Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, 300 hp

Applied Physics and Electrical Engineering - International, M Sc in Engineering, 300 credits

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Studietakt

Helfart

Syfte

  • Yi-programmet utbildar civilingenjörer som kan arbeta vid den internationella teknikfronten och där befästa och förstärka kompetensen inom näringsliv och samhälle.
  • En Yi-ingenjör har förmåga att skapa, utveckla, anpassa och använda modern teknik för att möta behoven som ställs från näringsliv och samhälle.
  • Med förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv kan Yi-ingenjören i sin verksamhet också möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi.
  • Yi-ingenjören har också goda språkkunskaper samt internationell erfarenhet genom utlandsstudier vid ledande utländska universitet och högskolor. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från teknisk fysik och elektroteknikprogrammet - internationell ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper

Yi-ingenjören har en solid grund i matematik, naturvetenskap och teknik och kan, utgående från breda och djupa kunskaper inom dessa områden, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem

Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen

En Yi-ingenjör har en stark grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys och linjär algebra som komplex analys, vektor- och fourieranalys. I den matematiska grunden ingår även kunskaper inom sannolikhetslära, matematisk statistik, optimeringslära och tekniska beräkningar. Yi-ingenjören har också solida kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik. En Yi-ingenjör kan använda matematiken och fysiken som verktyg, strukturera, abstrahera och modellera problem inom teknisk fysik och elektroteknik.

Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen

En Yi-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom såväl teknisk fysik och elektroteknik. Detta innebär att:

  • Yi-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från vågfysik, mekanik, elektromagnetism, termodynamik, statistisk mekanik och grundläggande kvantmekanik för att analysera och utveckla tekniska system inom teknisk fysik och inom elektroteknik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
  • En Yi-ingenjör kan modellera, analysera och använda systematiska metoder för att göra konstruktioner inom såväl analog som digital elektronik. Detta innefattar också att göra experiment och använda relevant utrustning för dessa ändamål.
  • En Yi-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller.
  • En Yi-ingenjör kan hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys och reglerteknik.

Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen

En Yi-ingenjör har fördjupade tekniska kunskaper inom en vald masterprofil. Masterprofilen omfattas av kurser (42-54 hp) inom ett väldefinierat tekniskt område, där en av kurserna är en projektkurs.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning

Yi-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och elektroteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

Experimenterande och kunskapsbildning

En Yi-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. Yi-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

Systemtänkande

Yi-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

Individuella färdigheter och förhållningssätt

En Yi-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. Yi-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

Professionella färdigheter och förhållningssätt

Yi-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling. En Yi-ingenjör har god förmåga att agera professionellt i internationella sammanhang.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Att arbeta i grupp

En Yi-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att ingenjören

  • har kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp
  • känner till hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp
  • därigenom äger förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt
  • har förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen

Att kommunicera

Yi-ingenjören skall kunna

  • kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker
  • lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål
  • presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt

Att kommunicera på främmande språk

Yi-ingenjören

  • skall på engelska och på sitt valda fackspråk kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt
  • har insikt i kulturella aspekter på kommunikation i internationella sammanhang

Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

En Yi-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En Yi-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiska och kulturella sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

Företags- och affärsmässiga villkor

Yi-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.

Att planera system

Yi-ingenjören har kunskap och färdighet i

  • att kravsätta system och produkter, så att vederbörande kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och
  • modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav.

Att utveckla system

En Yi-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Yi-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

Att realisera system

En Yi-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda

Yi-ingenjören har kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

Innehåll

En stor del av de första två åren på teknisk fysik och elektroteknik - internationell är gemensam med teknisk fysik och elektroteknik. Programmet ger samma starka grund i matematik, teknisk fysik och elektronik. Dessutom ingår franska, tyska, spanska, japanska eller kinesiska. Språkkurserna lägger tyngdpunkten på tekniskt fackspråk, men undervisningen omfattar också kultur, historia och aktuell samhällsdebatt.

Tredje året tillbringas utomlands på en av de välrenommerade högskolor som tekniska högskolan samarbetar med, se regler för utlandsstudier.

I termin 7-9 ingår ytterligare fackspråkutbildning samt en masterprofil med både obligatoriska och valfria kurser.

Programmet innehåller flera masterprofiler som alla knyter an till aktuell forskning vid tekniska högskolan och utvecklas i takt med den. I varje masterprofil ingår en projektkurs som ger träning i ingenjörsarbete. I utbildningen finns också moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser. 

Profiler

 

  • En masterprofil omfattar 42-54 hp och består av obligatoriska och valbara kurser. Möjliga huvudområden är elektroteknik, tillämpad matematik, medicinsk teknik. teknisk fysik eller datateknik.
  • Masterprofilerna påbörjas termin 7.
  • Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för masterprofilerna.
  • Examensbeviset anger namnet på masterprofilen som inriktning.

 

Inom utbildningsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Yi) erbjuds följande masterprofiler:

Huvudområde elektroteknik:

  • Elektronik /Electronics/
  • Kommunikation /Communication/
  • Mekatronik /Mechanics and Control/
  • Signal- och bildbehandling /Signal and Image processing/
  • Styr- och informationssystem /Control and Information Systems/
  • System på chip /System-on-Chip/

 

Huvudområde datateknik:

  •  Datadriven analys och maskinintelligens /Data Science and Machine Intelligence/

 

Huvudområde medicinsk teknik:

  • Medicinsk teknik /Biomedical Engineering/

 

Huvudområde teknisk fysik:

  • Fotonik och kvantteknologi /Photonics and Quantum Technology/
  • Teknisk fysik - Material- och nanofysik /Applied Physics - Materials and Nano Physics/
  • Teknisk fysik - Teori, modellering och datorberäkningar /Applied Physics - Theory, Modelling and Computation/

 

Huvudområde tillämpad matematik:

  • Finansiell matematik /Financial Mathematics/
  • Teknisk matematik /Engineering Mathematics/

 

Kurskrav för dessa masterprofiler (för antagna 2014 och tidigare, se Studiehandboken för respektive år):

  • Elektronik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas. Utöver ovanstående ska en av kurserna VLSI-konstruktion, CDIO eller Systemkonstruktion, CDIO väljas.

  • Kommunikation

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 18 hp väljas.

  • Mekatronik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen. Bland de valbara kurserna ska 24 hp väljas enligt följande:

- Minst 12 hp bland kurserna: Diagnos och övervakning, Industriell reglerteknik, Optimal styrning, Reglerteori, Sensorfusion, Modellbygge och simulering, Digital signalbehandling.

 - Minst 12 hp bland kurserna: Fordonsdynamik med reglering, Fordonsframdrivningssystem, Modellering och reglering av motorer och drivlinor, Elektriska drivsystem, Analytisk mekanik, Flygmekanik, Flerkroppsmekanik och robotik, Strömningslära och värmeöverföring.
Kurserna ska väljas så att minst 18 hp på avancerad nivå inom huvudområdet Elektroteknik uppnås bland de valbara kurserna.

  • Signal- och bildbehandling

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.

  • Styr- och informationssystem

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna Databasteknik eller Datorteknik och realtidssystem samt en av kurserna Reglerteknisk projektkurs eller Projektkurs i tillämpad matematik väljas.

  • System på chip

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 18 hp väljas. Bland de obligatoriska kurserna ska en av kurserna VLSI-konstruktion, CDIO eller Systemkonstruktion, CDIO väljas.

  • Datadriven analys och maskinintelligens (ny profil för antagna 2017 och framåt)

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 6 hp väljas.

  • Medicinsk teknik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst 12 hp väljas.

  • Fotonik och kvantteknologi (ny profil för antagna 2017 och framåt)

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa ska minst xx hp väljas.

  • Material- och nanofysik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 12 hp väljas.

  • Teori, modellering och datorberäkningar

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 18 hp väljas. Endast en av kurserna Maskininlärning och Neuronnät och lärande system får räknas inom profilen.

  • Finansiell matematik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 6 hp väljas.

  • Teknisk matematik

Profilens obligatoriska kurser framgår av programplanen. Profilens valbara kurser framgår av programplanen och av dessa skall minst 12 hp väljas. Utöver ovanstående kurser ska en av CDIO-kurserna Projekt i tillämpad matematik, CDIO eller Reglerteknisk projektkurs, CDIO, väljas. Valet av kursen Projekt i tillämpad matematik, CDIO, medför att kravet på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet tillämpad matematik är uppfyllt. Val av Reglerteknisk projektkurs, CDIO, medför att studenten på annat sätt måste uppfylla kraven på tillräcklig mängd kurser på avancerad nivå inom huvudområdet.

Individuell profil

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell masterprofil. Individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnden efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell masterprofil skall vara välmotiverad. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren.

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen inleds för samtliga studerande på programmet med grundläggande kurser i matematik, fysik och elektroteknik samt fackspråk. Dessa kurser ger en god bas för fortsatta kurser och en livslång kompetensutveckling. Gemensamt för alla studerande på programmet är även kurser, som ger basfärdigheter i att utföra fysikaliska och elektrotekniska experiment, samt att konstruera elektro- och datatekniska system.

För utbildningen gäller att:

  • termin 1-4 är gemensam för samtliga studerande förutom fackspråkkurserna. Studenten läser ett  obligatoriskt inriktningsspråk/fackspråk.
  • termin 5 och 6 är förlagda till något utländskt universitet inom det språkområde som överenssstämmer med inriktningsspråket. Studierna skall omfatta obligatoriska kurser, som stämmer överens med termin 5 och 6 på Yi-programmet vid LiTH i möjligaste mån. Utöver dessa kan masterprofilkurser, ekonomi och MTS-kurser läsas. Särskild hänsyn skall tas till önskemål om avslutande inriktning/masterprofilering på studierna. När så är lämpligt kan även annan tidpunkt för utlandsstudierna komma ifråga.
  • den studerande fr o m termin 7 följer en masterprofil. Kurser som är obligatoriska för masterprofilen anges i programplanen. I vissa fall ingår obligatoriska kurser som ej kunnat läsas under utlandsåret.
  • fackspråkundervisningen fortgår under termin 7.
  • utöver obligatoriska kurser skall ett antal valbara kurser läsas, så att examensfordringarna uppfylls.

 

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Kurser kan ges på engelska och kurslitteraturen är ofta på engelska.

Alla kurser i Yi-programmets programplan (utom frivilliga kurser) för termin 7-9 får läsas som valbara av samtliga studerande vid programmet oberoende av masterprofil. Frivilliga kurser får läsas, men ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen. 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet
samt
Områdesbehörighet 9 (Fysik B, Kemi A, Matematik E) samt för respektive språkinriktning franska, spanska eller tyska: C-språk, kurs B/steg 3, för språkinriktning japanska och kinesiska (mandarin): Japanska/Kinesiska C-språk, kurs B/steg 3 alternativt Asienkunskap 60 hp
eller
Områdesbehörighet A9 (Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4) samt för respektive språkinriktning franska, spanska eller tyska: Franska 3/Spanska 3/Tyska 3, för språkinriktning japanska och kinesiska (mandarin): Japanska 3/Kinesiska 3 alternativt Asienkunskap 60 hp

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

  • För tillträde till en kandidatprojektkurs på programmet gäller:
    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras.
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras. Det är EJ obligatoriskt att läsa en kandidatprojektkurs för Yi-studenter.
  • För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras.
  • För tillträde till examensarbetet på masternivå krävs minst 240 högskolepoäng inom programmet. Dessutom krävs att samtliga obligatoriska kurser i termin 1 till och med 6 är avslutade samt 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för examensarbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för teknisk fysik och elektroteknik - internationell är teknisk fysik, elektroteknik, tillämpad matematik, datateknik samt medicinsk teknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

 

Examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik - internationell 300 hp, skall studenten med godkänt resultat, ha fullgjort:

  • samtliga obligatoriska kurser på programmet
  • en masterprofil med tillhörande obligatoriska och valbara kurser
  • valbara kurser i programplanen så att kravet på 300 hp uppnås
  • genomfört utlandsstudier om ett läsår (60hp) varav minst 30 hp (ej språkkurs) ska vara utförda på inriktningsspråket och tillgodoräknat i programmet 
  • minst 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom huvudområdet
  • examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
  • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundläggande nivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.

 

Särskilda kurskrav

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan)

  • Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling (MTS) skall minst 6 hp vara godkända av följande kurser;
    • TKMJ24 Miljöteknik
    • TKMJ15 Miljömanagement
    • TGTU01 Teknik och etik
    • TGTU49 Teknikhistoria
    • TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar
  • Företags- och affärsmässiga villkor skall minst 6 hp vara godkända bland följande kurser;
    • TEAE01 Industriell ekonomi
    • TEAE04 Industriell ekonomi och organisation
    • TEIO20 Entreprenörskap och start av nya verksamheter

 

Maximalt kan 12hp av kurser utanför programplanen, inom språk (utöver de obligatoriska språkkurserna), ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen, räknas med i examen.

Examensbenämning på svenska

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Särskild information

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution. För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till programnämnden som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.

Övriga föreskrifter

Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

Termin 1 (HT 2017)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 0
TATM79 Matematisk grundkurs 6* G1X 0 O
*Kursen läses över flera perioder
Period 1
TATA24 Linjär algebra 8* G1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TATM79 Matematisk grundkurs 6* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TEIK21 Teknisk kommunikation på kinesiska I, del 1 2* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYY51 Ingenjörsprojekt 6* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TSEA51 Digitalteknik 4 G1X 2 O
TATA40 Matematiska utblickar 1* G1X F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA24 Linjär algebra 8* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TATA41 Envariabelanalys 1 6 G1X 2 O
TEIK21 Teknisk kommunikation på kinesiska I, del 1 2* G1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYY51 Ingenjörsprojekt 6* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TATA40 Matematiska utblickar 1* G1X F
*Kursen läses över flera perioder

Termin 2 (VT 2018)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA42 Envariabelanalys 2 6 G1X 1 O
TEIK22 Teknisk kommunikation på kinesiska I, del 2 6* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA81 Oscillationer och mekaniska vågor 4 G1X 4 O
TSRT04 Introduktionskurs i Matlab 2 G1X 2 O
TBMT32 Medicintekniska utblickar 2* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TFFM12 Fysikaliska utblickar 2* G1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TSIT04 Matematisk kommunikation 4* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA40 Matematiska utblickar 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
TGTU35 Introduktionskurs för universitetsstudier 2* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA43 Flervariabelanalys 8 G1X 2 O
TEIK22 Teknisk kommunikation på kinesiska I, del 2 6* G1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA84 Optik - teori och tillämpning 4 G1X 4 O
TBMT32 Medicintekniska utblickar 2* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TFFM12 Fysikaliska utblickar 2* G1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TSIT04 Matematisk kommunikation 4* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA40 Matematiska utblickar 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
TGTU35 Introduktionskurs för universitetsstudier 2* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder

Termin 3 (HT 2018)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA44 Vektoranalys 4 G1X 1 O
TEIK41 Teknisk kommunikation på kinesiska II, del 1 6* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA76 Mekanik 6 G1X 3 O
TSTE05 Elektronik och mätteknik 8* G1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA45 Komplex analys 6 G2X 1 O
TEIK41 Teknisk kommunikation på kinesiska II, del 1 6* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TSTE05 Elektronik och mätteknik 8* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder

Termin 4 (VT 2019)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAOP07 Optimeringslära grundkurs 6 G1X 3 O
TEIK42 Teknisk kommunikation på kinesiska II, del 2 2* G1X - O
*Kursen läses över flera perioder
TMME32 Mekanik, fortsättningskurs 4 G1X 4 O
TSEA28 Datorteknik Y 6* G1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TGTU63 Industrikunskap 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA57 Transformteori 4 G1X 1 O
TEIK42 Teknisk kommunikation på kinesiska II, del 2 2* G1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA13 Elektromagnetism 8 G2X 2 O
TSEA28 Datorteknik Y 6* G1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TPTE06 Praktik 6 G1X - V
TGTU63 Industrikunskap 1* G1X - F
*Kursen läses över flera perioder

Termin 6 (VT 2020)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFYA73 Modern fysik I 4 G2X 3 O
TSRT12 Reglerteknik 6 G2X 1 O
TFYA75 Fysik kandidatprojekt 16* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA56 Elektronik kandidatprojekt 16* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TAMS14 Sannolikhetslära 4 G1X 4 O
TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1X 2 V
TFYA74 Modern fysik II 4 G2X 1 V
TFYA75 Fysik kandidatprojekt 16* G2X - V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA56 Elektronik kandidatprojekt 16* G2X - V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS10 Signaler, information och kommunikation 4 G2X 3 V

Termin 7 (HT 2020)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TEIK18 Teknisk kommunikation på kinesiska III 6* G2X - O
*Kursen läses över flera perioder
TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TAMS32 Stokastiska processer 6 A1X 1 V
TAMS46 Sannolikhetslära, fortsättningskurs 6 A1X 3 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

TAOP34 Optimering av stora system 6 A1X 3 V
TATA34 Analys, överkurs 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA55 Abstrakt algebra 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TATM85 Funktionalanalys 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2X 3 V
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2X 3 V
TDDD08 Logikprogrammering 6 A1X 4 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TDTS06 Datornät 6 G2X 1 V
TDTS08 Datorarkitektur 6 A1X 2 V
TEAE05 Resursteori 6 G1X 2 V
TFFM08 Experimentell fysik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TFFY54 Kvantmekanik 6 A1X 2 V
TFKE59 Grundläggande kemi 6 G1X 2 V
TFYA18 Fysikens matematiska metoder 6 A1X 3 V
TFYA43 Nanoteknologi 6 G2X 3 V
TFYA88 Additiv tillverkning: verktyg, material och metoder 6 A1X 3 V
TFYA95 Materialvetenskapliga principer 6 A1X 2 V
TFYA97 Modern optik 6 A1X 4 V
TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TKMJ24 Miljöteknik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara. Minst en av kurserna TAOP61 och TKMJ24 krävs för examen på MMAT.

TMHL03 Hållfasthetslära: Lätta konstruktioner 6 A1X 2 V
TMMV18 Fluidmekanik 6 A1X 1 V
TPPE17 Corporate Finance 6 G2X 4 V
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1X 4 V
TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 V
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 V
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
TSTE12 Konstruktion av digitala system 6 A1X 3 V
TSTE86 Digitala integrerade kretsar 6 A1X 2 V
Period 2
TEIK18 Teknisk kommunikation på kinesiska III 6* G2X - O
*Kursen läses över flera perioder
TAMS17 Statistisk teori, fortsättningskurs 6 A1X 1 V

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder 6 A1X 3 V
TAOP04 Matematisk optimering 6 A1X 2 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

 

TATA34 Analys, överkurs 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA55 Abstrakt algebra 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 G2X 2 V
TATM85 Funktionalanalys 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TBME03 Biokemi och cellbiologi 6 G2X 2 V
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TBMT01 Analys av bioelektriska signaler 6 A1X 1 V
TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TFFM08 Experimentell fysik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TFFY70 Materiefysik del 1 6 A1X 2 V
TFYA20 Ytfysik 6 A1X 4 V
TFYA39 Halvledarteknik 6 A1X 3 V
TFYA60 Astronomi och geofysik 6 G1X 3 V
TFYA90 Beräkningsfysik 6 A1X 4 V
TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TGTU04 Ledarskap 6 G2X 2 V

OBS! Gäller endast Kemisk biologi (KB), profilen Protein Science and Technology: Inom examen ska en av breddningskurserna TEAE01, TMQU46 eller TGTU04 väljas.

TGTU49 Teknikhistoria 6 G1X 3 V
TMKM90 Konstruktionsmaterial - deformationer och brott 6 A1X 2 V
TMMS31 Biomekanisk modellering av vävnader och system 6 A1X 4 V
TMMV54 Värmeöverföring 6 A1X 1 V
TPPE29 Finansiella marknader och instrument 6 A1X 2 V
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB09 Bildsensorer 6 A1X 4 V
TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1X 4 V
TSEK02 Radioelektronik 6 A1X 3 V
TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 A1X 1 V
TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1X 1 V
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS22 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 3 V
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 O
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 O
Period 2
TAMS22 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 O
TSKS22 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 3 O
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TSTE86 Digitala integrerade kretsar 6 A1X 2 O
TSTE12 Konstruktion av digitala system 6 A1X 3 V
Period 2
TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 A1X 1 O
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1X 2 V
TSEK02 Radioelektronik 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS32 Stokastiska processer 6 A1X 1 O
TPPE17 Corporate Finance 6 G2X 4 O
TAMS46 Sannolikhetslära, fortsättningskurs 6 A1X 3 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

TATM85 Funktionalanalys 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TAOP04 Matematisk optimering 6 A1X 2 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

 

TATM85 Funktionalanalys 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TPPE29 Finansiella marknader och instrument 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFFY54 Kvantmekanik 6 A1X 2 O
TFYA97 Modern optik 6 A1X 4 O
TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TFFM08 Experimentell fysik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TFFM08 Experimentell fysik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA28 Kvantdynamik 6 A1X 1 V
TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 O
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 O
Period 2
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TSEK02 Radioelektronik 6 A1X 3 V
TSIN02 Internetteknik 6 A1X 1 V
TSKS22 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 3 V
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2X 3 O
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 V
Period 2
TBMT01 Analys av bioelektriska signaler 6 A1X 1 O
TBME03 Biokemi och cellbiologi 6 G2X 2 V
TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMMV11 Strömningslära och värmeöverföring 6 G2X 2 V
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 V
Period 2
TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1X 4 O
TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1X 1 V
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1X 4 O
TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 O
Period 2
TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1X 3 O
*Kursen läses över flera perioder
TSBB09 Bildsensorer 6 A1X 4 O
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 O
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1X 3 O
TSDT14 Signalteori 6 A1X 1 V
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 V
Period 2
TSRT78 Digital signalbehandling 6 A1X 2 O
TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1X 4 O/V
TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1X 1 V
TSFS09 Modellering och reglering av motorer och drivlinor 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS22 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSTE12 Konstruktion av digitala system 6 A1X 3 O
TSTE86 Digitala integrerade kretsar 6 A1X 2 O
TDTS06 Datornät 6 G2X 1 V
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1X 2 O
TSEA81 Datorteknik och realtidssystem 6 A1X 4 V
TSEK37 Analoga CMOS integrerade kretsar 6 A1X 1 V
TSKS01 Digital kommunikation 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFFM08 Experimentell fysik 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TFFY54 Kvantmekanik 6 A1X 2 O
TFYA43 Nanoteknologi 6 G2X 3 V
Period 2
TFFM08 Experimentell fysik 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TFFY70 Materiefysik del 1 6 A1X 2 O
TFYA20 Ytfysik 6 A1X 4 V
TFYA39 Halvledarteknik 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFFY54 Kvantmekanik 6 A1X 2 O
TFYA18 Fysikens matematiska metoder 6 A1X 3 O
TATA75 Relativitetsteori 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.

TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

Period 2
TFYA90 Beräkningsfysik 6 A1X 4 O
TATA75 Relativitetsteori 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.

TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TFFY70 Materiefysik del 1 6 A1X 2 V
TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS32 Stokastiska processer 6 A1X 1 O
TATM85 Funktionalanalys 6* A1X 2 O
*Kursen läses över flera perioder
TAMS46 Sannolikhetslära, fortsättningskurs 6 A1X 3 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

TAOP34 Optimering av stora system 6 A1X 3 V
TATA32 Diskret matematik 8* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA55 Abstrakt algebra 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD08 Logikprogrammering 6 A1X 4 V
TFYA18 Fysikens matematiska metoder 6 A1X 3 V
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 V
Period 2
TATM85 Funktionalanalys 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TAOP04 Matematisk optimering 6 A1X 2 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

 

TATA32 Diskret matematik 8* G1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA55 Abstrakt algebra 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA71 Ordinära differentialekvationer och dynamiska system 6 G2X 2 V

Termin 8 (VT 2021)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS29 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller 6 A1X 3 V
TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1X 1 V
TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X - V
*Kursen läses över flera perioder
TATA54 Talteori 6* G2X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TATA66 Fourier- och waveletanalys 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

 

TATA78 Komplex analys fk 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TBMI01 Medicinskt beslutsstöd 6 A1X 4 V

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. Kursen ges ej 2019. 

TBMI03 Medicinska informationsmodeller och ontologier 6 A1X 4 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. Kursen är inställd 2020.

TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TBMT02 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1X 3 V
TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden 6 A1X 1 V
TDDD76 Programutvecklingsprojekt i ett helhetsperspektiv 8* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1X 1 V
TEAE04 Industriell ekonomi och organisation 6 G1X 2 V
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TFFM40 Materialtekniska analysmetoder 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA21 Materialvetenskap 6 A1X 3 V
TFYA25 Materiefysik del 2 6 A1X 2 V

Kursen är inställd 2020.

TFYA36 Kaos och icke-linjära fenomen 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TFYA71 Kosmologi 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

Kursen kan läsas samtidigt med TFFM40 i samma block.

TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar 6 G2X 4 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.

TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1X 2 V
TGTU94 Teknik och etik 6 G1X 1 V

Minst en av kurserna TFYA85, TGTU94 och TKMJ24 krävs för examen på MFYS. Ingår någon av kurserna i kandidatexamen är kurserna valbara.

TKMJ10 Industriell ekologi 6 A1X 1 V
TKMJ15 Miljömanagement 6 G1X 3 V
TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik 6 A1X 1 V
TNM048 Informationsvisualisering 6 A1X 3 V
TPPE32 Finansiell riskhantering 6 A1X 2 V
TSBB15 Datorseende 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB15 Datorseende 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK38 Konstruktion av radiotransceivers 6 A1X 2 V
TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2X 4 V
TSKS13 Trådlös kommunikation 6 A1X 4 V
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
TSRT09 Reglerteori 6 A1X 3 V
TSTE08 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar 6 A1X 3 V

Kursen ges ej 2019

TSTE14 Analoga filter 6 A1X 2 V

Kursen är inställd 2020.

TSTE93 Analog konstruktion 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TANA31 Beräkningsmetoder för ordinära och partiella differentialekvationer 6 A1X 2 V

Kursen ges ej 2019

TAOP24 Optimeringslära fortsättningskurs 6 G2X 1 V
TAOP87 Projekt i tillämpad optimering 6 A1X 3 V

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

 

TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2X - V
*Kursen läses över flera perioder
TATA54 Talteori 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TATA66 Fourier- och waveletanalys 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

 

TATA78 Komplex analys fk 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TBME08 Biomedicinsk modellering och simulering 6 A1X 3 V
TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1X 1 V
TDDC78 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 3 V
TDDD12 Databasteknik 6 G2X 4 V
TDDD76 Programutvecklingsprojekt i ett helhetsperspektiv 8* G2X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TEAE13 Affärsrätt 6 G1X 2 V
TEIE44 Intellectual Property Rights 4 G1X 1 V
TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6* G2X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TFFM40 Materialtekniska analysmetoder 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TFMT19 Kemiska sensorsystem 6 A1X 4 V
TFYA19 Kvantdatorer 6 A1X 4 V
TFYA36 Kaos och icke-linjära fenomen 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TFYA38 Optoelektronik 6 A1X 3 V
TFYA41 Tunnfilmsfysik 6 A1X 2 V

Kursen ges ej 2019. 

TFYA71 Kosmologi 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

Kursen kan läsas samtidigt med TFFM40 i samma block.

TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1X 4 V
TKMJ29 Resurseffektiva produkter 6 A1X 1 V
TNM079 Modellering och animering 6 A1X 2 V
TPPE33 Portföljförvaltning 6 A1X 2 V
TSBB15 Datorseende 12* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB15 Datorseende 12* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK02 Bild- och ljudkodning 6 A1X 4 V
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK12 Test av kretsar för analoga och blandade analoga/digitala signaler 6 A1X 1 V

Kursen är inställd 2020.

TSFS03 Fordonsframdrivningssystem 6 A1X 3 V
TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
TSFS11 Energitekniska system 6 G2X 4 V

Inställd VT20.

TSKS14 Flerantennkommunikation 6 A1X 3 V
TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1X 1 V
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
TSTE06 Digitala filter 6 A1X 3 V

Kursen är inställd 2020.

TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 A1X 2 V
TSTE93 Analog konstruktion 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSTE08 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar 6 A1X 3 O

Kursen ges ej 2019

TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK38 Konstruktion av radiotransceivers 6 A1X 2 V
TSTE14 Analoga filter 6 A1X 2 V

Kursen är inställd 2020.

TSTE93 Analog konstruktion 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 A1X 2 O
TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK12 Test av kretsar för analoga och blandade analoga/digitala signaler 6 A1X 1 V

Kursen är inställd 2020.

TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1X 1 V
TSTE06 Digitala filter 6 A1X 3 V

Kursen är inställd 2020.

TSTE93 Analog konstruktion 6* G2X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS29 Stokastiska processer för finansmarknadsmodeller 6 A1X 3 O
TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1X 1 O
TPPE32 Finansiell riskhantering 6 A1X 2 V
Period 2
TAOP24 Optimeringslära fortsättningskurs 6 G2X 1 V
TDDD12 Databasteknik 6 G2X 4 V
TPPE33 Portföljförvaltning 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
TSEK38 Konstruktion av radiotransceivers 6 A1X 2 V
TSKS13 Trådlös kommunikation 6 A1X 4 V
Period 2
TFYA19 Kvantdatorer 6 A1X 4 V
TSBK02 Bild- och ljudkodning 6 A1X 4 V
TSKS14 Flerantennkommunikation 6 A1X 3 V
TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMT02 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1X 3 O
TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden 6 A1X 1 O
TBMI01 Medicinskt beslutsstöd 6 A1X 4 V

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. Kursen ges ej 2019. 

TBMI03 Medicinska informationsmodeller och ontologier 6 A1X 4 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. Kursen är inställd 2020.

TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
Period 2
TBME08 Biomedicinsk modellering och simulering 6 A1X 3 V
TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TMMS30 Flerkroppsmekanik och robotik 6 A1X 1 V
TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2X 4 V
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 V
TSRT09 Reglerteori 6 A1X 3 V
Period 2
TSFS03 Fordonsframdrivningssystem 6 A1X 3 V
TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TBMT02 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1X 3 V
TDDE09 Språkteknologi 6 A1X 2 V
TNM048 Informationsvisualisering 6 A1X 3 V
TSBB15 Datorseende 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB15 Datorseende 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK08 Datakompression 6 A1X 2 V
Period 2
TSBB15 Datorseende 12* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB15 Datorseende 12* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK02 Bild- och ljudkodning 6 A1X 4 V
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1X 2 O
TSRT09 Reglerteori 6 A1X 3 O
Period 2
TDDD12 Databasteknik 6 G2X 4 O/V
TDDC78 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1X 3 V
TSFS06 Diagnos och övervakning 6 A1X 1 V
TSRT14 Sensorfusion 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1X 1 O
TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE08 Analoga och tidsdiskreta integrerade kretsar 6 A1X 3 V

Kursen ges ej 2019

Period 2
TSEK06 VLSI-konstruktion, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TEIE44 Intellectual Property Rights 4 G1X 1 V
TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS16 Signalbehandling för kommunikation 6 A1X 1 V
TSTE06 Digitala filter 6 A1X 3 V

Kursen är inställd 2020.

TSTE87 Applikationsspecifika integrerade kretsar 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFFM40 Materialtekniska analysmetoder 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA21 Materialvetenskap 6 A1X 3 V
TFYA25 Materiefysik del 2 6 A1X 2 V

Kursen är inställd 2020.

Period 2
TFFM40 Materialtekniska analysmetoder 6* A1X 1 O
*Kursen läses över flera perioder
TFMT19 Kemiska sensorsystem 6 A1X 4 V
TFYA38 Optoelektronik 6 A1X 3 V
TFYA41 Tunnfilmsfysik 6 A1X 2 V

Kursen ges ej 2019. 

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1X 2 V
TFYA21 Materialvetenskap 6 A1X 3 V
TFYA25 Materiefysik del 2 6 A1X 2 V

Kursen är inställd 2020.

TFYA36 Kaos och icke-linjära fenomen 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TFYA71 Kosmologi 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

Kursen kan läsas samtidigt med TFFM40 i samma block.

TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TFYA19 Kvantdatorer 6 A1X 4 V
TFYA36 Kaos och icke-linjära fenomen 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Kursen är inställd 2020.

TFYA71 Kosmologi 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

Kursen kan läsas samtidigt med TFFM40 i samma block.

TSBK07 Datorgrafik 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1X 1 O
TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TATA66 Fourier- och waveletanalys 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

 

TSRT09 Reglerteori 6 A1X 3 V
Period 2
TAOP24 Optimeringslära fortsättningskurs 6 G2X 1 O
TATA27 Partiella differentialekvationer 6* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TATA66 Fourier- och waveletanalys 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

 

TFYA19 Kvantdatorer 6 A1X 4 V

Termin 9 (HT 2021)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TAMS39 Multivariat statistik 6 A1X 4 V

Varannatårskurs. Kursen ges udda år. 

 

TATA32 Diskret matematik 8* G1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA75 Relativitetsteori 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.

TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TBMT57 Biomedicinsk optik 6 A1X 1 V
TDDC88 Programutvecklingsmetodik 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TFKE59 Grundläggande kemi 6 G1X 2 V
TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA40 Analytisk mekanik 6 A1X 2 V
TFYA91 Kvantstrukturer: fotonik och transport 6 A1X 1 V
TFYA92 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TMES09 Industriella energisystem 6 A1X 3 V
TMMS11 Mekanikmodeller 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TMMV01 Aerodynamik 6 A1X 2 V
TNE071 Mikrovågsteknik 6 A1X 1 V
TNE089 Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1X 3 V
TPPE53 Finansiell värderingsmetodik 6 A1X 2 V
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBB17 Visuell detektion och igenkänning 6 A1X 2 V
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 A1X 2 V
TSEK11 Utvärdering av IC-krets 2 A1X 4 V
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
TSIN01 Informationsnät 6 A1X 3 V
TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1X 1 V
TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE17 Systemkonstruktion CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE25 Effektelektronik 6 A1X 3 V
Period 2
TATA32 Diskret matematik 8* G1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TATA75 Relativitetsteori 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.

TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1X 1 V
TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDC88 Programutvecklingsmetodik 12* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD49 Programmering i C# och .NET Framework 4 G2X 3 V
TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA27 Elementarpartikelfysik 6 A1X 2 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

TFYA28 Kvantdynamik 6 A1X 1 V
TFYA57 Relativistisk kvantmekanik 6 A1X 2 V

Varannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TFYA92 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TFYY54 Nanofysik 6 A1X 3 V
TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TMME50 Flygmekanik 6 A1X 2 V
TMMS11 Mekanikmodeller 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TNE083 Antennteori 6 A1X 2 V
TNE089 Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TNM086 VR-teknik 6 A1X 2 V
TPPE61 Finansiell optimering 6 A1X 2 V
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1X 2 V
TSEA44 Datorteknik - ett datorsystem på ett chip 6 A1X 1 V
TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT08 Optimal styrning 6 A1X 3 V
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE17 Systemkonstruktion CDIO 12* A1X 4 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1X 3 V
TSTE85 Lågeffektselektronik 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSTE17 Systemkonstruktion CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TNE071 Mikrovågsteknik 6 A1X 1 V
TNE089 Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 A1X 2 V
TSEK11 Utvärdering av IC-krets 2 A1X 4 V
TSTE25 Effektelektronik 6 A1X 3 V
Period 2
TSTE17 Systemkonstruktion CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TNE083 Antennteori 6 A1X 2 V
TNE089 Elektromagnetisk kompatibilitet och mönsterkortdesign 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1X 2 V
TSEA44 Datorteknik - ett datorsystem på ett chip 6 A1X 1 V
TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1X 3 V
TSTE85 Lågeffektselektronik 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TPPE53 Finansiell värderingsmetodik 6 A1X 2 O
Period 2
TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TPPE61 Finansiell optimering 6 A1X 2 O
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSIN01 Informationsnät 6 A1X 3 O
TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TSEK03 Integrerade radiofrekvenskretsar 6 A1X 2 V
TSIT03 Kryptoteknik 6 A1X 2 V
TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1X 1 V
Period 2
TSKS23 Projektkurs i signalbehandling, kommunikation och nätverk, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TAMS39 Multivariat statistik 6 A1X 4 V

Varannatårskurs. Kursen ges udda år. 

 

TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TBMT57 Biomedicinsk optik 6 A1X 1 V
Period 2
TBMT14 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1X 1 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA40 Analytisk mekanik 6 A1X 2 V
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
Period 2
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TMME50 Flygmekanik 6 A1X 2 V
TSRT08 Optimal styrning 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1X 3 V
TSBB17 Visuell detektion och igenkänning 6 A1X 2 V
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X 1 V
*Kursen läses över flera perioder
TSKS15 Detektion och estimering av signaler 6 A1X 2 V
Period 2
TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1X 1 V
TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
TDDE01 Maskininlärning 6 A1X 1 V
TNM086 VR-teknik 6 A1X 2 V
TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TDTS06 Datornät 6 G2X 1 V
TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1X 1 V
Period 2
TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT08 Optimal styrning 6 A1X 3 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TSTE17 Systemkonstruktion CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TDTS08 Datorarkitektur 6 A1X 2 V
TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSEK11 Utvärdering av IC-krets 2 A1X 4 V
Period 2
TSEA26 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer 6 A1X 2 O
TSTE17 Systemkonstruktion CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1X 2 V
TSEA44 Datorteknik - ett datorsystem på ett chip 6 A1X 1 V
TSEA84 Digitalt konstruktionsprojekt 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TSIT02 Datasäkerhet 6 G2X 2 V
TSTE85 Lågeffektselektronik 6 A1X 2 V
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFYA92 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA40 Analytisk mekanik 6 A1X 2 V
TFYA91 Kvantstrukturer: fotonik och transport 6 A1X 1 V
Period 2
TFYA92 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYY54 Nanofysik 6 A1X 3 O
TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TFYA40 Analytisk mekanik 6 A1X 2 O
TFYA92 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA91 Kvantstrukturer: fotonik och transport 6 A1X 1 V
TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

Period 2
TFYA92 Projektkurs i teknisk fysik, CDIO 12* A1X 4 O
*Kursen läses över flera perioder
TFYA17 Projektlaborationer i fysik 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA27 Elementarpartikelfysik 6 A1X 2 V

Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år. 

TFYA28 Kvantdynamik 6 A1X 1 V
TFYA57 Relativistisk kvantmekanik 6 A1X 2 V

Varannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TFYY67 Elektromagnetisk fältteori och vågutbredning 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Vartannatårskurs. Kursen ges udda år. 

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TATA75 Relativitetsteori 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.

TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1X 3 V

Gäller endast TB och KB, profilerna Sensorer och material i biomedicin (TB) och Protein science and Technology (KB) fr.o.m. kull 2016: Inom examen ska en extra kurs i matematik/tillämpning av matematik väljas. TANA21, TAOP88, TSRT62, TATM38 samt TAMSXKB1 är förslag på lämpliga kurser.

TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X 2 V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA40 Analytisk mekanik 6 A1X 2 V
TMMS11 Mekanikmodeller 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TPPE53 Finansiell värderingsmetodik 6 A1X 2 V
Period 2
TATA62 Projektkurs i tillämpad matematik, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1X 4 O/V
*Kursen läses över flera perioder
TATA75 Relativitetsteori 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder

Varannatårskurs. Kursen ges jämna år.

TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1X - V
*Kursen läses över flera perioder
TFYA57 Relativistisk kvantmekanik 6 A1X 2 V

Varannatårskurs. Kursen ges udda år. 

TMMS11 Mekanikmodeller 6* A1X 3 V
*Kursen läses över flera perioder
TPPE61 Finansiell optimering 6 A1X 2 V

Termin 10 (VT 2022)

Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
Period 1
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TQXX33 Examensarbete 30* A1X - O
*Kursen läses över flera perioder

Regelverk för obligatoriska utlandsstudier för Ii & Yi via Tekniska högskolan vid Linköpings universitets (LiTH:s) utbytesavtal

Studerande på civilingenjörsprogrammen Industriell ekonomi - internationell (Ii) och Teknisk fysik och elektroteknik - internationell (Yi) ska förlägga ett läsår till ett universitet beläget i det aktuella språkområdet for den studerandes inriktning. Av de 60 hp som utlandsåret omfattar ska minst 30 hp vara utförda på inriktningsspråket och kunna tillgodoräknas i programmet. Regelverket för de obligatoriska utlandsstudierna finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/755476. 

Programmens upplägg och organisation

Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

  • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
  • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
  • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Examensfordringar

För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622693. 

Högskolelagen 1 kap. 8 §:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Examen inom ett program

Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

Studiernas påbörjande och anstånd

Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

Man kan vid ett antagningstillfälle antas till endast en utbildningsplats på utbildningsprogram. En studerande som fått utbildningsplats på ett utbildningsprogram och som i kompletterande antagning erbjuds och accepterar plats på ett annat utbildningsprogram stryks från den första platsen.

Regler för anstånd är föreskrivna i antagningsordning för Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645. 

Den som fått anstånd skall inför den termin då studierna skall påbörjas vid ordinarie anmälningstid lämna ny programanmälan samt kopia av anståndsbeslutet till antagningsmyndigheten. 

Antagning till senare del av program

Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva/Tekniska_fakulteten. 

Studieuppehåll

Anmälan om studieuppehåll görs i Studentportalen. Görs inte sådan anmälan och inte heller registrering den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med terminsregistrering för påföljande termin, efter uppehållet. Görs ej terminsregistrering betraktas det som studieavbrott.

Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina om den studerande är omregistrerad på senast lästa programtermin. Om den studerande önskar läsa någon ny kurs under studieuppehållet måste detta ansökas särskilt. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

Avbrott på program

Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte registrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.

Kurser inom utbildningsprogram

I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). Önskar den studerande läsa annan kombination än den i programplanerna angivna ska detta ansökas om till programnämnden.

Anmälan till programkurser

Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan anslås på särskild informationssida, meddelas till studerande via e-post och vid schemalagda informationstillfällen.

Anmälan till programkurs som fristående kurs

Antagning till programkurs som fristående kurs kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella kursen.

Inställd kurs

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter beslutad blockindelning för kursen. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Anvisningar för studieplanering

Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen.

Avslutade grundkurser är en förutsättning för lyckade studier i högre årskurser. Av den anledningen är grunden vid en studieplanering att prioritera kurser från de tidigare årskurserna som inte har slutförts och i mån av utrymme läsa nya kurser.

Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

  • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
  • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

  • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
  • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
  • vid antagning till senare del av program,
  • efter genomförda utlandsstudier,
  • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

Del av utbildningen utomlands

Studerande kan byta ut studier vid LiTH mot studier vid en utländsk högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

Vid utbyte av studier (kurser) vid LiTH mot studier utomlands svarar berörd programnämnd (utbildningsledare) för beslut om i förväg uppgjorda individuella studieprogram och om slutligt kursgodkännande och tillgodoräknande. Studerande som planerar att delta i ett utlandsprogram skall därför kontakta utbildningsledare eller motsvarande vid Tekniska fakultetskansliet.

Regelverket för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via LiTHs utbytesavtal finns på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622362. För de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi gäller separat regelverk. 

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Frivilliga kurser

De kurser som anges som frivilliga (f) i programplan räknas endast som frivilliga och får inte inräknas i examen.

Civilingenjörsstudenter kan dessutom, i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig, frivilligt läsa samtliga kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. Vid val av frivillig kurs gäller dock att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna måste vara inhämtade. För tillträde till kurs på avancerad nivå krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

De kurser som är valbara på annat utbildningsprogram kan efter särskilt beslut av programnämnden inräknas som valbar i examen. 

Vid resursbrist kan LiTH:s styrelse besluta om inskränkning i rätten att läsa frivilliga kurser.

Forskarutbildningskurser

Det finns möjligheter för de studerande på civilingenjörsutbildning att läsa vissa forskarutbildningskurser. Det förutsätter dock att man uppnått masternivå, dvs årskurs 4-5. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6 fr.o.m. vt 2014)

Allmänna bestämmelser

I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

Mål

Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid LiTH:

  • Ämneskunskaper
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
    • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
    • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
  • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
    • söka och värdera vetenskaplig litteratur
  • Arbeta i grupp och kommunicera
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
    • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
    • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
    • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
  • CDIO ingenjörsmässighet
    Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
    • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
    • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Kandidatprojekt under utlandsstudier

I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

Påbörjande av kandidatprojekt

För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

  • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
  • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
  • Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras på särskild webblankett, www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-kandidatprojekt?l=sv.

Examination

Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information och länkar till kursplan, anmälan, reflektionsdokument mm finns på www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Allmänna bestämmelser

För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

Mål

Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Omfattning

Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

Miljö där examensarbetet genomförs

Arbetet utförs som :

  • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
  • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
  • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

Vilka institutionsavdelningar som examensarbete inom visst huvudområde kan examineras vid, beslutas av den programnämnd som har examensrätt för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på http://lith.liu.se/sh/exjobbsomraden.html.

Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

Val av examensarbete

Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

Påbörjande av examensarbete

Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv.

Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-exjobb?l=sv. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start, men efter att terminsregistrering gjorts.

Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från studievägledningen som kontrollerar kraven för att påbörja examensarbetet.

Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

Examensarbete tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

Examinator

Examinatorn ska vara anställd vid LiU som professor, biträdande professor, universitetslektor, biträdande/junior universitetslektor, forskarassistent, postdoktor (inklusive gäst- och adjungerad lärare) eller vara utsedd till docent vid LiU, ha kompetens att examinera examensarbete inom aktuellt huvudområde samt vara utsedd av institutionsstyrelse eller prefekt. Examinator skall

  • före start av examensarbetet kontrollera att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde
  • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
  • godkänna/underkänna planeringsrapport
  • godkänna/underkänna halvtidskontroll
  • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
  • innan framläggningen kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet
  • godkänna arbetet för framläggning
  • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
  • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
  • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
  • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)

Handledare

Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

  • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
  • problemformulering och avgränsningar för arbetet
  • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensarbetet utförs utanför LiTH ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

Planeringsrapport

Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

  • preliminär titel på examensarbetet
  • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
  • en preliminär beskrivning av angreppssätt
  • planerad litteraturbas
  • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

Halvtidskontroll

Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

  1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
  2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
  3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

Redovisning

Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

Framläggning

Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen ska ske vid LiTH och vid en tid då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

Examensarbetesrapport

Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats.

Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

Opposition

Muntlig opposition genomförs antingen före eller efter framläggning av det egna examensarbetet. Opponenten måste uppfylla samma poäng- och nivåkrav som vid egen framläggning och ska ha genomfört tre auskultationer. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

Opponenten skall:

  • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
  • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
  • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för uppläggningen av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat, om skäl föreligger.

Auskultation

Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet.

Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

Reflektionsdokument

Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via www.lith.liu.se/examensarbete/examensarbete?l=sv

Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

Rätten till handledning

Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 18 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas.

Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete.

Kvalitetsansvar

Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

Dispens

Om särskilda skäl föreligger kan respektive programnämnd ge dispens från ovanstående regelverk. T.ex. kan den muntliga oppositionen efter godkännande av programnämnden ersättas med en utförlig skriftlig opposition

  • för internationella studerande då särskilda skäl föreligger
  • för övriga studerande då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet där framlagt och det finns synnerliga skäl

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

  • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
  • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över uppläggningen.

Programnämnden ska ge sitt godkännande innan en skriftlig opposition får genomföras.