Civilingenjörsprogram i kemisk biologi, 300 hp

Master of Science in Chemical Biology, 300 credits

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör, 5 år: Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Valbar utgång, 3 år: Naturvetenskaplig kandidat 180 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

Kemisk biologi är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och forskningsområde i gränslandet mellan kemi och biologi som fokuserar på en djupgående förståelse av komplexa biologiska processer på atomär och molekylär nivå. Det innefattar såväl detaljerad kunskap om enskilda biomolekylers struktur och funktion som kunskap om växelverkan i större biomolekylära system samt omfattande kunskaper om avancerade mättekniker för att studera dessa.

Civilingenjörsutbildningen i kemisk biologi ger kunnande inom kemi, biologi och molekylär bioteknik kombinerat med matematik och ingenjörsfärdigheter. Den utexaminerade civilingenjören besitter de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att lösa biotekniska problem genom att tillämpa och utveckla kemiska, struktur- och molekylärbiologiska tekniker. Visionen är att:

  • KB-ingenjören skall ha förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik, särskilt inom den biotekniska intressesfären, för att möta behov från näringsliv och samhälle.
  • KB-ingenjören skall bidra till en god resurshushållning och hållbar utveckling inom sina kunskapsområden.
  • studenter som utexaminerats från KB-programmet ska vara de mest attraktiva bioteknikingenjörerna såväl nationellt som internationellt.

Mål

Ämneskunskaper 

Förutom solida grundläggande kunskaper inom matematik, naturvetenskap och teknik besitter KB-ingenjören fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper inom genteknik, systemteknik, protein engineering, strukturbiologi och industriell bioteknik. KB-ingenjören är väl förtrogen med laborativ metodik inom dessa områden och har god förmåga att använda datavetenskapliga, statistiska och bioinformatiska verktyg för analys, beräkningar och visualisering av data inom företrädesvis bioteknik. Med denna kombination av kunskaper kan KB-ingenjören identifiera, formulera, strukturera och lösa komplexa biotekniska problem, samt analysera och värdera tekniska lösningar inom sin profilering.

Kunskaper i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen

 KB-ingenjören har en bred grundkunskap i matematik, fysik, kemi och biologi, i form av

  • inom matematik: analys och linjär algebra.
  • inom fysik: klassisk mekanik.
  • inom kemi: allmän kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi och biokemi.
  • inom biologi: cellbiologi, mikrobiologi och fysiologi.

KB-ingenjören kan vidare planera och genomföra laborativa experiment och dra relevanta slutsatser utifrån erhållna laborativa resultat. KB-ingenjören besitter grundläggande teknikvetenskapliga kunskaper i programmering och kan använda dessa för systematisk problemlösning.

Fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

Fördjupade kunskaper

KB-ingenjörens kunskaper på fördjupad nivå inom matematikområdet omfattas i första hand av matematisk statistik, medan fördjupningen inom fysik främst omfattar kunskaper i elektromagnetism, kvantmekanik och spektroskopi. KB-ingenjören har också fördjupade kunskaper i biokemi, cellbiologi och molekylärgenetik.

KB-ingenjören besitter fördjupade kunskaper inom bioteknik, biomätteknik, bioinformatik och reglerteknik. Det innebär att KB-ingenjören kan realisera biotekniska lösningar, speciellt inom protein engineering, genom att

  • använda datorbaserade metoder för analyser av DNA- och proteinsekvenser
  • utnyttja genteknik för att erhålla proteiner med önskad funktion,
  • använda biofysikaliska mätmetoder för att utvärdera och karakterisera dessa proteiner med avseende på struktur, stabilitet, funktion och interaktioner.

Väsentligt fördjupade kunskaper

Väsentligt fördjupade kunskaper erhålls under de sista två åren, då studenten väljer att profilera sig inom antingen industriell bioteknik eller proteinteknik.

KB-ingenjören med bioprocessinriktning har förmåga att modellera, simulera, utforma och analysera industriella biotekniska process- och produktionssystem och kan därtill utvärdera ekonomiska förutsättningar för sådana system. Genom väsentligt fördjupade kunskaper i tillämpad statistik kan KB-ingenjören planera och utvärdera komplexa bioprocesser som beror av ett stort antal variabler.

KB-ingenjören med inriktning mot proteinteknik besitter väsentligt fördjupade kunskaper om proteiners struktur, interaktioner och aktivitet, samt hur dessa egenskaper kan utnyttjas i biotekniska processer och för utformning av sensorer som är baserade på biokemisk igenkänning. KB-ingenjören vet också hur man använder avancerade metoder inom proteomik, bioinformatik och statistik för att generera och analysera stora datamängder.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer har KB-ingenjören god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom flera av områdena protein engineering, strukturbiologi, proteomik, bioinformatik och industriell bioteknik.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Analytiskt tänkande och problemlösning

KB-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, kemi, biologi och bioteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom bioteknik. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

En KB-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. KB-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

Systemtänkande

KB-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

Förhållningssätt, tänkande och lärande

En KB-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. KB-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

Etik, likabehandling och ansvarstagande

KB-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Det innefattar ett etiskt medvetet förhållningssätt och förmåga att ta hänsyn till alla likas värde. KB-ingenjören ska även hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Arbete i grupp

KB-ingenjören har kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp. Han/hon kan därigenom sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt har förmåga att agera i olika roller, inklusive projektledarrollen.

Kommunikation

KB-ingenjören kan kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icke-tekniker, lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.

Kommunikation på främmande språk

KB-ingenjören kan läsa texter inom det egna teknikområdet samt presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt på engelska.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

En KB-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En KB-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

Företags- och affärsmässiga villkor

En KB-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier.

Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

KB-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravställa system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta. Han/hon kan modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot specificerade krav.

Att konstruera produkter och system

KB-ingenjören har generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system inom bioteknikområdet och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. TB-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

Att realisera produkter och system

En KB-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen, test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda produkter och system

En KB-ingenjör har kunskaper avseende igångsättande, optimering och drift av avancerade biotekniska system. 

Innehåll

Programmet inleds med grundläggande kurser i matematik, kemi, biologi och fysik, vilka samläses med andra utbildningsprogram. Under det tredje året läses fördjupade kurser i gränslandet mellan kemi och biologi, som biomätteknik och proteinkemi. Det tredje året avslutas med ett 16 hp kandidatprojekt inom protein engineering.

Under de två avslutande åren sker ytterligare fördjupning inom vald profilering på avancerad nivå. Ämneskunskaperna fördjupas och kompletteras med mer tillämpade kurser inom främst matematik och bioteknikområdet. Dessutom finns möjlighet att välja breddande kurser inom industriell ekonomi och ledarskap.

I utbildningen ingår även projektkurser där studenterna får tillämpa teoretiska kunskaper på ett professionellt sätt, och där det ingår skriftlig och muntlig kommunikation på svenska och engelska. Även moment av gruppdynamik och styrning och ledning av projekt ingår i dessa.

I programplanen framgår det vilka kurser som ges och när de ges, samt under vilken programtermin kursen är rekommenderad att läsas. Varje kurs återges i en kursplan, där bland annat kursens mål och innehåll och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen är beskrivna. I kursplanen anges vilket/vilka huvudområde(-n) kursen har samt nivå på kursen; grundläggande nivå (G1 eller G2) eller avancerad nivå (A).

Profiler

På programmet kan följande masterprofiler väljas:

  • Protein Science and Technology / Protein Science and Technology
  • Industriell bioteknik och produktion / Industrial Biotechnology and Production

Profilerna utgörs av ett antal obligatoriska och valbara kurser om totalt 120 hp, inklusive examensarbetet.

Inom profilen Protein Science and Technology ska ytterligare en kurs i matematik/tillämpning av matematik omfattande minst 6 hp inkluderas. Förslag på lämpliga kurser är TAOP88, TANA21, TATM38, TSRT62 och TAMS81. Dessa anges med o/v i programplanen. Även annan matematikkurs kan väljas efter beslut av programnämnden. 

Inom profilen Protein Science and Technology finns ytterligare två o/v-grupperingar där en av de ingående kurserna ska väljas: 

  • två kurser inom huvudområdet kemisk biologi, NKED20 och NKED82, markerade med o/v i programplanen, vilket innebär att en av dessa ska väljas. 
  • tre breddningskurser, TEAE01, TMQU46 och TGTU04, markerade med o/v i programplanen, vilket innebär att en av dessa ska väljas. 

Varje profil innehåller en ämnesspecifik projektkurs på avancerad nivå. Inriktningen avslutas med examensarbete omfattande 30 hp. Profilen anges i examensbeviset för civilingenjörsexamen.

Det finns även möjlighet att läsa kurser utifrån en individuell masterprofil. En individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnd efter ansökan. Observera att en individuell masterprofil ska ha en annorlunda inriktning än de ordinarie profilerna. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Undervisnings- och arbetsformer

Den studerande antas till programmets öppna ingång, vilket innebär att den studerande först inför sin tredje termin bestämmer sig för om han/hon avser att följa en civilingenjörsutbildning inom området kemisk biologi eller det naturvetenskapliga kandidatprogrammet 6KKEB som sedan kan byggas på med masterutbildning.

Utbildningen är huvudsakligen upplagd i kurser om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Vissa moment, speciellt laborationer, kan schemaläggas under kvällstid. Under de tre inledande åren är kurserna obligatoriska. Termin 6 avslutas med ett obligatoriskt kandidatprojekt. Inför termin 7 väljs en profil som avslutas termin 10 med examensarbete på avancerad nivå om 30 högskolepoäng. Under de två avslutande åren finns utrymme för valbara kurser.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Dessa valbara kurser ska vara relevanta för programmets inriktning. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen. I examen får en individuell projektkurs omfattande max 6 hp inräknas.

Undervisningen kan vara problem- och projektbaserad, innehålla moment av skriftlig framställning, litteratursökning och litteraturstudier. Utöver dessa undervisningsformer kan utbildningen också bedrivas i grupper med handledning. I utbildningen ingår även flera laborativa kurser, inklusive datorlaborationer. Kurser kan ges på engelska och kurslitteraturen är ofta på engelska.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4
eller
Fysik B, Kemi A, Matematik D
(Områdesbehörighet A9/9)

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

  • För tillträde till kandidatprojektkursen på programmet gäller:
    • Den studerande skall ha minst 90 hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras 
  • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första sex terminer. För uppflyttning till termin 7 kan alltså 30 hp återstå. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell studieplan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer. 
  • För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) utförs under termin 6. Huvudområde för kandidatexamen är bioteknik.

Examensarbete på masternivå utförs under termin 10 och utgör det avslutande momentet på utbildningen. Examensarbetet ska utföras inom huvudområdet för vald masterprofil. Tillåtna huvudområden för examensarbete på avancerad nivå är kemisk biologi och teknisk biologi, samma som huvudområdet för den valda profilen, om inte annat individuellt beslut fattats av programnämnden.

Examensarbetet avser att visa att den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift omfattande 30 hp. Utöver vad som står i regelverket samt i kursplanen för examensarbetet bör en processanalys inkluderas i examensarbetsrapporten.

För tillträde till examensarbete, se Tillträdeskrav till högre termin eller kurser.

Examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i kemisk biologi, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

  • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser kompletterat med valbara kurser ur programplanen (inklusive kandidatprojekt och examensarbete) så att 300 hp uppnås.
    • i de obligatoriska kurserna ingår för profilen Protein Science and Technology även att välja en extra matematikkurs ur utbudet markerade o/v i programplanen. 
    • i de obligatoriska kurserna ingår för profilen Protein Science and Technology även att välja en av två kurser inom huvudområdet kemisk biologi, NKED20 eller NKED82, samt en av tre breddningskurser, TEAE01, TMQU46 eller TGTU04, samtliga markerade med o/v i programplanen
  • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
    • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
    • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • följt programplanen för en masterprofil alternativt följt en godkänd individuell masterprofil.
  • kraven för godkänt kandidatprojekt
  • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.
  • kraven för godkänt examensarbete examinerat vid tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.

När kraven för civilingenjörsexamen i kemisk biologi är uppfyllda är även kraven för teknologie masterexamen inom relevant huvudområde uppfyllda och därmed utfärdas två examina.

Examensbenämningar är Civilingenjör i kemisk biologi och Teknologie master i huvudområdet. Uppfylls kraven för en profil anges detta i examensbeviset.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

För studier inom tekniska fakultetens utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, men kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Särskilda kurskrav för individuell profil

I en individuell profil skall följande programobligatoriska kurser ingå:

  • Projektkurs TFTB43 eller TFTB32 eller motsvarande, minst 6 hp
  • TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling
  • TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder

I övrigt gäller examenskraven för programmet.

Examensbenämning på svenska

Civilingenjör, 5 år: Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Valbar utgång, 3 år: Naturvetenskaplig kandidat 180 hp

Examensbenämning på engelska

Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

Examensbenämning på svenska

Civilingenjör, 5 år: Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Valbar utgång, 3 år: Naturvetenskaplig kandidat 180 hp

Examensbenämning på engelska

Master of Science in Engineering 300 credits and Master of Science 120 credits

Särskild information

Forskarutbildningskurser

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på tekniska fakulteten. Detta gäller även forskningsförberedande kurser på medicinska fakulteten. Forskarutbildningskurser och forskningsförberedande kurser kan räknas med i civilingenjörsexamen efter ansökan till programnämnden, dock får endast en individuell projektkurs omfattande 6 hp inräknas i examen. 

Examina

Vid fullföljande av programmets tre första år ges möjlighet att ansöka om teknologie kandidatexamen i bioteknik.

Examina inom programmet:

  • Teknologie kandidat i Bioteknik
  • Masterprofil Protein science and technology
    • Civilingenjör Kemisk biologi
    • Teknologie master i Kemisk biologi
  • Masterprofil Industriell bioteknik och produktion
    • Civilingenjör Kemisk biologi
    • Teknologie master i Teknisk biologi 

Övriga föreskrifter

Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

Termin 6 (VT 2023)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS28 Matematisk statistik 6 G2X 4 O
TBMT37 Systembiologisk modellering 2 G2X 2 O
TFKE46 Proteinkemi 6 A1X 1/3 O
TFKE55 Protein Engineering med projektledning, kandidatprojekt 16* G2X 1/3 O
*Kursen läses över flera perioder
TFKE62 Protein Engineering med projektledning, kandidatprojekt 16* G2X 1/3 O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TFKE55 Protein Engineering med projektledning, kandidatprojekt 16* G2X 1/2/3/4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFKE62 Protein Engineering med projektledning, kandidatprojekt 16* G2X 1/2/3/4 O
*Kursen läses över flera perioder
TPTE06 Praktik 6 G1X - V

Termin 7 (HT 2023)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 V

För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.

För Civlingenjör TB och KB, profil Sensorer och material i biomedicin (TB) samt profil Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara. Minst en av kurserna TAOP61 och TKMJ24 krävs för examen på MMAT.

TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1X 1 V
TVMB17 Immunbiologi och immunologiska tekniker 6 G2X 1/2 V
Period 2
TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder 6 A1X 3 O
TFYA32 Industriell bioteknik 6 A1X 1 O
TFKE30 Analytisk kemi 6 G1X 4 V
THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMS31 Biomekanisk modellering av vävnader och system 6 A1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFKE57 Proteomik 6 A1X 3 O
TFKE65 Trender inom molekylär Life Science 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFTB46 Avancerad bioinformatik 6 A1X 2 O
TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 O/V

För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.

För Civlingenjör TB och KB, profil Sensorer och material i biomedicin (TB) samt profil Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O/V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TFKE33 Livsvetenskaplig forskningsöversikt 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TVMB17 Immunbiologi och immunologiska tekniker 6 G2X 1/2 V
Period 2
TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder 6 A1X 3 O
TFKE35 Biomolekylär strukturanalys 6 A1X 1 O
TFKE65 Trender inom molekylär Life Science 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TFKE33 Livsvetenskaplig forskningsöversikt 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TFKE48 Biomolekylära sjukdomsprocesser 6 A1X 2 V
TFYA32 Industriell bioteknik 6 A1X 1 V
TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 3 V
THEN18 Engelska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Termin 8 (VT 2024)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFTB32 Projektkurs i design av biotekniska process- och produktionssystem 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TMMT03 Biotekniska produktionssystem 6 A1X 3 O
TMQU46 Kvalitetsledning 6 G2X 4 O

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TDDE10 Objektorienterad programmering i Java 6 G2X 1 V
TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar 6 G2X 4 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.

TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.

TKMJ15 Miljömanagement 6 G1X 3 V
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
Period 2
NKED20 Läkemedelsutveckling 6 A1X 2 O

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av kurserna NKED20 eller NKED82 väljas.

TFTB32 Projektkurs i design av biotekniska process- och produktionssystem 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TFTB39 Bioteknisk tillverkningsteknik 6 A1X 3/4 O
NKED82 Biomolekylär design 6 A1X 1 V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av kurserna NKED20 eller NKED82 väljas.

TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFKE58 Tillämpad strukturbiologi 6* A1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TFTB34 Biosensorteknik 6 A1X 3 O
TMQU46 Kvalitetsledning 6 G2X 4 O/V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

NBID64 Molekylärfysiologi och cellsignaleringsmekanismer 6 A1X 2 V
TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TDDE10 Objektorienterad programmering i Java 6 G2X 1 V
TFTB35 Ytvetenskap 6 A1X 1 V
TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar 6 G2X 4 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.

TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.

TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
Period 2
TFKE58 Tillämpad strukturbiologi 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFKE61 Industriell enzymteknik 6 A1X 3 O
NKED20 Läkemedelsutveckling 6 A1X 2 O/V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av kurserna NKED20 eller NKED82 väljas.

NKED82 Biomolekylär design 6 A1X 1 O/V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av kurserna NKED20 eller NKED82 väljas.

TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V

Termin 9 (HT 2024)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS81 Statistisk försöksplanering 6 A1X 4 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMS81 är förslag på lämpliga kurser.

TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 3 O
*Kursen läses över flera perioder

Gäller endast TB, profilen Sensorer och material i biomedicin: För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TEIO95 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TEIO94 obligatorisk. 

TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIO90 Innovationsledning 6 A1X 2 V
TFTB46 Avancerad bioinformatik 6 A1X 2 V
TFYA47 Ytor och gränsskikt 6 A1X 2 V
TRTE18 Biogasprocessen 6 A1X 1 V
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
TVMB26 Molekylär virologi 6 A1X 1 V
Period 2
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 O
*Kursen läses över flera perioder

Gäller endast TB, profilen Sensorer och material i biomedicin: För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TEIO95 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TEIO94 obligatorisk. 

TAOP61 Optimering av realistiska, sammansatta system 6 A1X 3 V

Minst en av kurserna TAOP61 och TKMJ24 krävs för examen på MMAT.

TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TGTU04 Ledarskap 6 G2X 2 V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 3 V
TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 V
TVCB13 Stamcellsteknik 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 3 O
*Kursen läses över flera perioder

Gäller endast TB, profilen Sensorer och material i biomedicin: För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TEIO95 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TEIO94 obligatorisk. 

TFTB46 Avancerad bioinformatik 6 A1X 2 O
TAMS81 Statistisk försöksplanering 6 A1X 4 O/V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMS81 är förslag på lämpliga kurser.

TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 O/V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 O/V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 O/V
TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara. Minst en av kurserna TAOP61 och TKMJ24 krävs för examen på MMAT.

TRTE18 Biogasprocessen 6 A1X 1 V
TVMB26 Molekylär virologi 6 A1X 1 V
Period 2
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 O
*Kursen läses över flera perioder

Gäller endast TB, profilen Sensorer och material i biomedicin: För de som läser strimman om e-Hälsa är kursen TEIO95 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TEIO94 obligatorisk. 

TGTU04 Ledarskap 6 G2X 2 O/V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TAOP61 Optimering av realistiska, sammansatta system 6 A1X 3 V

Minst en av kurserna TAOP61 och TKMJ24 krävs för examen på MMAT.

TFKE30 Analytisk kemi 6 G1X 4 V
TFYA30 Supramolekylär kemi 6 A1X 2 V

OBS! Gäller endast profilen Sensorer och material i biomedicin (TB): För de som läser strimman om eHälsa är kursen TBMI04 obligatorisk, för övriga på profilen är kursen TFYA30 obligatorisk. 

TVCB13 Stamcellsteknik 6 A1X 3 V

Termin 10 (VT 2025)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder

Programmens upplägg och organisation

Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

  • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
  • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
  • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Examensfordringar

För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Examina. 

Högskolelagen 1 kap. 8 §:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Examen inom ett program

Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645. 

Antagning till senare del av program

Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten. 

Studieuppehåll

Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär, https://www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-studieuppehall?l=sv. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

Avbrott på program

Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

Kurser inom utbildningsprogram

I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.

Frivilliga kurser

De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

Kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

För att inkludera kurser från annat program eller forskarutbildningskurser i examen måste den studerande ansöka och få beviljande om detta hos programnämnden. I annat fall ses kursen som frivillig. 

Vid val av kurs på annat program gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade.

Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig.

För att ansöka om att få läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

Studerande på civilingenjörsprogram

Civilingenjörsstudenter kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

Studerande på högskoleingenjörsprogram

Studerande på högskoleingenjörsutbildningarna kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga högskoleingenjörsprogram.  

Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatprogram

Studerande på matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar kan ansöka om att få läsa kurser som förekommer i programplanerna på samtliga matematisk-naturvetenskapliga kandidatutbildningar.  

Fristående kurser eller kurser på annan fakultet eller annat lärosäte

För att inkludera fristående kurser eller kurser från annan fakultet eller annat lärosäte i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden.

Anmälan till programkurser

Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

Anmälan till programkurs som fristående kurs

Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.

Vid resursbrist kan tekniska fakultetens styrelse besluta om inskränkning i möjligheten att läsa programkurs som fristående kurs.

Anvisningar för studieplanering

Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

  • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
  • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

  • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
  • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
  • vid antagning till senare del av program,
  • efter genomförda utlandsstudier,
  • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

Del av utbildningen utomlands

Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information och länkar till kursplan, anmälan, reflektionsdokument mm finns på www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Allmänna bestämmelser

För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

Mål

Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv. Länkar till kursplanerna finns under Utbildningar (Civilingenjörsutbildning eller Masterutbildning). 

Omfattning

Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

Miljö där examensarbetet genomförs

Arbetet utförs som :

  • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
  • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
  • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på http://www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

Val av examensarbete

Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

Påbörjande av examensarbete

Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-exjobb?l=sv. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

Examensarbete tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

Examinator

Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

Examinator skall:

  • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av studievägledare och delges examinator
  • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
  • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
  • godkänna/underkänna planeringsrapport
  • godkänna/underkänna halvtidskontroll
  • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
  • i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
  • godkänna arbetet för framläggning
  • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
  • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
  • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
  • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)

I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.

Handledare

Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

  • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
  • problemformulering och avgränsningar för arbetet
  • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

Planeringsrapport

Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

  • preliminär titel på examensarbetet
  • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
  • en preliminär beskrivning av angreppssätt
  • planerad litteraturbas
  • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

Halvtidskontroll

Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

  1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
  2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
  3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

Redovisning

Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

Framläggning

Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid den tekniska fakulteten vid LiU och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

Examensarbetesrapport

Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

Opposition

Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

Opponenten skall:

  • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
  • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
  • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat, om skäl föreligger.

Auskultation

Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet.

Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

Reflektionsdokument

Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via https://www.lith.liu.se/examensarbete/reflektionsdokument?l=sv.

Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

Rätten till handledning

Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete.

Kvalitetsansvar

Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

Dispens

Om särskilda skäl föreligger kan respektive programnämnd ge dispens från ovanstående regelverk. T.ex. kan den muntliga oppositionen efter godkännande av programnämnden ersättas med en utförlig skriftlig opposition

  • för internationella studerande då särskilda skäl föreligger
  • för övriga studerande då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet där framlagt och det finns synnerliga skäl

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

  • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
  • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

Examinator ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition. Programnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

Allmänna bestämmelser

I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

Mål

Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

  • Ämneskunskaper
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
    • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
    • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
  • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
    • söka och värdera vetenskaplig litteratur
  • Arbeta i grupp och kommunicera
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
    • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
    • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
  • Ingenjörsmässighet
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
    • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Kandidatprojekt under utlandsstudier

I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

Påbörjande av kandidatprojekt

För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

  • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
  • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

Examination

Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.

Sidansvarig: Studieinformation, bilda@uf.liu.se