Projektkurs, CDIO, 12 hp

Project Course CDIO, 12 credits

TNE085

Huvudområde

Elektroteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Ole Pedersen

Studierektor eller motsvarande

Kjell Karlsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 34 h
Rekommenderad självstudietid: 286 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CIEN Civilingenjör i elektronikdesign 9 (HT 2021) 1, 2 3, 3 Svenska/Engelska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Elektroteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i elektronikdesign

Rekommenderade förkunskaper

Analog elektronik, digitalelektronik, kretsteori, mikrodatorer, signaler och system, mobil telekommunikation, kommunikationsnätverk, trådlösa system, grundläggande kunskaper inom kretskortstillverkning, t.ex. metoder och processer vid elektronikproduktion. Grundläggande programmeringskunskaper. Kunna genomföra ett projekt med stöd av en projektmodell som t.ex. LIPS.

Lärandemål

Syftet med denna kurs är att studenterna ska jobba med ett större projekt från förstudie till färdig prototyp. I kursen kommer lämpliga delar av ”CDIO Syllabus” att fungera som styrdokument för lärmålen.
Projektarbetet ska genomföras på ett professionellt sätt, och det ska utveckla och befästa kompetenser enligt ”CDIO Syllabus”, genom att studenten får:

  • Tillämpa kunskaper och metoder från tidigare kurser, speciellt analog- och digitalelektronik eller trådlösa kommunikationssystem, mobil kommunikation och nätverk.
  • Vid behov ta fram ny kunskap.
  • Integrera kunskaper från flera olika discipliner, såsom kommunikationselektronik, effektelektronik, mikrodatorer, programmering, trådlösa kommunikationssystem, kommunikationsnätverk etc. och tillämpa dessa i nya sammanhang.
  • Formulera en kravspecifikation för projektet utgående från ett projektdirektiv, och därigenom bedöma projektets genomförbarhet med avseende på tekniska lösningar och tillgängliga resurser.
  • Presentera projektresultatet dels för beställaren och dels för andra studenter, vilka ej kan förutsättas vara specialister inom de tekniska områden som täcks av projektet.
  • Visa förmåga att självständigt leda projektarbetet med stöd av en projektmodell och med givna begränsade resurser i form av personal, materiel och tid.
  • Planera, genomföra och följa upp ett projekt.
  • Analysera och strukturera problem samt analysera och dra slutsatser från resultat.
  • Ta initiativ och finna kreativa lösningar.
  • Aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp genom god social kompetens.
Resultatet av projektarbetet ska :
  • Hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och metoder i elektronikkonstruktion eller kommunikationssystem och nätverk.
  • Dokumenteras i form av projekt- och tidplan samt i form av en teknisk rapport.
  • Presenteras muntligt och i form av en demonstration av prototypen (konstruktionen).
  • Ska vara av så god kvalité (dokumentmässigt och konstruktionsmässigt) att det kan följas upp i en efterstudie av kommande studenter.
Kursens syfte är också att studenterna ska tillgodogöra sig kunskaper och förmågor inom entreprenörskapsområdet med tyngdpunkt på affärsplanering för nya verksamheter. Efter kursen ska studenten:
  • kunna redogöra för modeller som beskriver vad som krävs för att en ny verksamhet ska ha en stabil grund för sin vidare utveckling samt ha förmåga att bedöma verksamheters utvecklingsnivå med utgångspunkt i sådana modeller;
  • kunna redogöra för vilken information och vilka analyser som krävs för att värdera ett utvecklingsprojekt ur ett affärsmässigt perspektiv samt ha förmåga att samla in och analysera relevant information i detta syfte.

Kursinnehåll

Projekten kommer att vara nära kopplade till programmens inriktningar/spår: kommunikationselektronik, solceller och tryckt elektronik, trådlösa nätverk, eller till företag verksamma inom dessa områden. Projekten kan komma att variera från år till år.
Här följer några exempel på tänkbara projekt.

  • Inom effektelektronik: Styr- och reglerenhet för ström till el-bilar, växelriktare, enhet för att tillvarata bromsenergin i form av återladdning av batteriet i elfordon, etc.
  • Inom tryckt elektronik: Ta fram en organisk display, styrenhet för en organisk display i konventionell elektronik, styr- och reglerenhet för smarta fönster, fönsterglaset blir mer eller mindre transparant beroende på ljusstyrkan ute/inne…
  • Inom kommunikationselektronik: Radiofronten, ta fram en sändar/mottagarmodul enligt IEEE 80215.4 standard, Designa, tillverka och konfigurera en Zigbeemodul.
  • Inom trådlösa nätverk: Designa, implementera, verifiera och validera simuleringsmodeller för att analysera olika typer av kommunikationsnätverk.
  • Inom smarta hus: Klimatreglering inomhus, brand-/inbrotts-larm med webbövervakning, automatisk dammsugning, manövrering av hemtjänster via mobiltelefon (ljus, värme, garageport …).

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen består av några inledande föreläsningar, resten är självstudier. Varje projektgrupp, som skall bestå av 5–8 studenter (beroende på totala antalet studenter i kursen), kommer att tilldelas en handledare som stödjer gruppen i dess arbete. Det finns även en begränsad tillgång till tekniska experter.
Till varje projekt finns en beställare, med vilken projektgruppen förhandlar fram en kravspecifikation. Innan projektarbetet påbörjas ska projektgruppen också ta fram en projekt- och tidplan för sitt projekt. Projekten skall bedrivas enligt LIPS-modellen. Kravspecifikation, projekt- och tidplan samt övriga projektdokument skall följa de mallar som ingår i LIPS.
Kursen pågår hela höstterminen.

Examination

UPG1Inlämningsuppgifter om entreprenörskap, rapport3 hpU, G
PRA1Projektarbete9 hpU, G
Projektarbetet kommer att bedömas utifrån de lärmål som omnämns i ”CDIO Syllabus” (tillämpliga delar). Följande delar i projektarbetet kommer speciellt att granskas och ge betyget U/G:
  • Kvalitén på den muntliga presentationen och efterföljande (publika) demonstration.
  • Kvalitén på den tekniska lösningen / konstruktionen.
För godkänt på projektarbetsdelen måste båda ovanstående delar vara godkända. I övrigt ska en rapport om projektarbetet vara godkänd.
För godkänt slutbetyg ska projektarbetet och rapporten vara godkänd.
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.

Betygsskala

Tvågradig skala, äldre version, U, G

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Studierektor eller motsvarande

Kjell Karlsson

Examinator

Ole Pedersen

Kurshemsida och andra länkar

http://www2.itn.liu.se/utbildning/kurs/

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 34 h
Rekommenderad självstudietid: 286 h

Kurslitteratur

Kompendier


  • Kompendium om projektmodellen LIPS (köps på Bokakademin).

Övrigt

  • Böcker, kompendier och PM från tidigare studier. Projektrelaterad litteratur samt övrigt kompletterande materiel som specificeras på kursens hemsida.

Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG1 Inlämningsuppgifter om entreprenörskap, rapport 3 hp U, G
PRA1 Projektarbete 9 hp U, G
Projektarbetet kommer att bedömas utifrån de lärmål som omnämns i ”CDIO Syllabus” (tillämpliga delar). Följande delar i projektarbetet kommer speciellt att granskas och ge betyget U/G:
  • Kvalitén på den muntliga presentationen och efterföljande (publika) demonstration.
  • Kvalitén på den tekniska lösningen / konstruktionen.
För godkänt på projektarbetsdelen måste båda ovanstående delar vara godkända. I övrigt ska en rapport om projektarbetet vara godkänd.
För godkänt slutbetyg ska projektarbetet och rapporten vara godkänd.
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Anmälan till tentamen

Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). 

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Kompendier

Kompendium om projektmodellen LIPS (köps på Bokakademin).

Övrigt

Böcker, kompendier och PM från tidigare studier. Projektrelaterad litteratur samt övrigt kompletterande materiel som specificeras på kursens hemsida.

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
PRA1
Examineras via projektarbetet.
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
PRA1
Examineras via projektarbetet.
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
PRA1
Examineras via projektarbetet.
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
PRA1
Om näringslivsprojekt.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
PRA1
Projektarbete.
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
PRA1
Projektarbete.
2.3 Systemtänkande
X
PRA1
Projektarbete.
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
PRA1
Projektplanering.
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
PRA1
Fångas upp från tidigare kurser.
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
PRA1
UPG1
Projektarbetet och redovisningen.
3.2 Kommunikation
X
PRA1
UPG1
Projektarbetet och redovisningen.
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
UPG1
I händelse av engelsk slutrapport.
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
PRA1

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
PRA1
Vissa utvecklingsprojekt.
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
PRA1
Projektidentifiering och projektarbete.
4.4 Att konstruera produkter och system
X
PRA1
Projektarbetet.
4.5 Att realisera produkter och system
X
PRA1
Slutprodukt (prototyp).
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X
PRA1
Slutprodukt (prototyp).
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
PRA1

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
PRA1
UPG1
Redovisning och slutrapport.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.