Monteringsteknik, 6 hp (TMPS22)

Assembly Technology, 6 credits

Huvudområde

Maskinteknik

Nivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Luis Ribeiro

Studierektor eller motsvarande

Mats Björkman

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska (Teknisk inriktning Maskinteknik) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska (Masterprofil Produktion) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, franska 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska (Teknisk inriktning Maskinteknik) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska (Masterprofil Produktion) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, japanska 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska (Teknisk inriktning Maskinteknik) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska (Masterprofil Produktion) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, spanska 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska (Teknisk inriktning Maskinteknik) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska (Masterprofil Produktion) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, tyska 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska (Teknisk inriktning Maskinteknik) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska (Masterprofil Produktion) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping o
6CIEI Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell, kinesiska 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi (Teknisk inriktning Maskinteknik) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi (Masterprofil Produktion) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping o
6CIII Civilingenjör i industriell ekonomi 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CMMM Civilingenjör i maskinteknik 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CMMM Civilingenjör i maskinteknik (Industriell produktion) 7 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CDPU Civilingenjör i design och produktutveckling 9 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
6CDPU Civilingenjör i design och produktutveckling (Produktutveckling - Konstruktion) 9 (HT 2017) 2 3 Engelska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Maskinteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell
  • Civilingenjör i industriell ekonomi
  • Civilingenjör i maskinteknik
  • Civilingenjör i design och produktutveckling

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Produktionsteknik, maskinelement, lektroteknik samt industriell ekonomi.

Lärandemål

Kursen behandlar montering ur såväl teknisk som organisatorisk synvinkel med tyngdpunkten lagd på tekniska frågeställningar kring monteringsoperationerna.
Kunskapsmålen för kursen är:

  • att kunna beskriva hur monteringssystem kan vara organiserade samt redogöra för förluster som är associerade med olika organisation av monteringssystem.
  • att kunna beskriva hur materialförsörjningen till monteringssystem kan annordnas samt redogöra för för –och nackdelar med olika typer av materialtillförsel.
  • att kunna redogöra för monteringsprocessens olika deloperationer; funktioner i processen, metoder, verktyg samt utrustning som används (för fogningsoperationen endast produktionstekniska aspekter).
  • att kunna förklara de principiella skillnaderna som finns mellan monterande tillverkning och detaljtillverkning (formning).
  • att principiellt kunna redogöra för konsekvenserna ur monteringssystemsynpunkt av en produkts uppbyggnad.
  • att kunna förstå och rätt använda tekniska termer inom teknikområdet.
Färdighetsmålen för kursen är:
  • att kunna analysera en produkts monteringsegenskaper med en DFA-metod.
  • att kunna planera, programmera, trimma in samt köra ett litet robotmonteringssystem för en given produkt.

  • Kursinnehåll

    Monteringsteknikens tekniska och ekonomiska betydelse i produkttillverkningen. Produktionstekniska och ekonomiska förutsättningar för montering, både vid automatisk och manuell montering. Konstruktionstekniska frågeställningar kopplade till montering. Utrustningar och tekniker för olika deloperationer inom montering. Produktionsfilosofi och monteringssystem. Industrirobotteknik kopplad till flexibel automatisk montering. Demontering.

    Undervisnings- och arbetsformer

    Teorigenomgångarna, som dels behandlar monteringsprocessens deloperationer inkl metoder, verktyg och utrustning och dels monteringssystem, är koncentrerade till kursens inledning. En demonstration av ett flexibelt automatiskt monteringssystem ges i anslutning till en av föreläsningarna. Lektionsundervisningen utnyttjas för en uppgift där en produkts utformning granskas med avseende på monteringsvänlighet (DFA - Design for Assembly). Laborationerna skall bidra till den grundläggande förståelsen av problem m.m. inom teknikområdet montering.

    Examination

    TEN1Skriftlig tentamenU, 3, 4, 53 hp
    LAB1LaborationskursU, G1 hp
    UPG1Två övningsuppgifterU, G2 hp
    Den skriftliga tentamen testar kunskaperna i hela kursen. Således ingår stoffet i laborationskursen och övningsuppgiften(-erna) i tentamen även om dessa delar av kursen också examineras som separata moment.
    Laborationskursen testar studenternas förmåga
    • att från en produktbeskrivning med dess funktion och en systembeskrivning av ett robotmonteringssystem för den aktuella produkten planera operationssekvensen, programmera, testa och justera samt slutligen köra robotmonteringen av den den aktuella produkten.
    • Programmet som studenten tagit fram skall visa att förståelse finns för säkerhetsaspekter samt för vikten av att kunna återstarta program efter stopp i monteringsprocessen.
    • analysera en befintlig monteringsmetod med avseende på svagheter hos metoden och produkten ur ett produktionstekniskt perspektiv.

    Betygsskala

    Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

    Övrig information

    Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

    Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

    Institution

    Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

    Studierektor eller motsvarande

    Mats Björkman

    Examinator

    Luis Ribeiro

    Kurshemsida och andra länkar

    Undervisningstid

    Preliminär schemalagd tid: 50 h
    Rekommenderad självstudietid: 110 h

    Kurslitteratur

    Kompletterande litteratur

    Kompendier
    ;onteringsteknik

    Stenciler, övnings- och laborations-PM

    Kompletterande litteratur

    Kompendier

    ;onteringsteknik

    Stenciler, övnings- och laborations-PM

    TEN1 Skriftlig tentamen U, 3, 4, 5 3 hp
    LAB1 Laborationskurs U, G 1 hp
    UPG1 Två övningsuppgifter U, G 2 hp
    Den skriftliga tentamen testar kunskaperna i hela kursen. Således ingår stoffet i laborationskursen och övningsuppgiften(-erna) i tentamen även om dessa delar av kursen också examineras som separata moment.
    Laborationskursen testar studenternas förmåga
    • att från en produktbeskrivning med dess funktion och en systembeskrivning av ett robotmonteringssystem för den aktuella produkten planera operationssekvensen, programmera, testa och justera samt slutligen köra robotmonteringen av den den aktuella produkten.
    • Programmet som studenten tagit fram skall visa att förståelse finns för säkerhetsaspekter samt för vikten av att kunna återstarta program efter stopp i monteringsprocessen.
    • analysera en befintlig monteringsmetod med avseende på svagheter hos metoden och produkten ur ett produktionstekniskt perspektiv.

    Kursplan

    För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

    Avbrott på kurs

    Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
    tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

    Inställd kurs

    Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

    Föreskrifter rörande examination och examinator 

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

    Examination

    Tentamen

    Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

    • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
    • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
    • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
    • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

    Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
      ** markerar att tentan ges för näst sista gången
      * markerar att tentan ges för sista gången 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Andra examinationsformer

    För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

    Betyg

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

    1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment

    1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
    3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
    4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

    Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

    Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se