Logistiknätverk och transporter, 6 hp

Logistics Networks and Transports, 6 credits

TNK099

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av TNK124.

Huvudområde

Transportsystem

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Stefan Engevall

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 58 h
Rekommenderad självstudietid: 102 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CKTS Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle 8 (VT 2017) 1 3 Svenska/Engelska Norrköping, Norrköping V
6CKTS Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle (Masterprofil Kvantitativ logistik) 8 (VT 2017) 1 3 Svenska/Engelska Norrköping, Norrköping O
6MTSL Intelligent Transport Systems and Logistics, masterprogram 2 (VT 2017) 1 3 Svenska/Engelska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Transportsystem

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Intelligent Transport Systems and Logistics, masterprogram
  • Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Grundkurser i Industriell Ekonomi, Logistik, Optimering och Simulering.  Grunder i AMPL eller annat matematiskt modelleringsspråk, Grundläggande programmering.

Lärandemål

Målsättningen för kursen är att studenterna skall få en djup förståelse för hur logistiksystem kan modelleras och analyseras utifrån ett nätverksperspektiv, huvudsakligen med hjälp av kvantitativa metoder. Speciellt diskuteras transporternas roll som möjliggörare för konkurrenskraftiga försörjningskedjor och logistiknätverk.
Efter kursen skall studenterna kunna:

  • Analysera ett logistiknätverk, identifiera dess aktörer och bedöma de olika aktörernas betydelse ur nätverkets och det enskilda företagets perspektiv.
  • Förklara uppbyggnaden av SCOR-modellen och använda SCOR-modellen på mindre exempel för att beräkna och värdera väsentliga nyckeltal.
  • Redogöra för den grundläggande strukturen hos affärssystem, och förklara vad som utmärker ett avancerat planeringssystem.
  • Strukturera mindre planeringsproblem, utveckla planeringsmodeller eller modeller för scenarioanalys, och dra slutsatser om problemet från de lösningar modellerna genererar.
  • Analysera och kritisk granska resultat som uppnåtts i nätverksplanering med hjälp av planeringsmodeller.
  • Diskutera svårigheter och möjligheter vid samarbete i logistiknätverk.
  • Beräkna möjliga besparingar genom att öka graden av samarbete i ett logistiknätverk genom t.ex. transportsamarbete eller leverantörsstyrda lager.
  • Använda matematiska modeller för att föreslå kostnadsfördelning i samarbete inom logistiknätverk och transporter.
  • Diskutera kring och räkna på möjliga besparingar genom att använda transporttelematik för att t.ex. öka spårbarhet.
  • Värdera skillnader i effekterna av att välja olika transportslag eller kombinationer av olika transportslag.
  • Känna till och tillämpa planeringsmodeller för logistik relaterat till e-handel.
  • Känna till och förstå hur samarbete och effektivare planering kan bidra till ökad hållbarhet
  • Känna till grundläggande transporttekniska begrepp. 

Kursinnehåll

Kursen betraktar logistiknätverk, för att visa på nödvändigheten att betrakta ett systems helhet för att undvika suboptimering i systemet. Kursen visar hur kvantitativa ansatser kan användas för att analysera en försörjningskedja som en del i ett nätverk. Kursen innehåller följande moment:

  • Logistiknätverk - terminologi & modeller
  • SCOR-modellen & nyckeltal.
  • Affärssystem och avancerade planeringssystem i relation till logistiknätverk
  • Strategisk nätverksplanering
  • Ruttplanering
  • Ruttplanering och e-handel
  • Samarbete och koordination i försörjningsnätverk
  • Samarbete: Citylogistik
  • Kostnadsdelning i transportsamarbete
  • Samarbete: leverantörsstyrt lager & flernivåers lagerstyrning
  • Transporttelematik och spårbarhet
  • Val av transportslag och transportterminologi 

Undervisnings- och arbetsformer

I kursen ingår momenten föreläsningar, seminarier, lektioner och laborationer, samt projektarbete. På föreläsningar presenteras i huvudsak den teori som stöds av litteraturen. Seminarierna ägnas åt att presentera och diskutera kursens olika praktikfall och spel. Seminarierna ägnas också åt större räkneövningar som relaterar till kursens innehåll. På laborationerna formuleras och löses större problem med hjälp av standard- och kommersiell programvara.
Examinationen består till en del av två individuella inlämningsuppgifter, där studenterna förväntas göra längre redogörelser i några områden, och lösa större planeringsproblem med kvantitativa metoder och verktyg.

Examination

LAB1Laborationer1 hpU, G
PRA1Projektuppgift2 hpU, G
UPG2Inlämningsuppgifter3 hpU, 3, 4, 5
Väl utförda projektuppgifter och laborationer med tillhörande rapporter kan bidra till ett högre kursbetyg än betyget på inlämningsuppgifterna.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser:
Projektkurs kommunikations- och transportsystem

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Examinator

Stefan Engevall

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 58 h
Rekommenderad självstudietid: 102 h

Kurslitteratur

Aktuella vetenskapliga artiklar enligt anvisningar på kurshemsida. Föreläsningsmaterial, Praktikfallsbeskrivningar, Laborationshandledningar, Utdrag ur böcker mm., som distribueras i samband med motsvarande kurstillfällen, eller finns tillgängliga som nätbaserad litteratur. Scientific papers according to course homepage Materials from lectures, case descriptions, laboratory instructions etc. Additional literature such as excerpts from books may also be handed out during the course.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
LAB1 Laborationer 1 hp U, G
PRA1 Projektuppgift 2 hp U, G
UPG2 Inlämningsuppgifter 3 hp U, 3, 4, 5
Väl utförda projektuppgifter och laborationer med tillhörande rapporter kan bidra till ett högre kursbetyg än betyget på inlämningsuppgifterna.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Aktuella vetenskapliga artiklar enligt anvisningar på kurshemsida. Föreläsningsmaterial, Praktikfallsbeskrivningar, Laborationshandledningar, Utdrag ur böcker mm., som distribueras i samband med motsvarande kurstillfällen, eller finns tillgängliga som nätbaserad litteratur. Scientific papers according to course homepage Materials from lectures, case descriptions, laboratory instructions etc. Additional literature such as excerpts from books may also be handed out during the course.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
Metoder för lagerstyrning, kostnadsdelning mm vilket i huvudsak är matematik
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
X
Olika praktikfall relaterade till kvantitativ logistik
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
Kvantitativ logistk genomsyrar ju hela kursen….!
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
Tränar förmåga att lösa problem med i stor utsräckning otillräckliga eller svårfångade data
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

                            
2.3 Systemtänkande
X
Logistiknätverk grundar sig på idén om systemsynsätt istället för lokalt agerande
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
Läsa och resonera kring kurs- och vetensakplig litteratur
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
Läsning av forskningsartiklar inom området
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
Projekt i större grupp (3-5), Labbar i grupper om två
3.2 Kommunikation
X
Projekten redovisas i slutet av kursen
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
X
Logistik förutsätter affärsmässighet
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
Praktifkallen och labbar kräver utvecklande av mindre systemlösningar, från skapande via design till implementering
4.4 Att konstruera produkter och system
X
Praktifkallen och labbar kräver utvecklande av mindre systemlösningar, från skapande via design till implementering
4.5 Att realisera produkter och system
X
Praktifkallen och labbar kräver utvecklande av mindre systemlösningar, från skapande via design till implementering
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.