Policy och styrmedel inom miljö och energiområdet, 6 hp (TKMJ50)

Environmental and Energy Related Policy Instruments, 6 credits

Huvudområde

Industriell ekonomi

Nivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Wisdom Kanda

Studierektor eller motsvarande

Carina Sundberg
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management (Hållbart företagande) 8 (VT 2019) 2 1 Svenska Linköping o
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management (Systemverktyg för hållbar utveckling) 8 (VT 2019) 2 1 Svenska Linköping v
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management 8 (VT 2019) 2 1 Svenska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i energi - miljö - management

Förkunskapskrav

Miljömanagement, Miljörätt, Industriella energisystem, Byggnaders energisystem.

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Miljömanagement, Miljörätt, Industriella energisystem, Byggnaders energisystem

Lärandemål

Det övergripande syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskap kring policy och styrmedel inom miljö och energiområdet, exempelvis mot ökad resurseffektivitet, effektivare energianvändning, och ökad andel förnyelsebar energi, samt baserad på denna kunskap erhålla färdigheter att kritiskt granska och utvärdera sådan policy och styrmedel. För att uppnå syftet förväntas studenten bland annat erhålla förståelse för de underliggande principerna för hur ett land i en marknadsekonomi fattar beslut rörande policy och styrmedel inom miljö- och energiområdet, identifiera policy och styrmedel inom området som idag är i funktion inom EU och i Sverige och hur de inbördes påverkar varandra samt kunna redogöra för hur beslut på nationell- och EU-nivå rörande policy och styrmedel inom området genomförs. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: • redogöra för och reflektera över hur beslut fattas kring policy och styrmedel inom miljö- och energiområdet • beskriva funktionen för aktuella policyer och styrmedel inom området. • analysera och utvärdera sådana policyer och styrmedel • kritiskt granska och värdera för området relevanta vetenskapliga publikationer • kommunicera resultatet av sitt lärande inom kursens områden såväl muntligt som skriftligt  

Kursinnehåll

Under kursen kommer studenten att på olika sätt träna sin förmåga i att kritiskt granska och själva utvärdera policy och styrmedel inom miljö- och energiområdet. Olika delar av den vetenskapliga forskningsdiskursen presenteras. Deltagarna läser forskningsrapporter, böcker, och vetenskapliga artiklar etc., och granskar dessa kritiskt. Deltagarna gör även utvärdering av policy och styrmedel inom energisystemområdet och skriver texter inom ämnet styrmedel inom miljö- och energiområdet

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen ges i form av föreläsningar, seminarier, arbeten i grupp och individuellt, samt egen inläsning av litteratur. Deltagande vid seminarier samt inlämning av de i kursen ingående projektuppgifterna är obligatoriska. 

Examination

UPG3Obligatoriska inlämningsuppgifterU, 3, 4, 54 hp
UPG4Obligatoriska seminarieuppgifterU, G2 hp

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Kurslitteratur

Vetenskaplig litteratur som länkas vid Lisam.

Institution

Inst för ekonomisk och industriell utv

Studierektor eller motsvarande

Carina Sundberg

Examinator

Wisdom Kanda

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 0 h
Rekommenderad självstudietid: 160 h

Kurslitteratur

Kompendier

Textböcker inom området samt artiklar. Skrifter från Industriell miljöteknik och Energisystem, IEI. 

Kompendier

Textböcker inom området samt artiklar. Skrifter från Industriell miljöteknik och Energisystem, IEI. 

UPG3 Obligatoriska inlämningsuppgifter U, 3, 4, 5 4 hp
UPG4 Obligatoriska seminarieuppgifter U, G 2 hp

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Studieinformation, bilda@uf.liu.se