utvecklingsskeden. Fokus ligger på formulering och utveckling av entreprenöriella och innovativa tekniska idéer inom e-hälsa, vilket även inkluderar förmåga att göra bedömningar av kommersialiseringspotential inom ramen för gällande regelverk. Lärandemålen är att studenten efter genomgången kurs ska:

  • kunna definiera begreppen innovation och entreprenörskap generellt och kunna diskutera dessa utifrån det egna teknik- eller kunskapsområdet och relaterat till e-hälsa
  • ha en grundläggande kunskap om teorier och verktyg för idéutveckling
  • kunna redogöra för vilken information och vilka analyser som krävs för att verifiera en idé samt ha förmåga att bedöma dess kommersiella potential
  • på övergripande nivå redogöra för regelverk relevanta för e-hälsa och för en given idé identifiera relevanta delar av detta
  • kommunicera ett förslag till en affärsidé skriftligen och muntligen
  • kunna beskriva utveckling och implementering av innovativa affärsidéer inom e-hälsoområdet från ett övergripande systemperspektiv och hur individ och organisation kan delta i utvecklingen

Kursinnehåll

Kursen innehåller tre teman:

  • Entreprenörskap och innovation – Studenten ställs inför olika perspektiv på entreprenörskap och innovation inom teknikutveckling, generellt och inom området e-hälsa. Här frågar vi oss också vad en entreprenöriell respektive en innovativ verksamhet är eller kan vara och i vilka kontexter den kan finnas.
  • Idéutveckling och kommunikation – Fokus ligger på hur man formulerar, utvecklar och kommunicerar en e-hälsoidé i samverkan med individ och organisation. Vi diskuterar hur idén kan leda till ny- eller vidareutveckling av en verksamhet, hur man kan skydda den och hur man kan vinna insteg på en marknad, samt vad som krävs för att en verksamhet ska kunna stå på egna ben.
  • Regelverk relevant för e-hälsa, såsom GDPR, medicintekniskt regelverk, immaterialrätt, patientdatalagen etc.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen är organiserad i form av föreläsningar, lektioner/workshops och basgruppsarbete. Entreprenörskap är inte bara ämnet för kursen utan även sättet på vilket vi lär och förhåller oss till kursens arbete. De teoretiska föreläsningarna och litteraturen förklarar begrepp och modeller som sedan tillämpas på en kontext genom en grupparbetsuppgift (projekt). Grupparbetet sker i form av arbete med så kallade live-cases, där studenterna utvecklar egna (eller andras) idéer som svarar mot behov inom e-hälsoområdet. Föreläsningarna kan komma att ges både live och i form av videoföreläsningar och de kompletteras med workshops där studenterna, i sina grupper, får fördjupa sig i och applicera olika ramverk på de idéer de själva arbetar med. Basgruppsarbetet sker i samverkan med studenter från den medicinska fakulteten och fokuserar på fördjupad förståelse av och reflektion kring centrala begrepp. Det ingår också att kommentera och vidareutveckla andra basgruppers arbete.

Examination

BAS1BasgrupperU, G2 hp
PRA1ProjektU, 3, 4, 54 hp

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Dag Swartling

Examinator

Charlotte Norrman

Kurshemsida och andra länkar

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 44 h
Rekommenderad självstudietid: 116 h

Kurslitteratur

Artiklar

För referenslista med artiklar, se Kursinformation. 

Övrigt

För referenslitteratur, se kursPM.

Artiklar

För referenslista med artiklar, se Kursinformation. 

Övrigt

För referenslitteratur, se kursPM.

BAS1 Basgrupper U, G 2 hp
PRA1 Projekt U, 3, 4, 5 4 hp

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

 Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se