Civilingenjör i maskinteknik, 300 hp

Mechanical Engineering, M Sc in Engineering, 300 credits

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

En civilingenjör i maskinteknik från Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet har gedigna maskintekniska kunskaper för att kunna skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik. M-ingenjören kan med ett helhetsperspektiv realisera produkter, system och tjänster för att möta föränderliga behov från näringsliv och samhälle. En civilingenjör i maskinteknik från Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet har:

  • en stark identitet som maskiningenjör.
  • en förmåga att sätta sig in i nya teknikområden, även utanför det maskintekniska området.
  • en solid matematisk och naturvetenskaplig bas kombinerat med maskintekniskt djup och bredd.
  • ett självständigt och kritiskt förhållningssätt.

En civilingenjör i maskinteknik från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet skall kunna förverkliga produkter och tekniska system utifrån en helhetssyn som innefattar:

  • val av funktionsprincip
  • konstruktion som implementerar den valda funktionsprincipen utifrån aspekter som formgivning, produktionsmetod, resursutnyttjande, ekonomi och miljöpåverkan
  • produktion, drift och underhåll
  • försörjning och leverans
  • skrotning eller avveckling. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från maskinteknikprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, natur-och teknikvetenskapliga kunskaper

  • Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
    En M-ingenjör har en stark grund i matematik vilket omfattar gedigna kunskaper i grundläggande ämnen såsom analys och algebra samt gedigen förmåga att tillämpa kunskaper i numeriska metoder och matematisk statistik. M-ingenjören har en gedigen kunskap om termodynamik och grundläggande kunskaper i centrala områden i fysik såsom vågrörelselära och elektromagnetism. M-ingenjören kan beskriva, matematiskt formulera, lösa och kritiskt värdera modeller inom olika tekniska tillämpningar.
  • Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
    En M-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom maskinteknik. Detta innebär att:
    • M-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från mekanik, hållfasthetslära, materialteknik, strömningslära, konstruktionsteknik, produktutveckling och produktionsteknik etc för att beskriva, analysera och utveckla tekniska produkter och system inom maskinteknik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
    • En M-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska komponenter, produkter och system med vetenskapliga begrepp och modeller. M-ingenjören har kunskaper i programmering.
    • En M-ingenjör kan använda systematiska metoder för att utveckla och realisera konstruktioner inom det maskintekniska området. M-ingenjören har medverkat i genomförandet av fler konstruktionsuppgifter med progression under utbildningen.
  • Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
    Vid M-LiTH kan teknologen välja masterprofil inom något av följande områden:
    • Energi- och miljöteknik
    • Flygteknik
    • Industriell produktion
    • Logistik och supply chain management
    • Konstruktionsmaterial
    • Konstruktionsteknik och produktutveckling
    • Kvalitets- och verksamhetsutveckling
    • Mekatronik
    • Tillämpad mekanik
    • Produktionsledning
    Masterprofilerna omfattar 60 hp varav obligatoriskt projektarbete på 12hp.


Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

  • Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
    M-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.
  • Experimenterande och kunskapsbildning
    En M-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. M-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.
  • Systemtänkande
    M-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar.
  • Individuella färdigheter och förhållningssätt
    En M-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. M-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.
  • Professionella färdigheter och förhållningssätt
    M-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling.


Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

  • Att arbeta i grupp
    M-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.
  • Att kommunicera
    M-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt.
  • Att kommunicera på främmande språk
    M-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.


Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

  • Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
    En M-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En M-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.
  • Företags- och affärsmässiga villkor
    En M-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.
  • Att planera system
    M-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.
  • Att utveckla system
    M-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. M-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.
  • Att realisera system
    En M-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.
  • Att ta i drift och använda
    En M-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

 

Innehåll

Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första åren, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs.

Studerande inskrivna ht 2009 eller tidigare skall välja valbara kurser så att en maskinteknisk breddning om minst 30 högskolepoäng erhålls. De tillåtna valbara kurserna, från vilken den maskintekniska breddningen kan erhållas, framgår av särskild lista.  

Profiler

Under termin 7-9 skall den studerande vid utbildningsprogrammet följa en av masterprofilerna om minst 60 hp. För masterprofiler där det i programplanen finns kurser markerade med O/V gäller att en av kurserna skall ingå i examen.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet
samt
Områdesbehörighet 9 (Fysik B, Kemi A, Matematik E)
eller
Områdesbehörighet A9 (Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4)

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

  • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.

 

Självständigt arbete (examensarbete)

Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för rmaskinteknik är:

  • elektroteknik
  • industriell ekonomi
  • maskinteknik

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

Examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i maskinteknik, 300 hp, skall studenten ha fullgjort:

  • kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser samt valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås.
  • masterprofil om minst 60 hp inom samma masterprofil (inkl. projektkurs)
  • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå:
    • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
    • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet
  • kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
  • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. 

Examensbenämning på svenska

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Särskild information

Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution:

  • IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se
  • IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se
  • ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se
  • IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se
  • MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se
  • IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se
  • ITN, forskarstudierektor@itn.liu.se

För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen. 

Övriga föreskrifter

Se gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram.

Termin 1 (HT 2017)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 0
TATM79 Matematisk grundkurs 6* G1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Period 1
TATA67 Linjär algebra med geometri 6* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TATM79 Matematisk grundkurs 6* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TMKT94 Ingenjören och CAD-verktyget 6* G1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TMMV04 Termodynamik 6 G1X 2 O
Period 2
TATA67 Linjär algebra med geometri 6* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE04 Introduktion till programmering och datalogiskt tänkande 6 G1X 1 O
TMKT94 Ingenjören och CAD-verktyget 6* G1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder

Termin 2 (VT 2018)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA41 Envariabelanalys 1 6 G1X 3 O
TEAE04 Industriell ekonomi och organisation 6 G1X 2 O
TMMT04 Experimentell maskinteknik 6* G1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
THEN18 Engelska 6* G1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TGTU35 Introduktionskurs för universitetsstudier 2* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA42 Envariabelanalys 2 6 G1X 3 O
TMME63 Mekanik - statik 6 G1X 2 O
TMMT04 Experimentell maskinteknik 6* G1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
THEN18 Engelska 6* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TGTU35 Introduktionskurs för universitetsstudier 2* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder

Termin 4 (VT 2019)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2X 1 O
TMKA02 Konstruktionsmetodik och produktutveckling 6* G2X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TMKM12 Konstruktionsmaterial 6 G1X 4 O
Period 2
TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 4 O
TMHL63 Introduktion till beräkningsmekanik 6 G2X 1 O
TMKA02 Konstruktionsmetodik och produktutveckling 6* G2X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TPTE06 Praktik 6 G1X - V

Termin 5 (HT 2019)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMEL08 Eltekniska system 6 G2X 2 O
TMHL24 Hållfasthetslära - Dimensioneringsmetoder 6 G2X 3 O
TMKM14 Industriella materialval 6* G2X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TMKM14 Industriella materialval 6* G2X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TMKT39 Maskinelement 6 G2X 2 O
TSRT19 Reglerteknik 6 G2X 4 O
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Termin 6 (VT 2020)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMMS21 Mekatronik 6 G2X 1 O
TMMT31 Kandidatarbete maskinteknik 18* G2X - O
*Kursen läses över flera perioder
TPPE91 Produktionssystemets planering och ekonomi 6 G2X 2 O
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

Period 2
TMMT31 Kandidatarbete maskinteknik 18* G2X - O
*Kursen läses över flera perioder
THFR05 Kommunikativ franska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

THSP05 Kommunikativ spanska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

THTY05 Kommunikativ tyska 6* G1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd vt20.

Termin 7 (HT 2020)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1X 3 V

För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.

För Civlingenjör TB och KB, profil Sensorer och material i biomedicin (TB) samt profil Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 V
TETS37 Grundläggande logistik 6 G2X 4 V
TFYA88 Additiv tillverkning: verktyg, material och metoder 6 A1X 3 V
TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1X 1 V
TMAL02 Flyglära 6 G2X 4 V
TMES09 Industriella energisystem 6 A1X 2 V
TMES27 Modellering av energisystem 6 A1X 3 V
TMHL03 Hållfasthetslära: Lätta konstruktioner 6 A1X 2 V
TMHP02 Fluidmekanisk systemteknik 6 G2X 2 V
TMKM17 Polymera material 6 A1X 2 V

Ges ej HT2020.

Återkommer VT2021.

TMKM99 Material och tillverkningsteknik 6 A1X 2 V

Ersätts av TMKO02

TMKO02 Material och tillverkningsteknik 6 A1X 2 V
TMKT69 Konceptuell konstruktion - projektkurs 6 A1X 4 V
TMKT80 Träteknik - Material 6 G2X 2 V
TMME14 Maskinelement, fortsättningskurs 6 A1X 3 V
TMME40 Strukturdynamik 6 A1X 3 V
TMME66 Muskuloskelettär biomekanik och rörelseapparaten 6 G2X 2 V

Ersätts av TMME67.

TMME67 Muskuloskelettär biomekanik och rörelseapparaten 6 A1X 2 V
TMMI68 Cad och ritteknik, fortsättningskurs 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMS11 Mekanikmodeller 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMV01 Aerodynamik 6 A1X 2 V
TMMV18 Fluidmekanik 6 A1X 1 V
TMPS33 Virtuell produktion 6 A1X 4 V
TMPT03 Produktionsteknik, fk 6 G2X 2 V

Inställd HT20.

TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling, gk 6 G2X 2 V
TPPE16 Produktionsstrategier 6 A1X 2 V
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TMPP02 Tävlingsfordonsprojekt 6* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 G2X 2 V
TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIE42 Industriell försäljning 6 A1X 4 V

För I och Ii: Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.

TEIM10 Industriell tjänsteutveckling 6 A1X 2 V

För I och Ii: Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.

TETS27 Supply Chain Logistics 6 A1X 2 V

För I och Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Logistik och supply chain management skall ingå i examen.

TFYA96 Fysiken bakom tekniken 6 G2X 4 V

Inställd HT20.

TGTU04 Ledarskap 6 G2X 2 V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 3 V
TKMJ28 Management Systems and Sustainability 6 A1X 2 V
TMES17 Building Energy Systems 6 A1X 3 V
TMES25 Energiresurser 6 A1X 1 V
TMES45 Energiplanering och modellering av stadsdelar 6 A1X 4 V
TMHL41 Kontinuumsmekanik 6 A1X 4 V
TMHP03 Tekniska system 6 A1X 4 V
TMKA03 Industridesign 6 G2X 1 V
TMKM90 Konstruktionsmaterial - deformationer och brott 6 A1X 2 V
TMKT71 Affektiv produktutveckling 6 A1X 2 V
TMKU02 Träteknik - Produktframtagning 6 G2X 1 V
TMME50 Flygmekanik 6 A1X 2 V
TMMI68 Cad och ritteknik, fortsättningskurs 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMS11 Mekanikmodeller 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMS31 Biomekanisk modellering av vävnader och system 6 A1X 4 V
TMMV54 Värmeöverföring 6 A1X 1 V
TMPS22 Monteringsteknik 6 A1X 3 V
TMPS31 Hållbar produktion 6 A1X 1 V
TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 V
TPPE76 Flödesplanering och -styrning 6 A1X 4 V
TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1X 4 V
TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1X 1 V
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSIU02 Datorteknik 4 G1X 2 V
TSRT06 Reglerteknik, fk 6 A1X 2 V
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V
TMPP02 Tävlingsfordonsprojekt 6* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMES09 Industriella energisystem 6 A1X 2 O
TKMJ31 Biofuels for Transportation 6 A1X 1 V
TMES27 Modellering av energisystem 6 A1X 3 V
Period 2
TMES25 Energiresurser 6 A1X 1 O
TKMJ28 Management Systems and Sustainability 6 A1X 2 V
TMES17 Building Energy Systems 6 A1X 3 V
TMES45 Energiplanering och modellering av stadsdelar 6 A1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMAL02 Flyglära 6 G2X 4 O
TMMV01 Aerodynamik 6 A1X 2 O
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMHL03 Hållfasthetslära: Lätta konstruktioner 6 A1X 2 V
Period 2
TMHP03 Tekniska system 6 A1X 4 O
TMME50 Flygmekanik 6 A1X 2 O
TMHL41 Kontinuumsmekanik 6 A1X 4 V
TMMS20 Strukturoptimering 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMPT03 Produktionsteknik, fk 6 G2X 2 O

Inställd HT20.

TETS37 Grundläggande logistik 6 G2X 4 V
TMPS33 Virtuell produktion 6 A1X 4 V
TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling, gk 6 G2X 2 V
TPPE16 Produktionsstrategier 6 A1X 2 V
Period 2
TPPE76 Flödesplanering och -styrning 6 A1X 4 O
TMPS22 Monteringsteknik 6 A1X 3 V
TMPS31 Hållbar produktion 6 A1X 1 V
TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMKM17 Polymera material 6 A1X 2 O

Ges ej HT2020.

Återkommer VT2021.

TMKM99 Material och tillverkningsteknik 6 A1X 2 O

Ersätts av TMKO02

TMKO02 Material och tillverkningsteknik 6 A1X 2 O
TFYA95 Materialvetenskapliga principer 6 A1X 2 V
TMHL03 Hållfasthetslära: Lätta konstruktioner 6 A1X 2 V
TMKT69 Konceptuell konstruktion - projektkurs 6 A1X 4 V
TMKT80 Träteknik - Material 6 G2X 2 V
TMME14 Maskinelement, fortsättningskurs 6 A1X 3 V
TMPT03 Produktionsteknik, fk 6 G2X 2 V

Inställd HT20.

Period 2
TMKM90 Konstruktionsmaterial - deformationer och brott 6 A1X 2 O
TMHL41 Kontinuumsmekanik 6 A1X 4 V
TMMV54 Värmeöverföring 6 A1X 1 V
TMPS31 Hållbar produktion 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMKT69 Konceptuell konstruktion - projektkurs 6 A1X 4 O
TMME14 Maskinelement, fortsättningskurs 6 A1X 3 V
TMMI68 Cad och ritteknik, fortsättningskurs 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMV18 Fluidmekanik 6 A1X 1 V
TMPT03 Produktionsteknik, fk 6 G2X 2 V

Inställd HT20.

Period 2
TMHP03 Tekniska system 6 A1X 4 V
TMKT71 Affektiv produktutveckling 6 A1X 2 V
TMMI68 Cad och ritteknik, fortsättningskurs 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMV54 Värmeöverföring 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling, gk 6 G2X 2 O
TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 V
TETS37 Grundläggande logistik 6 G2X 4 V
TPPE16 Produktionsstrategier 6 A1X 2 V
Period 2
TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 O
TETS27 Supply Chain Logistics 6 A1X 2 V

För I och Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Logistik och supply chain management skall ingå i examen.

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TETS37 Grundläggande logistik 6 G2X 4 O
TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2X 3 V
TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling, gk 6 G2X 2 V
TPPE16 Produktionsstrategier 6 A1X 2 V
Period 2
TETS27 Supply Chain Logistics 6 A1X 2 O

För I och Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Logistik och supply chain management skall ingå i examen.

TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 V
TPPE76 Flödesplanering och -styrning 6 A1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMHP02 Fluidmekanisk systemteknik 6 G2X 2 O
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TSRT06 Reglerteknik, fk 6 A1X 2 O
TMME50 Flygmekanik 6 A1X 2 V
TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 O

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMPS33 Virtuell produktion 6 A1X 4 V
TMPT03 Produktionsteknik, fk 6 G2X 2 V

Inställd HT20.

TPPE17 Corporate Finance 6 G2X 4 V
TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1X 3 V
Period 2
TMQU12 Lean Production 6 A1X 2 O
TPPE76 Flödesplanering och -styrning 6 A1X 4 O
TMPS22 Monteringsteknik 6 A1X 3 V
TMPS31 Hållbar produktion 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMHL03 Hållfasthetslära: Lätta konstruktioner 6 A1X 2 O
TAOP88 Optimering för ingenjörer 6 G2X 1 V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TMKM99 Material och tillverkningsteknik 6 A1X 2 V

Ersätts av TMKO02

TMKO02 Material och tillverkningsteknik 6 A1X 2 V
TMME40 Strukturdynamik 6 A1X 3 V
TMME66 Muskuloskelettär biomekanik och rörelseapparaten 6 G2X 2 V

Ersätts av TMME67.

TMME67 Muskuloskelettär biomekanik och rörelseapparaten 6 A1X 2 V
TMMS11 Mekanikmodeller 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMV18 Fluidmekanik 6 A1X 1 V
Period 2
TMHL41 Kontinuumsmekanik 6 A1X 4 O
TMMV54 Värmeöverföring 6 A1X 1 O
TMMS11 Mekanikmodeller 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMS31 Biomekanisk modellering av vävnader och system 6 A1X 4 V

Termin 8 (VT 2021)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDDE10 Objektorienterad programmering i Java 6 G2X 1 V
TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 V
TEIO46 Teknikbaserade projekt och organisationer 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TETS57 Logistikanalys 6 A1X 2 V

För I och Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Logistik och supply chain management skall ingå i examen.

TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.

TKMJ10 Industriell ekologi 6 A1X 1 V
TKMJ15 Miljömanagement 6 G1X 3 V
TMAL51 Flygplansprojektering 6 A1X 2 V
TMAL56 Flygplanssystem 6 A1X 1 V
TMES43 Analys och modellering av industriella energisystem 6 A1X 1 V
TMHL62 Finita elementmetoden, fortsättningskurs 6 A1X 4 V
TMHP51 Hydrauliska servosystem 6 A1X 3 V
TMKA04 Träteknik - Innovation 6 A1X 1 V
TMKO01 Avancerade material och miljön 6 A1X 2 V
TMKO04 Kompositmaterial 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TMKT48 Konstruktionsoptimering 6 A1X 3 V
TMKT59 Datorn som designverktyg 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TMKT74 Avancerad CAD 6 A1X 4 V
TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik 6 A1X 1 V
TMMV08 Beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1X 3 V
TMPS42 Automation av produktionssystem 6 A1X 1 V
TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1X 2 V
TPPE78 Kvantitativa modeller och analys inom verksamhetsstyrning 6 A1X 1 V

För masterprogrammet Industrial Engineering and Management (6MIND) gäller att en av kurserna markerade O/V är obligatorisk i masterprofilen Operations Management.

TRTE16 Grundläggande miljökemiska principer 6* G1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2X 4 V
TSIU51 Mikrodatorprojekt 8* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
TMPP02 Tävlingsfordonsprojekt 6* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TANA31 Beräkningsmetoder för ordinära och partiella differentialekvationer 6 A1X 2 V

Kursen ges ej 2019

TDDD12 Databasteknik 6 G2X 4 V
TEAE13 Affärsrätt 6 G1X 2 V
TEIO46 Teknikbaserade projekt och organisationer 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TETS36 Hållbara logistiksystem 6 A1X 4 V
TETS56 Logistik och kvalitet inom vården 6 A1X 2 V
TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
TKMJ29 Resurseffektiva produkter 6 A1X 1 V
TMAL06 Aircraft Conceptual Design - Project Course 6 A1X 2 V
TMHL61 Skademekanik och livslängdsanalys 6 A1X 2 V
TMHP06 Fluidmekanisk systemteknik, avancerad kurs 6 A1X 2 V
TMKM17 Polymera material 6 A1X 2 V
TMKO03 Metaller för lättviktsapplikationer 6 A1X 3 V
TMKO04 Kompositmaterial 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TMKT57 Produktmodellering 6 A1X 3 V
TMKT59 Datorn som designverktyg 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TMKT77 Systemsäkerhet 6 A1X 4 V
TMME11 Markfordonsmekanik 6 A1X 1 V
TMME19 Mekanik, fortsättningskurs 6 A1X 1 V
TMMV07 Beräkningsmetoder i strömningslära, fk 6 A1X 4 V
TMMV56 Aerodynamik fk 6 A1X 3 V
TMPS27 Produktionssystem 6 A1X 3 V
TMQU04 Six Sigma Quality 6 A1X 2 V

För I/Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.

TMQU13 Kundfokuserad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1X 4 V

För I/Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.

TPPE74 Design och utveckling av produktionsverksamhet 6 A1X 4 V
TRTE16 Grundläggande miljökemiska principer 6* G1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSFS03 Fordonsframdrivningssystem 6 A1X 3 V
TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
TSFS11 Energitekniska system 6 G2X 4 V

Inställd VT20.

TSIU51 Mikrodatorprojekt 8* G1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TMPP02 Tävlingsfordonsprojekt 6* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TKMJ10 Industriell ekologi 6 A1X 1 O
Period 2
TKMJ29 Resurseffektiva produkter 6 A1X 1 O
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMAL51 Flygplansprojektering 6 A1X 2 O
TMMV08 Beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1X 3 O
TMAL56 Flygplanssystem 6 A1X 1 V
TMHL62 Finita elementmetoden, fortsättningskurs 6 A1X 4 V
TMKO01 Avancerade material och miljön 6 A1X 2 V
TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik 6 A1X 1 V
Period 2
TMAL06 Aircraft Conceptual Design - Project Course 6 A1X 2 O
TMHL61 Skademekanik och livslängdsanalys 6 A1X 2 V
TMKO03 Metaller för lättviktsapplikationer 6 A1X 3 V
TMKT57 Produktmodellering 6 A1X 3 V
TMME11 Markfordonsmekanik 6 A1X 1 V
TMMV07 Beräkningsmetoder i strömningslära, fk 6 A1X 4 V
TMMV56 Aerodynamik fk 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMPS42 Automation av produktionssystem 6 A1X 1 O
TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1X 2 V
TPPE78 Kvantitativa modeller och analys inom verksamhetsstyrning 6 A1X 1 V

För masterprogrammet Industrial Engineering and Management (6MIND) gäller att en av kurserna markerade O/V är obligatorisk i masterprofilen Operations Management.

Period 2
TMPS27 Produktionssystem 6 A1X 3 V
TMQU04 Six Sigma Quality 6 A1X 2 V

För I/Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.

TMQU13 Kundfokuserad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1X 4 V

För I/Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.

TPPE74 Design och utveckling av produktionsverksamhet 6 A1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMKO01 Avancerade material och miljön 6 A1X 2 O
TMKO04 Kompositmaterial 6* A1X 1 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TFYM04 Tillväxt och karakterisering av nanomaterial 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TMHL62 Finita elementmetoden, fortsättningskurs 6 A1X 4 V
TMKT48 Konstruktionsoptimering 6 A1X 3 V
Period 2
TMKM17 Polymera material 6 A1X 2 O
TMKO03 Metaller för lättviktsapplikationer 6 A1X 3 O/V
TMKO04 Kompositmaterial 6* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA21 Materialvetenskap 6 A1X 3 V
TFYM04 Tillväxt och karakterisering av nanomaterial 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TMHL61 Skademekanik och livslängdsanalys 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMKT48 Konstruktionsoptimering 6 A1X 3 O
TMKT74 Avancerad CAD 6 A1X 4 O
TMKO01 Avancerade material och miljön 6 A1X 2 V
Period 2
TMKT77 Systemsäkerhet 6 A1X 4 O
TKMJ29 Resurseffektiva produkter 6 A1X 1 V
TMKT57 Produktmodellering 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1X 2 O
TAMS65 Matematisk statistik, fortsättningskurs 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1X 4 V
Period 2
TMQU04 Six Sigma Quality 6 A1X 2 O/V

För I/Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.

TMQU13 Kundfokuserad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1X 4 O/V

För I/Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.

TAMS65 Matematisk statistik, fortsättningskurs 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TEIM07 Industriell marknadsanalys 6 A1X 2 V
TETS56 Logistik och kvalitet inom vården 6 A1X 2 V
TPPE74 Design och utveckling av produktionsverksamhet 6 A1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TETS57 Logistikanalys 6 A1X 2 O

För I och Ii: En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Logistik och supply chain management skall ingå i examen.

Period 2
TETS36 Hållbara logistiksystem 6 A1X 4 V
TETS56 Logistik och kvalitet inom vården 6 A1X 2 V
TPPE74 Design och utveckling av produktionsverksamhet 6 A1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMHP51 Hydrauliska servosystem 6 A1X 3 O
TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik 6 A1X 1 V
TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2X 4 V
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
Period 2
TMHP06 Fluidmekanisk systemteknik, avancerad kurs 6 A1X 2 V
TMME11 Markfordonsmekanik 6 A1X 1 V
TSFS03 Fordonsframdrivningssystem 6 A1X 3 V
TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TPPE78 Kvantitativa modeller och analys inom verksamhetsstyrning 6 A1X 1 O/V

För masterprogrammet Industrial Engineering and Management (6MIND) gäller att en av kurserna markerade O/V är obligatorisk i masterprofilen Operations Management.

TMPS42 Automation av produktionssystem 6 A1X 1 V
Period 2
TPPE74 Design och utveckling av produktionsverksamhet 6 A1X 4 O
TMPS27 Produktionssystem 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMHL62 Finita elementmetoden, fortsättningskurs 6 A1X 4 O/V
TMMV08 Beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1X 3 O/V
TMKO01 Avancerade material och miljön 6 A1X 2 V
TMKO04 Kompositmaterial 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik 6 A1X 1 V
Period 2
TMHL61 Skademekanik och livslängdsanalys 6 A1X 2 V
TMKO04 Kompositmaterial 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TMME11 Markfordonsmekanik 6 A1X 1 V
TMME19 Mekanik, fortsättningskurs 6 A1X 1 V
TMMV07 Beräkningsmetoder i strömningslära, fk 6 A1X 4 V
TMMV56 Aerodynamik fk 6 A1X 3 V

Termin 9 (HT 2021)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP34 Optimering av stora system 6 A1X 3 V
TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2X 3 V
TETS23 Inköp 6 A1X 2 V
TMHL19 Avancerad material- och beräkningsmekanik 6 A1X 1 V
TMKT79 Kollaborativ multidisciplinär designoptimering 6 A1X 2 V
TMMS13 Elektrohydrauliska system 6 A1X 3 V
TMMV12 Gasturbinteknik 6 A1X 4 V
TMPS35 Framtidens fabriker 6 A1X 3 V
TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1X 3 V
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
TSTE25 Effektelektronik 6 A1X 3 V
Period 2
TAOP18 Optimering av försörjningskedjor 6 A1X 1 V
TETS31 Logistikstrategier 6 A1X 4 V
TKMJ32 Integrerad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1X 3 V
TMES51 Internationella energimarknader 6 A1X 1 V
TMKA11 Modellbaserad utveckling av system-av-system 6 A1X 3 V
TMMS20 Strukturoptimering 6 A1X 1 V
TSRT08 Optimal styrning 6 A1X 3 V
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V
TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMPE08 Projektkurs avancerad - Energi och miljöteknik 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TMPE08 Projektkurs avancerad - Energi och miljöteknik 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TKMJ32 Integrerad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1X 3 V
TMES51 Internationella energimarknader 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMAL07 Prototype Realization - Project Course 6 A1X - O
TMMV12 Gasturbinteknik 6 A1X 4 O
TMME40 Strukturdynamik 6 A1X 3 V
Period 2
TMAL08 Aircraft Systems Engineering - Project Course 6 A1X - O/V
TMHL26 Aircraft Structures - Project Course 6 A1X - O/V
TMMV26 Aircraft Aerodynamics - Project Course 6 A1X - O/V
TMKA11 Modellbaserad utveckling av system-av-system 6 A1X 3 V
TMKM90 Konstruktionsmaterial - deformationer och brott 6 A1X 2 V
TMMV54 Värmeöverföring 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMPM08 Projektkurs avancerad - Industriell produktion 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TMPS35 Framtidens fabriker 6 A1X 3 V
TPPE16 Produktionsstrategier 6 A1X 2 V
TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1X 3 V
Period 2
TMPM08 Projektkurs avancerad - Industriell produktion 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMPM09 Projektkurs avancerad - Konstruktionsmaterial 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA88 Additiv tillverkning: verktyg, material och metoder 6 A1X 3 V
TMHL19 Avancerad material- och beräkningsmekanik 6 A1X 1 V
TMMI68 Cad och ritteknik, fortsättningskurs 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TMPM09 Projektkurs avancerad - Konstruktionsmaterial 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TMMI68 Cad och ritteknik, fortsättningskurs 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMPM05 Projektkurs avancerad - Konstruktionsteknik och produktutveckling 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TMKT79 Kollaborativ multidisciplinär designoptimering 6 A1X 2 V
Period 2
TMPM05 Projektkurs avancerad - Konstruktionsteknik och produktutveckling 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TMKU01 Designautomatisering för kundunika produkter 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMQU27 Kvalitetsutveckling - projektkurs 12* A1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TMQU47 Kvalitetsutveckling och robust konstruktion 6 A1X 4 V
Period 2
TMQU27 Kvalitetsutveckling - projektkurs 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TEIM10 Industriell tjänsteutveckling 6 A1X 2 V

För I och Ii: Två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Industriell marknadsföring skall ingå i examen.

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TETS38 Logistikprojekt 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TETS23 Inköp 6 A1X 2 V
TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1X 3 V
Period 2
TETS38 Logistikprojekt 12* A1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TAOP18 Optimering av försörjningskedjor 6 A1X 1 V
TETS31 Logistikstrategier 6 A1X 4 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMPM06 Projektkurs avancerad - Mekatronik 12* A1X - O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMS13 Elektrohydrauliska system 6 A1X 3 V
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
Period 2
TMPM06 Projektkurs avancerad - Mekatronik 12* A1X - O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TDDE18 Programmera C++ 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TMKA11 Modellbaserad utveckling av system-av-system 6 A1X 3 V
TSRT08 Optimal styrning 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TPPE73 Produktionsledningsprojekt 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TPPE16 Produktionsstrategier 6 A1X 2 O/V
TMPS35 Framtidens fabriker 6 A1X 3 V
TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1X 3 V
Period 2
TPPE73 Produktionsledningsprojekt 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TAOP18 Optimering av försörjningskedjor 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMPM07 Projektkurs avancerad - Tillämpad mekanik 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TMHL19 Avancerad material- och beräkningsmekanik 6 A1X 1 V
TMMV59 Tillämpning av beräkningsmetoder i strömningslära 6 A1X 2 V
Period 2
TMPM07 Projektkurs avancerad - Tillämpad mekanik 12* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TMMS20 Strukturoptimering 6 A1X 1 V

Termin 10 (VT 2022)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder

Programmens upplägg och organisation

Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

  • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
  • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
  • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Examensfordringar

För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622693. 

Högskolelagen 1 kap. 8 §:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Examen inom ett program

Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

Studiernas påbörjande och anstånd

Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

Man kan vid ett antagningstillfälle antas till endast en utbildningsplats på utbildningsprogram. En studerande som fått utbildningsplats på ett utbildningsprogram och som i kompletterande antagning erbjuds och accepterar plats på ett annat utbildningsprogram stryks från den första platsen.

Regler för anstånd är föreskrivna i antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645. 

Den som fått anstånd skall inför den termin då studierna skall påbörjas vid ordinarie anmälningstid lämna ny programanmälan samt kopia av anståndsbeslutet till antagningsmyndigheten. 

Antagning till senare del av program

Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten. 

Studieuppehåll

Anmälan om studieuppehåll görs i Studentportalen. Görs inte sådan anmälan och inte heller registrering den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med terminsregistrering för påföljande termin, efter uppehållet. Görs ej terminsregistrering betraktas det som studieavbrott.

Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina om den studerande är omregistrerad på senast lästa programtermin. Om den studerande önskar läsa någon ny kurs under studieuppehållet måste detta ansökas särskilt. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

Avbrott på program

Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte registrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.

Kurser inom utbildningsprogram

I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.

Anmälan till programkurser

Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan anslås på särskild informationssida, meddelas till studerande via e-post och vid schemalagda informationstillfällen.

Anmälan till programkurs som fristående kurs

Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.

Inställd kurs

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter beslutad blockindelning för kursen. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Anvisningar för studieplanering

Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen.

Avslutade grundkurser är en förutsättning för lyckade studier i högre årskurser. Av den anledningen är grunden vid en studieplanering att prioritera kurser från de tidigare årskurserna som inte har slutförts och i mån av utrymme läsa nya kurser.

Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

  • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
  • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

  • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
  • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
  • vid antagning till senare del av program,
  • efter genomförda utlandsstudier,
  • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

Del av utbildningen utomlands

Studerande kan byta ut studier vid LiTH mot studier vid en utländsk högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

Vid utbyte av studier (kurser) vid LiTH mot studier utomlands svarar berörd programnämnd (utbildningsledare) för beslut om i förväg uppgjorda individuella studieprogram och om slutligt kursgodkännande och tillgodoräknande. Studerande som planerar att delta i ett utlandsprogram skall därför kontakta utbildningsledare eller motsvarande vid Tekniska fakultetskansliet.

Regelverket för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via LiTHs utbytesavtal finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622362. För de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi gäller separat regelverk. 

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Frivilliga kurser

De kurser som anges som frivilliga (f) i programplan räknas endast som frivilliga och får inte inräknas i examen.

Civilingenjörsstudenter kan dessutom, i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig, frivilligt läsa samtliga kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. Vid val av frivillig kurs gäller dock att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade. För tillträde till kurs på avancerad nivå krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

De kurser som är valbara på annat utbildningsprogram kan efter särskilt beslut av programnämnden inräknas som valbar i examen. 

Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkning i rätten att läsa frivilliga kurser.

Forskarutbildningskurser

Det finns möjligheter för de studerande på civilingenjörsutbildning att läsa vissa forskarutbildningskurser. Det förutsätter dock att man uppnått masternivå, dvs årskurs 4-5. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6 fr.o.m. vt 2014)

Allmänna bestämmelser

I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

Mål

Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid LiTH:

  • Ämneskunskaper
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
    • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
    • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
  • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
    • söka och värdera vetenskaplig litteratur
  • Arbeta i grupp och kommunicera
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
    • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
    • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
  • CDIO ingenjörsmässighet
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
    • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Kandidatprojekt under utlandsstudier

I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

Påbörjande av kandidatprojekt

För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

  • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
  • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
  • Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras på särskild webblankett, www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-kandidatprojekt?l=sv.

Examination

Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information och länkar till kursplan, anmälan, reflektionsdokument mm finns på www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Allmänna bestämmelser

För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

Mål

Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Omfattning

Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

Miljö där examensarbetet genomförs

Arbetet utförs som :

  • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
  • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
  • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

Vilka institutionsavdelningar som examensarbete inom visst huvudområde kan examineras vid, beslutas av den programnämnd som har examensrätt för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på http://lith.liu.se/sh/exjobbsomraden.html.

Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

Val av examensarbete

Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

Påbörjande av examensarbete

Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-exjobb?l=sv. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start, men efter att terminsregistrering gjorts.

Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar kraven för att påbörja examensarbetet.

Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

Examensarbete tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

Examinator

Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, biträdande professor, universitetslektor, biträdande/junior universitetslektor, forskarassistent, postdoktor (inklusive gäst- och adjungerad lärare) eller vara utsedd till docent vid LiU, ha kompetens att examinera examensarbete inom aktuellt huvudområde samt vara utsedd av institutionsstyrelse eller prefekt. Examinator skall

  • före start av examensarbetet kontrollera att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde
  • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
  • godkänna/underkänna planeringsrapport
  • godkänna/underkänna halvtidskontroll
  • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
  • innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
  • godkänna arbetet för framläggning
  • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
  • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
  • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
  • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)

Handledare

Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

  • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
  • problemformulering och avgränsningar för arbetet
  • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensarbetet utförs utanför LiTH ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

Planeringsrapport

Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

  • preliminär titel på examensarbetet
  • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
  • en preliminär beskrivning av angreppssätt
  • planerad litteraturbas
  • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

Halvtidskontroll

Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

  1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
  2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
  3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

Redovisning

Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

Framläggning

Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

Examensarbetesrapport

Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats.

Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

Opposition

Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

Opponenten skall:

  • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
  • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
  • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat, om skäl föreligger.

Auskultation

Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet.

Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

Reflektionsdokument

Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv

Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

Rätten till handledning

Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas.

Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete.

Kvalitetsansvar

Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

Dispens

Om särskilda skäl föreligger kan respektive programnämnd ge dispens från ovanstående regelverk. T.ex. kan den muntliga oppositionen efter godkännande av programnämnden ersättas med en utförlig skriftlig opposition

  • för internationella studerande då särskilda skäl föreligger
  • för övriga studerande då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet där framlagt och det finns synnerliga skäl

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

  • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
  • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

Programnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se