Biomedicinska material, 6 hp (TFTB48)

Biomedical Materials, 6 credits

Huvudområde

Teknisk biologi

Nivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Daniel Aili

Studierektor eller motsvarande

Magnus Boman

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6MBME Biomedical Engineering, masterprogram 3 (HT 2021) 1 1 Svenska/Engelska Linköping v
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) 9 (HT 2021) 1 1 Svenska/Engelska Linköping o
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Teknisk biologi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Masterprogram i medicinsk teknik
  • Civilingenjör i teknisk biologi

Särskild information

Kursen kan ej ingå i samma examen som TFTB40. 

Rekommenderade förkunskaper

Grundläggande kemi, biokemi, cellbiologi, fysiologi, mekanik, samt material och nanoteknik, ytor och gränsskikt och supramolekylär kemi.

Lärandemål

Kursen ska ge kunskaper om de olika biomaterial som används inom medicin, inklusive metaller, keramer, polymerer och kompositmaterial, samt hur de används i olika typer av medicintekniska produkter, såsom proteser, implantat, stentar, hjärtklaffar, sårvårdsförband, suturer och stödstrukturer för tissue engineering. Kopplingen mellan materialkomposition, struktur, ytkemi och funktion/värdsvar kommer att studeras, liksom utvecklingen av nya material och medicintekniska produkter som är riktade mot specifika tillämpningar inom bland annat tissue engineering och regenerativ medicin. Studenten skall efter kursen:

  • Kunna redogöra för de vanligaste typerna av biomaterial och deras fysikaliska och kemiska egenskaper och biomedicinska tillämpningar. 
  • Kunna beskriva vanliga process- och tillverkningsmetoder samt metoder för karakterisering och utvärdering av biomaterial från både ett fysikaliskt och biomedicinskt perspektiv.
  • Kunna analysera kopplingen mellan materialegenskaper, värdsvar och funktion för medicintekniska produkter.
  • Kunna redogöra för de krav som ställs på biomaterial som används i eller på kroppen utifrån ett materialtekniskt, biomedicinskt och kliniskt perspektiv.  
  • Kunna redogöra för designkriterier samt medicinska och kliniska överväganden vid utveckling av nya biomaterial och medicintekniska produkter.
  • Kunna redogöra för centrala aktuella forskningsfrågeställningar i ämnet. 
  • Kunna reflektera över etiska, regulatoriska och ekonomiska aspekter samt hållbarhet och jämställdhet vid utveckling och industriell produktion av biomaterial och medicintekniska produkter.

Kursinnehåll

Kursen behandlar de stora klasser av material som används inom medicinen, såsom metaller, keramer, polymerer och kompositer. Struktur, sammansättning, mekaniska egenskaper, yt-och bulk-relaterade egenskaper, stabilitet och nedbrytnings-mekanismer för de olika materialen kommer att avhandlas, samt den biologiska responsen för olika biomaterial, med tonvikt på proteinadsorption, immunrespons, och koagulation. Grundläggande fysikaliska och biomedicinska analyser och metoder för utvärdering av materialegenskaper och biokompatibilitet diskuteras. Dessutom kommer flera praktiska exempel rörande användandet av biomaterial i olika typer medicintekniska produkter studeras, både ur ett materialtekniskt och ett medicinskt/kliniska perspektiv. Exempel från aktuell forskning kring utveckling av nya biomaterial och tillämpningar kommer att diskuteras, inklusive metoder för tissue engineering och regenerativ medicin. Translationella aspekter samt regulatoriska, etiska, industriella och kliniska överväganden vid utveckling och produktion av medicintekniska produkter kommer också att behandlas.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen genomförs med en kombination av föreläsningar, seminarier, laborationer och om möjligt studiebesök på företag inom området. Ett litteraturprojekt genomförs i grupp och avhandlar aktuella ämnen och frågeställningar inom för kursen relevanta områden. Projektet redovisas skriftligt (rapport) och presenteras och diskuteras vid seminarium. Laborationerna kräver aktivt deltagande och redovisas skriftligt samt diskuteras vid seminarium.

Examination

TEN1Skriftlig tentamenU, 3, 4, 52.5 hp
UPG1ProjektU, G1.5 hp
LAB1LaborationskursU, G1.5 hp
KTR1KontrollskrivningarU, 3, 4, 50.5 hp

LAB1 redovisas med skriftlig projektrapport.

KTR1 består av ett antal korta quiz med frågor som testar förståelsen av centrala begrepp och koncept som diskuteras under föreläsningarna.

UPG1 redovisas genom en skriftlig rapport och muntlig presentation.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Studierektor eller motsvarande

Magnus Boman

Examinator

Daniel Aili

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 36 h
Rekommenderad självstudietid: 124 h

Kurslitteratur

Böcker
Lanza, R. P., (2020) Principles of tissue engineering. Fifth edition London : Academic Press, 2020.
ISBN: 9780128214015,0128214015,9780128184226,0128184221Wagner, William R., Sakiyama-Elbert, Shelly E., Zhang, Guigen, Yaszemski, Michael J., (2020) Biomaterials science : an introduction to materials in medicine. Fourth edition. London : Academic Press, an imprint of Elsevier, [2020]
ISBN: 9780128161388,0128161388,9780128161371,012816137X
Övrigt

Kopior på föreläsningsbilder

Laborationshandledningar

Böcker

Lanza, R. P., (2020) Principles of tissue engineering. Fifth edition London : Academic Press, 2020.

ISBN: 9780128214015,0128214015,9780128184226,0128184221

Wagner, William R., Sakiyama-Elbert, Shelly E., Zhang, Guigen, Yaszemski, Michael J., (2020) Biomaterials science : an introduction to materials in medicine. Fourth edition. London : Academic Press, an imprint of Elsevier, [2020]

ISBN: 9780128161388,0128161388,9780128161371,012816137X

Övrigt

Kopior på föreläsningsbilder

Laborationshandledningar

TEN1 Skriftlig tentamen U, 3, 4, 5 2.5 hp
UPG1 Projekt U, G 1.5 hp
LAB1 Laborationskurs U, G 1.5 hp
KTR1 Kontrollskrivningar U, 3, 4, 5 0.5 hp

LAB1 redovisas med skriftlig projektrapport.

KTR1 består av ett antal korta quiz med frågor som testar förståelsen av centrala begrepp och koncept som diskuteras under föreläsningarna.

UPG1 redovisas genom en skriftlig rapport och muntlig presentation.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Anmälan till tentamen

Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). 

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se