Civilingenjörsprogram i informationsteknologi, 300 hp

Master of Science in Information Technology, 300 credits

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi utbildar civilingenjörer med helhetssyn på tekniken och dess användning i samhället. Med bred teknisk bas i informations- och kommunikationsteknologi, utvecklar och anpassar de utexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi olika lösningar för infrastruktur. Lösningarna möjliggör att överföra, strukturera och presentera olika slags information och möta de behov som samhället ställer. Utbildningen präglas av studentcentrerat lärande med samarbete mellan studenterna. Det förbereder dem för ett livslångt lärande genom att de redan under studietiden övar på att själva avgöra vad som behöver läras för att lösa ett givet problem. Utbildningen präglas också av kurser med starka projektinslag. 

Studenterna utvecklar under utbildningen, bl.a. genom den pedagogiska modellen, sina personliga förmågor till samarbete, problemlösning och kommunikation med andra yrkesgrupper. De kan också leda högteknologiska projekt av olika slag. 

Utbildningen ger förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv och verktyg för att kunna möta samhällets och enskilda individers krav på etik, miljö, resurshushållning och ekonomi.

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från informationsteknologiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter: 

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper

Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen 

Utbildningen ger en bred matematisk grund med både kontinuerlig och diskret matematik, kurser i matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt naturvetenskapliga kurser anpassade för IT-området. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera problem inom informationsteknik. 

Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen 

Utbildningen ger en datateknisk bas i programmering, datastrukturer, operativsystem och datorteknik, samt kunskap och förståelse för utrustning och system för data och multimedia. Studenterna ska behärska ett teknikblock inom kommunikation som omfattar:

  • Informationsöverföring, som handlar om hur information representeras och överförs. Det kan vara trådbundet eller trådlöst, via signaler och olika medier och hur överföringen sker på ett säkert sätt genom t.ex. kryptering och felrättande koder. 
  • Kommunikationssystem, som handlar om nätstrukturer och protokoll. 
  • Informationssystem, som handlar om hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerade media, i första hand exemplifierat genom Internet. 
  • Interaktion, som här handlar om hur människan, baserat på sin kognitiva förmåga och olika designmodeller för interaktion, interagerar med olika typer av gränssnitt.

Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen 

Civilingenjören i informationsteknologi har fördjupade kunskaper inom informationsteknologi, datateknik, elektroteknik (kommunikation) eller medicinsk teknik och har i ett huvudområde tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning

Utbildningen ger både verktyg och metoder från matematiken som tekniska kunskaper för att identifiera, formulera och modellera komplexa datatekniska problem. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi kan göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. 

Experimenterande och kunskapsbildning

Informationsteknologiutbildningen ger studenterna förmågan att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och genom experimentell implementering av programvara och datorkonstruktion, utvärdera hypoteserna. Det innebär att de färdiga civilingenjörerna kan formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera samt redovisa resultat. De har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området.

Systemtänkande

Efter utbildningen har civilingenjörerna i informationsteknologi förmågan att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla informationstekniska system och processer. Det innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa, samt göra prioriteringar av avvägningar.

Individuella färdigheter och förhållningssätt

De utexaminerade civilingenjörerna visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Det innebär också självkännedom samt förmåga till personligt ledarskap och livslångt lärande. De har även förmågan att planera sin tid och sina resurser.

Professionella färdigheter och förhållningssätt

Civilingenjörerna i informationsteknologi kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande.. Det innebär även att de är medvetna i sin karriärplanering och håller sig informerade om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Att arbeta i grupp

Studenterna är, genom den pedagogiska modellen, väl förberedd för att arbeta i grupp. De har kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en effektiv grupp. De får därigenom förmågan att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupprojekt, inklusive ett helterminsprojekt, är de färdigexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi förberedda för att agera i olika grupproller. De är, efter viss yrkeserfarenhet, framförallt redo att växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller. De har även en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.

Att kommunicera

Utbildningen ger goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Det innebär att studenterna kan presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt, med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift. 

Att kommunicera på främmande språk

Studenterna ska kunna läsa texter på engelska inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

Att relatera tekniken till samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

Utbildningen ger perspektiv på teknikens betydelse och på den egna rollen som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och lär studenterna beakta hållbar tillämpning av teknik. Civilingenjörer i informationsteknologi ska, för att kunna skapa användarvänlig interaktion, ha kunskap om människans kognitiva processer och kommunikationsförmågor som bas. De ska förstå teknikens roll på arbetsplatsen, etik och ekonomi.

Att utvärdera företags- och affärsmässiga villkor

Informationsteknologiutbildningen ska, baserat på insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren, ge förmågan att kunna utveckla och utvärdera införande av ny teknik.

Att planera system 

Under utbildningen inhämtar studenterna kunskaper och färdigheter i kravsättning av system och produkter, vilket innebär att de efter examen kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta, modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.

Att utveckla system

Civilingenjörer i informationsteknologi har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. De har stora färdigheter i att tillämpa kunskaperna från sina teknikspecialiteter vid utvecklingsarbete.

Att realisera system

Utbildningen ger kunskaper i utformning och ledning av kravsättning, realiseringsprocessen, och analys av slutprodukten. 

Att ta i drift och använda system

Efter utbildningen har civilingenjörerna i informationsteknologi kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

Innehåll

Programmet för informationsteknologi har en obligatorisk del, som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:

Teknikblock med datavetenskap, datorteknik och systemteknik 

Kurserna i datavetenskap ska ge en förståelse för programmering, datastrukturer och algoritmer, databaser, processprogrammering. Kurserna i datorteknik och systemteknik skall ge en grund i digitalteknik, en djupare förståelse för hur datorn och dess komponenter är konstruerade, samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik. 

Teknikblock med kommunikationsteknik med informationsöverföring, som behandlar hur information representeras och överförs via olika medier

Kurser i kommunikationssystem, som behandlar nätstrukturer och protokoll, samt informationssystem, som behandlar hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerad media. 

Ett block med fokus på interaktion

Behandlar dels människans kontakt via olika typer av gränssnitt, baserat på människans kognitiva förmåga och olika designmodeller.  Dels olika medier för text, bild och multimedia. 

Ett matematikblock

Består dels av kontinuerlig matematik som analys, linjär algebra och transformer, dels av diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering. 

Ett naturvetenskapligt block

Ger grunderna i mekanik och elektromagnetism. 

Hållbarhetsblock

Sätter tekniken i ett hållbarhetssammanhang genom att explicit relatera teknikens mål till energieffektivitet i tre teknikkurser.

 

Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett informations-, kommunikations- eller datatekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser för utveckla yrkesprofessionen.

Inom programmet erbjuds ett antal profiler med ämnesfördjupning. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenten välja kurser så att man uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde, se vidare under rubriken Sammanfattning av examenskrav.

Programmets pedagogiska modell

Under den grundläggande delen är den pedagogiska modellen baserad på studentcentrerat lärande, i huvudsak problembaserat lärande (PBL), där basgruppen är en grund för lärandet. I PBL ligger fokus på problemlösningsförmåga, förmåga att självständigt identifiera inlärningsbehov i relation till det aktuella problemet, samt förmåga att samarbeta både i lärande och i problemlösning. 


Basgrupperna innehåller 6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas så att grupperna blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och stimulera lärandet och samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär därför inte ut; hen styr istället varsamt gruppens eget arbete så att det inriktas mot relevanta kursmål. 


Basgruppen utgår från vinjetter, verklighetsanknutna situationer, som är kortfattat beskrivna i text, bild eller i annan form. 


PBL tränar studenternas förmåga att arbeta självständigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper. 


Under de 3 första åren finns för varje termin en s.k. terminsansvarig. Den terminsansvarige har ansvar för helheten av terminen och samordning av kurserna. Den terminsansvarige ansvarar för och leder handledarna för bas- och projektgrupper. 
De terminsansvariga utses av programnämnden och ingår i IT-programmets programplanegrupp. Ytterligare information om ITs organisation finns tillgängligt i ett av programnämnden fastställt organisationsdokument. 


För övergripande pedagogiskt ansvar finns en PBL-ansvarig lärare, som utses av programnämnden. Den PBL-ansvarige läraren ansvarar för introduktionsmomenten till PBL under termin 1. 

Profiler

De ämnesfördjupande profilerna påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk som bestämmer hur profilkurser kan väljas.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning. 

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler fastställs inför termin 7 i programplanen. Huvudområdet för profilen beror på vilket val av valbara kurser som gjorts inom profilen. Tillåtna huvudområden för programmet, se avsnitt Examenskrav.

Profiler och regelverk

  • AI och maskininlärning
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
  • Autonoma system
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå
  • Datorsystem
    • Valbara kurser i profilen, minst 48 hp ska ingå.
  • Industriell ekonomi
    • Obligatoriska kurser, kompletterat med minst 30 hp på avancerad nivå i för programmet tillåtet huvudområde
  • International Software Engineering (endast för antagna till utbytesstudier termin 8 till Harbin Institute of Technology, Kina)
    • tillgodoräknade utbytesstudier omfattande minst 30 hp
    • Obligatoriska kurser
  • Kommunikation
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
  • Medicinsk informatik
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
  • Programmering och algoritmer
    • Valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
  • Signal- och bildbehandling
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå.
  • Spelprogrammering
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36hp varav 30hp på avancerad nivå.
  • Storskalig mjukvaruutveckling
    • Valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
    • TDDD46 tillgodoräknas som TDDD37
  • Säkra system
    • Obligatoriska kurser
    • Minst en kurs av TDDD27, TDDD38, TDTS21
    • Minst en kurs av TDDD97, TDTS06, TDDD37 eller en till av TDDD27, TDDD38, TDTS21
    • TDDD46 tillgodoräknas som TDDD37

Undervisnings- och arbetsformer

Under de tre första åren är programmet organiserat så att man vanligen läser två-tre kurser parallellt under en period, där en av kurserna ofta är av matematisk natur. Samtliga kursers lärandemål omsätts i egna inlärningsmål genom arbete i problembaserade basgrupper två gånger i veckan.

Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Framför allt genomförs en projekttermin med grupper om 5-7 deltagare, där ett större projektarbete varvas med ämnesmässiga moment. I dessa kurser, och även i andra kurser, utvecklas dels den kommunikativa förmågan genom både muntliga presentationer och skriftliga tekniska rapporter, dels kunskaper och erfarenheter att arbeta i grupp. Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och ges därför på engelska. 


I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som, för skilda studerandegrupper inom utbildningen, utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte inge i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valfri kurs. 
 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
eller
Fysik B, Kemi A, Matematik E
(Områdesbehörighet A9/9)

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande: 

  • För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet gäller:
    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras  
  • För tillträde till termin 7 krävs att studenten har minst 150 hp inom programmets första 6 terminer vid terminsstarten. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. Då ska i första hand de kurser som inte är avklarade  från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer. 
  • För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 hp inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser från termin 1 till och med 6 är avslutade samt att studenten har 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet. 

Självständigt arbete (examensarbete)

Studenter som vill ha en profil angiven i examensbeviset bör, för att få sin civilingenjörsexamen, välja ett examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning.

För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.

För tillträde till examensarbetet se "Tillträdeskrav till högre termin eller kurser". 

För att kunna ta ut den masterexamen som krävs för att få civilingenjörsexamen från programmet, är de tillåtna huvudområden Informationsteknologi, datateknik, elektroteknik, och medicinsk teknik.
 

Examenskrav

För att uppfylla civilingenjörsexamen i informationsteknologi, 300 hp, skall studenten ha fullgjort: 

  • kursfordringar med godkänt resultat omfattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Andra kurser kan, efter särskilt beslut av programnämnden, inräknas. 
  • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Där ska ingå: 
    • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet. 
    • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet. 
  • examensarbete examinerat på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. 
  • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. 

För studier inom Tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning så att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. 

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall görs av programnämnden. 

Uppfylls profilkraven för en masterprofil anges detta i examensbeviset. 

När kraven för civilingenjörsexamen i informationsteknologi är uppfyllda, är även kraven för teknologie masterexamen inom ett huvudområde uppfyllt och därmed utfärdas två examina. 

Examensbenämningar är Civilingenjör i informationsteknologi och Teknologie master i informationsteknologi, datateknik elektroteknik eller medicinsk teknik. 

För antagna 2013 eller senare gäller dessutom nedanstående krav på kurser:

  • För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)
  • Företags- och affärsmässiga villkor, skall minst en av följande kurser vara avklarade med godkänt resultat:
    • TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 

    • TEAE01 Industriell ekonomi 

    • TEIE44 Intellectual Property Rights

    • TEIO32 Projektledning och organisation

    • TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling

    • TGTU04 Ledarskap 

Maximalt kan 30 hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i programexamen. 

  • För antagna 2011 eller senare skall minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat: 
    • TANA09 Datatekniska beräkningar
    • TANA21 Beräkningsmatematik

Övrigt om examen 
Från och med 2014 ingår obligatoriskt kandidatprojekt under termin 6. 

Examensbenämning på svenska

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Examensbenämning på engelska

Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

Särskild information

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, kontakta forskarstudierektor på respektive institution.

För att få räkna med en sådan kurs som valfri i civilingenjörsexamen, lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

Övriga föreskrifter

Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

Beaktande av särskilda perspektiv enligt styrelsens direktiv.

Termin 1 (HT 2020)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 0
TDDC75 Diskreta strukturer 8* G1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TDDC77 Objektorienterad programmering 8* G1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi 8* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
Period 1
TDDC75 Diskreta strukturer 8* G1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDC77 Objektorienterad programmering 8* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi 8* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA79 Inledande matematisk analys 6 G1X 2 O
TDDC77 Objektorienterad programmering 8* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi 8* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder

Termin 2 (VT 2021)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA41 Envariabelanalys 1 6 G1X 4 O
TDTS11 Datornät och internetprotokoll 6 G1X 2 O
TFYA15 Fysikaliska modeller 8* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TFYA15 Fysikaliska modeller 8* G1X 1/2 O
*Kursen läses över flera perioder
TGTU79 IT-rätt och etik 6 G1X 3 O
TSEA77 Datorteknik 4 G1X 4 O
TSRT04 Introduktionskurs i Matlab 2 G1X 1 V
TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder

Termin 3 (HT 2021)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA24 Linjär algebra 8* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE22 Datastrukturer och algoritmer 6 G2X 3 O
TDDE43 Design och utveckling av interaktiva system 12* G1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TGTU82 Mångfald och genus inom applikationsutveckling 4* G1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TATA40 Matematiska utblickar 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA24 Linjär algebra 8* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE43 Design och utveckling av interaktiva system 12* G1X 2/3 O
*Kursen läses över flera perioder
TGTU82 Mångfald och genus inom applikationsutveckling 4* G1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TATA40 Matematiska utblickar 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder

Termin 4 (VT 2022)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDE47 Processprogrammering och operativsystem 8 G2X 3 O
TINF01 IT för hållbarhet 8* G1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TSBB32 Linjära system 8* G2X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA40 Matematiska utblickar 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
TGTU63 Industrikunskap 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA91 En- och flervariabelanalys 6 G1X 4 O
TINF01 IT för hållbarhet 8* G1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TSBB32 Linjära system 8* G2X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA40 Matematiska utblickar 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
TGTU63 Industrikunskap 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder

Termin 5 (HT 2022)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS42 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6* G2X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TAOP89 Optimering för IT 8* G2X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE48 Mobila nätverk 4 G2X 3 O
TGTU63 Industrikunskap 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TAMS42 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6* G2X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TAOP89 Optimering för IT 8* G2X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDD37 Databasteknik 6 G2X 1 O
TSRT19 Reglerteknik 6 G2X 4 O
TGTU63 Industrikunskap 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder

Termin 7 (HT 2023)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 O/V

För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.

För Civlingenjör TB och KB, profil Sensorer och material i biomedicin (TB) samt profil Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TAMS24 Statistisk teori, grk 4 G2X 4 V
TAMS32 Stokastiska processer 6 A1X 1 V
TATA55 Abstrakt algebra 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA77 Fourieranalys 6 G2X 1 V
TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2X 3 V
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 V
TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1X 3 V
TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
TDDD08 Logikprogrammering 6 A1X 4 V
TDDD23 Design och programmering av datorspel 6 A1X 2 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1X 1 V
TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
TDTS06 Datornät 6 G2X 1 V
TDTS08 Datorarkitektur 6 A1X 2 V
TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara. Minst en av kurserna TAOP61 och TKMJ24 krävs för examen på MMAT.

TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1X 4 V
TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 V
TSEA29 Konstruktion med mikrodatorer, projektkurs 8* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 V
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
TSTE12 Konstruktion av digitala system 6 A1X 3 V
TSTE86 Digitala integrerade kretsar 6 A1X 2 V
Period 2
TANA09 Datatekniska beräkningar 4 G2X 1 O/V

För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.

TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TAOP04 Matematisk optimering 6 A1X 2 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

 

TATA55 Abstrakt algebra 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1X 1 V
TBMI04 E-hälsa: visioner och verktyg 6 G2X 2/4 V

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om eHälsa är kursen TBMI04 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TFYA30 obligatorisk. Kursen TBMI04 är dock allmänt valbar även för dem som inte läser hela strimman med eHälsa.

TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDC73 Interaktionsprogrammering 6 G2X 1 V
TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
TDDD07 Realtidssystem 6 A1X 4 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD49 Programmering i C# och .NET Framework 4 G2X 3 V
TDDD55 Kompilatorer och interpretatorer 4 G2X 1 V
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1X 2 V
TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDI07 Distribuerad inbyggd programvara och nätverk 4 G2X 1 V
TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1X 2 V
TDEI21 Strategisk organisatorisk IT-användning - workflow och knowledge management 6 A1X 4 V
TEIM03 Interkulturell kommunikation 4 G1X 4 V
TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TGTU04 Ledarskap 6 G2X 2 V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 3 V
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB09 Bildsensorer 6 A1X 4 V
TSEA29 Konstruktion med mikrodatorer, projektkurs 8* G2X - V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 A1X 1 V
TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1X 1 V
TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS22 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 3 V
TSRT08 Optimal styrning 6 A1X 3 V
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 O
TAMS24 Statistisk teori, grk 4 G2X 4 V
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD08 Logikprogrammering 6 A1X 4 V
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1X 4 V
Period 2
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 O
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 O
TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1X 4 O
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 O
Period 2
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
TSRT08 Optimal styrning 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
TDTS06 Datornät 6 G2X 1 V
TDTS08 Datorarkitektur 6 A1X 2 V
TSTE86 Digitala integrerade kretsar 6 A1X 2 V
Period 2
TDDD07 Realtidssystem 6 A1X 4 V
TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1X 2 V
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
TSKS22 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1X 2 O
TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
Period 2
TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1X 2 V
TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1X 2 V
TEIM03 Interkulturell kommunikation 4 G1X 4 V
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 O
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 O
TDTS06 Datornät 6 G2X 1 V
Period 2
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
TSKS22 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 3 V
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2X 3 O
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 V
TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1X 1 V
Period 2
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TBME03 Biokemi och cellbiologi 6 G2X 2 V
TBMI04 E-hälsa: visioner och verktyg 6 G2X 2/4 V

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om eHälsa är kursen TBMI04 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TFYA30 obligatorisk. Kursen TBMI04 är dock allmänt valbar även för dem som inte läser hela strimman med eHälsa.

TDDD37 Databasteknik 6 G2X 1 V
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 V
TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
TDDD08 Logikprogrammering 6 A1X 4 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
Period 2
TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
TDDD37 Databasteknik 6 G2X 1 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
TSKS22 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1X 4 O
TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 V
Period 2
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TSBB09 Bildsensorer 6 A1X 4 O
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 O
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDD23 Design och programmering av datorspel 6 A1X 2 O
TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 V
TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1X 1 V
Period 2
TDDC73 Interaktionsprogrammering 6 G2X 1 O
TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1X 3 V
TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
Period 2
TDDD37 Databasteknik 6 G2X 1 V
TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 O
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDTS06 Datornät 6 G2X 1 V
TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
Period 2
TDDC90 Software Security 6 A1X 1 O
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 O
TDDD37 Databasteknik 6 G2X 1 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder

Termin 8 (VT 2024)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1X 1 V
TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X - V
*Kursen läses över flera perioder
TATA54 Talteori 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TATA64 Grafteori 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TBMI01 Medicinskt beslutsstöd 6 A1X 4 V

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. Kursen ges ej 2019. 

TBMI03 Medicinska informationsmodeller och ontologier 6 A1X 4 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. Kursen är inställd 2020.

TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TBMT02 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1X 3 V
TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden 6 A1X 1 V
TBMT32 Medicintekniska utblickar 2* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDA69 Data- och programstrukturer 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 V
TDDD25 Distribuerade system 6 A1X 2 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
TDDD50 Grön IT 4 G2X 4 V
TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1X 1 V
TDDD75 Effektdriven utveckling och humancentrerad design av interaktiva system 6 G2X 3 V
TDDD76 Programutvecklingsprojekt i ett helhetsperspektiv 8* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD97 Webbprogrammering 6 G2X 3 V
TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE06 Storskalig mjukvaruutveckling - strukturer och processer 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1X 1 V
TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIE88 Datajuridisk översiktskurs 4 G1X 1 V
TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 V
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.

THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

TKMJ15 Miljömanagement 6 G1X 3 V
TNM048 Informationsvisualisering 6 A1X 3 V
TSBB15 Datorseende 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK38 Konstruktion av radiotransceivers 6 A1X 2 V
TSKS13 Trådlös kommunikation 6 A1X 4 V
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
TSRT09 Reglerteori 6 A1X 3 V
TSTE08 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar 6 A1X 3 V

Kursen ges ej 2019

TSTE14 Analoga filter 6 A1X 2 V

Kursen är inställd 2020.

TSTE93 Analog konstruktion 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TAOP87 Projekt i tillämpad optimering 6 A1X 3 V

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

 

TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X - V
*Kursen läses över flera perioder
TATA54 Talteori 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TATA64 Grafteori 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1X 1 V
TBMT32 Medicintekniska utblickar 2* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDA69 Data- och programstrukturer 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDC78 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 3 V
TDDD14 Formella språk och automatateori 6 G2X 2 V
TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1X 3 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD48 Automatisk planering 6 A1X 1 V
TDDD76 Programutvecklingsprojekt i ett helhetsperspektiv 8* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE06 Storskalig mjukvaruutveckling - strukturer och processer 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1X 2 V
TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V

 Kursen ges ej som programkurs 2020. Hänvisning till doktorandkurs på IDA. Kontakta examinator.

TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDEI35 Strategisk ekonomistyrning: Modeller för en stärkt konkurrenskraft 6 A1X 2 V
TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TEAE13 Affärsrätt 6 G1X 2 V
TEIE44 Intellectual Property Rights 4 G1X 1 V
TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1X 2 V
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIO95 E-hälsa: innovation och entreprenörskap 6 G2X 2/4 V

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TEIOKB1 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TEIO94 obligatorisk. 

TFYA19 Kvantdatorer 6 A1X 4 V
TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

TNM079 Modellering och animering 6 A1X 2 V
TSBB15 Datorseende 12* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK02 Bild- och ljudkodning 6 A1X 4 V
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
TSKS14 Flerantennkommunikation 6 A1X 3 V
TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1X 1 V
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
TSTE06 Digitala filter 6 A1X 3 V

Kursen är inställd 2020.

TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 A1X 2 V
TSTE93 Analog konstruktion 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 V
TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
Period 2
TDDD48 Automatisk planering 6 A1X 1 V
TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1X 2 V
TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 O
TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB15 Datorseende 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT09 Reglerteori 6 A1X 3 V
Period 2
TDDE05 AI-robotik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB15 Datorseende 12* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDA69 Data- och programstrukturer 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD25 Distribuerade system 6 A1X 2 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD97 Webbprogrammering 6 G2X 3 V
TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1X 1 V
TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDA69 Data- och programstrukturer 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDC78 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 3 V
TDDD14 Formella språk och automatateori 6 G2X 2 V
TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1X 3 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V

 Kursen ges ej som programkurs 2020. Hänvisning till doktorandkurs på IDA. Kontakta examinator.

TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 O
Period 2
TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1X 2 O
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
TSKS13 Trådlös kommunikation 6 A1X 4 V
Period 2
TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA19 Kvantdatorer 6 A1X 4 V
TSBK02 Bild- och ljudkodning 6 A1X 4 V
TSKS14 Flerantennkommunikation 6 A1X 3 V
TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMI01 Medicinskt beslutsstöd 6 A1X 4 V

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. Kursen ges ej 2019. 

TBMI03 Medicinska informationsmodeller och ontologier 6 A1X 4 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. Kursen är inställd 2020.

TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1X 1 V
TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE31 Big Data Analytics 6 A1X 3 V
TEIO95 E-hälsa: innovation och entreprenörskap 6 G2X 2/4 V

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TEIOKB1 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TEIO94 obligatorisk. 

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDA69 Data- och programstrukturer 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1X 3 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1X 3 V
TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
Period 2
TDDA69 Data- och programstrukturer 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDC78 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 3 V
TDDD14 Formella språk och automatateori 6 G2X 2 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V

 Kursen ges ej som programkurs 2020. Hänvisning till doktorandkurs på IDA. Kontakta examinator.

TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TBMT02 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1X 3 V
TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
TNM048 Informationsvisualisering 6 A1X 3 V
TSBB15 Datorseende 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
Period 2
TSBB15 Datorseende 12* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK02 Bild- och ljudkodning 6 A1X 4 V
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1X 1 O
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
Period 2
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TNM079 Modellering och animering 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDE06 Storskalig mjukvaruutveckling - strukturer och processer 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDE06 Storskalig mjukvaruutveckling - strukturer och processer 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1X 1 V

 Kursen ges ej som programkurs 2020. Hänvisning till doktorandkurs på IDA. Kontakta examinator.

TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1X 1 V
TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD97 Webbprogrammering 6 G2X 3 V
TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDD17 Informationssäkerhet, fk 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1X 3 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE46 Programvarukvalitet 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder

Termin 9 (HT 2024)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 O/V

För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.

För Civlingenjör TB och KB, profil Sensorer och material i biomedicin (TB) samt profil Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 2/4 V
*Kursen läses över flera perioder

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TBMIXXX obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TFTB43 obligatorisk. 

TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1X 1 V
TDDE14 Storskalig mjukvaruutveckling - bidrag och evolution 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1X 1 V
TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
TDEI13 Affärssystem: process och implementering 6 A1X 2 V
TDEI72 Strategi och digitalisering - teknik, standarder och nätverkseffekter 6 A1X 4 V
TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 V
TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 V
TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1X 4 V
TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1X 3 V
TNM095 Artificiell intelligens för interaktiv media 6 A1X 2 V
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB17 Visuell detektion och igenkänning 6 A1X 2 V
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 A1X 2 V
TSEK11 Utvärdering av IC-krets 2 A1X 4 V
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
TSIN01 Informationsnät 6 A1X 3 V
TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1X 1 V
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE17 Systemkonstruktion CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE25 Effektelektronik 6 A1X 3 V
Period 2
TDDD89 Vetenskaplig metod 6 A1X 3 O
TANA09 Datatekniska beräkningar 4 G2X 1 O/V

För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.

TAOP61 Optimering av realistiska, sammansatta system 6 A1X 3 V

Minst en av kurserna TAOP61 och TKMJ24 krävs för examen på MMAT.

TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TBMIXXX obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TFTB43 obligatorisk. 

TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
TDDE13 Multiagentsystem 6 A1X 1 V
TDDE14 Storskalig mjukvaruutveckling - bidrag och evolution 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE16 Text Mining 6 A1X 2 V
TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TNM086 VR-teknik 6 A1X 2 V
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1X 2 V
TSEA44 Datorteknik - ett datorsystem på ett chip 6 A1X 1 V
TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE17 Systemkonstruktion CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1X 3 V
TSTE85 Lågeffektselektronik 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1X 1 V
TSBB17 Visuell detektion och igenkänning 6 A1X 2 V
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
Period 2
TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE13 Multiagentsystem 6 A1X 1 V
TDDE16 Text Mining 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSBB17 Visuell detektion och igenkänning 6 A1X 2 V
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 O
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
TDDD37 Databasteknik 6 G2X 1 V
TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1X 2 V
TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 O
TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 O
TDEI72 Strategi och digitalisering - teknik, standarder och nätverkseffekter 6 A1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1X 3 O
TDDD69 Programutvecklingsmetodik - företagsprojekt 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
TDEI13 Affärssystem: process och implementering 6 A1X 2 V
Period 2
TDDD69 Programutvecklingsmetodik - företagsprojekt 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDC90 Software Security 6 A1X 1 V
TDDD07 Realtidssystem 6 A1X 4 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1X 2 V
TEIM03 Interkulturell kommunikation 4 G1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSIN01 Informationsnät 6 A1X 3 V
TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1X 1 V
TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDD07 Realtidssystem 6 A1X 4 V
TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X 2/4 V
*Kursen läses över flera perioder

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TBMIXXX obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TFTB43 obligatorisk. 

TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 V
TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TBMIXXX obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TFTB43 obligatorisk. 

TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDD08 Logikprogrammering 6 A1X 4 V
TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1X 4 V
TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
Period 2
TDDB44 Kompilatorkonstruktion 6 A1X 1 V
TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1X 3 V
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB17 Visuell detektion och igenkänning 6 A1X 2 V
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 V
Period 2
TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1X 1 V
TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TNM086 VR-teknik 6 A1X 2 V
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1X 4 V
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDE14 Storskalig mjukvaruutveckling - bidrag och evolution 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDE14 Storskalig mjukvaruutveckling - bidrag och evolution 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDD04 Programvarutestning 6 A1X 2 O
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDTS06 Datornät 6 G2X 1 V
TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
Period 2
TDDC90 Software Security 6 A1X 1 O
TDDD37 Databasteknik 6 G2X 1 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Termin 10 (VT 2025)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder

Programmens upplägg och organisation

Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

  • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
  • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
  • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Examensfordringar

För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Examina. 

Högskolelagen 1 kap. 8 §:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Examen inom ett program

Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645. 

Antagning till senare del av program

Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten. 

Studieuppehåll

Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär, https://www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-studieuppehall?l=sv. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

Avbrott på program

Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

Kurser inom utbildningsprogram

I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.

Frivilliga kurser

De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

Kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

För att inkludera kurser från annat program eller forskarutbildningskurser i examen måste den studerande ansöka och få beviljande om detta hos programnämnden. I annat fall ses kursen som frivillig. 

Vid val av kurs på annat program gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig.

För att ansöka om att få läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

Studerande på civilingenjörsprogram

Civilingenjörsstudenter kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

Studerande på högskoleingenjörsprogram

Studerande på högskoleingenjörsutbildningarna kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga högskoleingenjörsprogram.  

Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatprogram

Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar.  

Fristående kurser eller kurser på annan fakultet eller annat lärosäte

För att inkludera fristående kurser eller kurser från annan fakultet eller annat lärosäte i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden.

Anmälan till programkurser

Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

Anmälan till programkurs som fristående kurs

Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.

Vid resursbrist kan tekniska fakultetens styrelse besluta om inskränkning i möjligheten att läsa programkurs som fristående kurs.

Anvisningar för studieplanering

Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

  • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
  • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

  • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
  • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
  • vid antagning till senare del av program,
  • efter genomförda utlandsstudier,
  • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

Del av utbildningen utomlands

Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För salstentamen gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinations/orm, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

 Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information och länkar till kursplan, anmälan, reflektionsdokument mm finns på www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Allmänna bestämmelser

För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

Mål

Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv. Länkar till kursplanerna finns under Utbildningar (Civilingenjörsutbildning eller Masterutbildning). 

Omfattning

Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

Miljö där examensarbetet genomförs

Arbetet utförs som :

  • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
  • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
  • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på http://www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

Val av examensarbete

Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

Påbörjande av examensarbete

Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-exjobb?l=sv. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

Examensarbete tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

Examinator

Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

Examinator skall:

  • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av studievägledare och delges examinator
  • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
  • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
  • godkänna/underkänna planeringsrapport
  • godkänna/underkänna halvtidskontroll
  • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
  • i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
  • godkänna arbetet för framläggning
  • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
  • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
  • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
  • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)

I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.

Handledare

Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

  • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
  • problemformulering och avgränsningar för arbetet
  • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

Planeringsrapport

Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

  • preliminär titel på examensarbetet
  • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
  • en preliminär beskrivning av angreppssätt
  • planerad litteraturbas
  • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

Halvtidskontroll

Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

  1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
  2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
  3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

Redovisning

Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

Framläggning

Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid den tekniska fakulteten vid LiU och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

Examensarbetesrapport

Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

Opposition

Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

Opponenten skall:

  • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
  • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
  • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat, om skäl föreligger.

Auskultation

Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet.

Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

Reflektionsdokument

Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via https://www.lith.liu.se/examensarbete/reflektionsdokument?l=sv.

Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

Rätten till handledning

Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete.

Kvalitetsansvar

Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

Dispens

Om särskilda skäl föreligger kan respektive programnämnd ge dispens från ovanstående regelverk. T.ex. kan den muntliga oppositionen efter godkännande av programnämnden ersättas med en utförlig skriftlig opposition

  • för internationella studerande då särskilda skäl föreligger
  • för övriga studerande då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet där framlagt och det finns synnerliga skäl

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

  • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
  • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

Examinator ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition. Programnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

Allmänna bestämmelser

I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

Mål

Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

  • Ämneskunskaper
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
    • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
    • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
  • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
    • söka och värdera vetenskaplig litteratur
  • Arbeta i grupp och kommunicera
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
    • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
    • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
  • Ingenjörsmässighet
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
    • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Kandidatprojekt under utlandsstudier

I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

Påbörjande av kandidatprojekt

För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

  • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
  • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

Examination

Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.