Kandidatprogrammet i samhälls- och kulturanalys, 180 hp

Inledning

Inom flera delar av det samtida samhället efterfrågas allt oftare en tillämpbar kompetens som både är samhälls- och kulturvetenskaplig. Centrala frågeställningar i programmet är därför relaterade till individers och gruppers välfärd och levnadsförhållanden. Andra frågor rör det sociala ansvarstagandets former (fältet mellan individ och stat) i ett samhälle i förändring. Programmet har en tydlig internationell profil. Genomgående studeras svenska, internationella och globala frågor och samhällsförhållanden. Analys av samhällelig mångfald i relation till välfärd är framträdande. Aspekterna klass, genus, ålder, etnicitet, funktionshinder och skärningspunkterna däremellan identifieras genomgående som relevanta aspekter för fördjupad analys. Ett kritiskt perspektiv genomsyrar utbildningen.

Utbildningen är tvärvetenskapligt upplagd och bygger huvudsakligen på fyra kunskapsområden, som bildar huvudområdet Samhälls- och kulturanalys:

• Social ordning
• Kultur och modernitet
• Identiteter och livsvillkor
• Politik, samförstånd och konflikt

Kunskap från olika discipliner och perspektiv införlivas och kunskapsområdena belyses såväl historiskt som i nutid. Programmet lägger särskild vikt vid jämförande perspektiv, vetenskaplig metodik, framförallt fältforskning och dokumentanalys, forskningsetik och vetenskaplig gestaltning av undersökningsresultat.

Utbildningens mål och presumtiva arbetsmarknad förutsätter god värderingsförmåga och ett kritiskt granskande förhållningssätt. Detta ger en bred kompetens för att arbeta med olika typer av samhälleligt och kulturellt förändringsarbete. Studenter skall därför genomgående under utbildningen utveckla sin förmåga att argumentera, såväl skriftligt som muntligt. De ska också kunna tolka, välja och värdera kunskap samt utveckla förmågan att presentera denna. 

Arbetsmarknad

Utbildningens internationella prägel förbereder studenterna för en global arbetsmarknad. Studenterna kan själva profilera sin utbildning, vilket medför en bred arbetsmarknad. Utbildningens fokus på arbete i projektform och projektledning gör utbildningen flexibel och att arbetsmarknaden återfinns såväl inom privat och offentlig verksamhet samt inom den så kallade frivilligsektorn. Några områden är exempelvis utredare och handläggare inom offentlig sektor, omvärldsanalys, verksamhetsutveckling eller projektledning av olika verksamheter som t.ex. olika jämställdhets-, ungdoms-, arbetsmarknads- samt demokrati och mångfaldsprojekt. 

En färdigutbildad Samhälls- och kulturanalytiker besitter även kvalificerad analytisk förmåga och färdighet. En sådan förmåga och kritisk utredningskompetens i samhälls- och välfärdsfrågor utgör ett kunskapsmässigt stöd till lednings-, forskningsoch utvecklingsfunktioner inom en mängd olika organisationer. 

Vid sidan av kurser i huvudämnet, Samhälls- och kulturanalys, finns kurser där den studerande skall förvärva förmåga att självständigt planera, genomföra och avrapportera samhällsrelevanta projekt. Dessa kurser är utformade så att studenten har möjlighet att profilera sig och därmed stärka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. I dessa kurser har studenten även möjlighet att koppla sitt arbete till företag och organisationer. Möjlighet till praktik finns under termin 6, under en period motsvarande 7,5 hp. 

Möjlighet att förlägga delar av eller hela termin 5 utomlands finns. Möjlighet att förlägga delar av eller hela arbetet med kandidatuppsatsen utomlands finns också. 

Programmet vänder sig såväl till den som tänker sig en yrkesverksamhet inom samhälls- och välfärdssektorn, inom offentlig eller privat sektor som till den som siktar på fortsatta studier på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå.

Syfte

Utbildningen syftar till att den studerande skall förvärva en bred och jämförande tvärvetenskaplig kompetens för att kunna analysera samhällelig, social och kulturell kontinuitet och förändring. Det jämförande perspektivet handlar såväl om historisk förändring som globala skillnader. Med hjälp av dessa kunskaper i analys, teori och metod ska studenten kunna demonstrera färdigheter i att genomföra, presentera och gestalta olika samhälleliga och kulturella fenomen och processer. Vidare skall studenten kunna uppvisa förmåga att praktiskt omsätta dessa kunskaper och färdigheter inom samhällsarbete i vid mening. Detta sker exempelvis genom att studenten genomför hela arbetsprocessen i mindre projekt och utvärderingar, från planering till färdig presentation.

Mål

För utbildningen gäller allmänt de mål som anges i 1 kap. 8 § i högskolelagen (Lag 2006:173).

Dessutom skall studenterna erövra en förmåga att genomföra självständiga och kritiska bedömningar samt en förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem inom ämnesområdet Samhälls- och kulturanalys. De ska följa kunskapsutvecklingen inom för programmet relevanta ämnesområden. Viktigt är att kunna utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Arbetsformerna i utbildningen möjliggör stort utrymme för egna initiativ och självständighet från den studerandes sida. I den projektorienterade arbetsformen väljer de studerande själva tillämpningsområden och fördjupningsperspektiv för sitt arbete. Dessa mål och förväntade studieresultat preciseras och exemplifieras under följande rubriker.

Specifika mål för lärandet

Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna:

• Bedöma, kritisera, analysera och värdera kunskap och värderingar
• Demonstrera ett gott förhållningssätt forskningsetiskt, såväl som i bemötande

Kunskap och förståelse

Utbildningen är upplagd för att främja integrering av teori, metod och tillämpning. Kunskapsinhämtandet under utbildningen är därför både teoretiskt och praktiskt. Termin 1 rör det sociala livets organisering och problematiken kring avvikandets villkor och normalitet. Termin 2 behandlar samhälleliga och kulturella värden, i ett historiskt såväl som ett nutidsperspektiv. Båda terminerna utgör ett fundament för den fortsatta utbildningen under vilken studenterna successivt ökar och fördjupar sin kompetens inom utbildningens centrala områden. Vid sidan av huvudämnet Samhälls- och kulturanalys innehåller programmet arbetsmarknadsförberedande kurser, både under årskurs 2 och årskurs 3.

Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna:

• Jämföra, strukturera, syntetisera och kritiskt värdera kunskaper i samhällelig och kulturell kontinuitet och förändring
• Jämföra kunskap om välfärd och levnadsförhållanden i termer av individers och gruppers livsvillkor och identiteter i olika sammanhang
• Jämföra kunskap om det sociala ansvarstagandets former (fältet mellan individ och stat) i samhällen i förändring
• Genomföra utredningar, utvärderings- och förändringsarbete, främst inom välfärdsområdet
• Demonstrera en jämförande samhällelig och kulturell kompetens, framförallt rörande internationella och globala frågor

Förmåga och färdighet

I varje kunskapsområde ingår både teori, metodkunskaper och tillämpade moment. Relevanta problemformuleringar blir utgångspunkt för empiriska projektarbeten som genomförs och avrapporteras inom varje kunskapsområde. I avrapportering ska de studerande demonstrera färdigheter i förmedling av projektresultat genom olika gestaltningsformer.

Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna:

• Välja ut, tillämpa, värdera och kombinera olika samhälls- och kulturanalytiska perspektiv och vetenskapliga metoder till olika arbetsuppgifter
• Såväl självständigt som i grupp använda aktuella och relevanta kunskaper som verktyg för att kritiskt granska och analysera de olika samhällen man verkar inom, deras historia och tradition samt framtida utveckling
• Uppvisa hög grad av självständighet i arbete samt god förmåga att arbeta i grupp
• Gestalta och kommunicera kunskap, idéer, problem och lösningar.
• Uppvisa god muntlig och skriftlig kommunikationsförmåga
• Självständigt såväl som i grupp omsätta kunskap och färdigheter i utredningsoch förändringsarbete
• Tillämpa projektkompetens, det vill säga färdigheter i att genomföra samtliga moment från planering till avrapportering '

Värdering och förhållningssätt

Ämnet Samhälls- och kulturanalys berör samhällsförhållanden och människors levnadsvillkor. I samtliga kurser läggs särskild vikt vid etisk reflektion och ett eget kritiskt och etiskt reflekterande förhållningssätt. Fältforskning utgör en central del av utbildningen.

Efter avslutad utbildning ska studenten kunna:

• Gestalta resultat för förmedling till omvärlden
• Aktivt demonstrera den egna förmågan till kritisk analys och värdering
• Demonstrera ett gott arbetssätt

Innehåll

Programmet omfattar tre års heltidsstudier (180 hp) och är upplagt så att det leder fram till kandidatexamen med huvudämnet Samhälls- och kulturanalys. Utbildningen organiseras i så kallade tvärvetenskapliga kunskapsområden. Dessa är länkande till olika sociala fält (som exempelvis arbete, familj/släkt, grannskap, fostran, politiskt engagemang) vilka utgör specifika teman inom kunskapsområdena. Varje kunskapsområde omfattar en termins studier. Inom ramen för ett kunskapsområde integreras teoretiska och metodologiska moment samt projektarbeten. Kunskapsområdena ingår samtliga i huvudämnet Samhälls- och kulturanalys, och är länkade till varandra för att säkerställa en teoretisk och metodologisk progression.

Programmet inleds med ett grundläggande år bestående av fyra kurser omfattande två kunskapsområden, inkluderande introducerande moment av vetenskapsteoretisk art. Dessa grundläggande kunskaper ges en fortsättning och fördjupning i år två och tre. Programmet avslutas med profilerande och fördjupande kurser och en examensuppsats på 15 hp.

Programöversikt

Kunskapsområde 1 (K1): Social ordning, 30 hp
Kunskapsområde 2 (K2): Kultur och modernitet, 30 hp
Kunskapsområde 3 (K3): Identiteter och livsvillkor, 30 hp
Kunskapsområde 4 (K4): Politik, samförstånd och konflikt, 30 hp
Arbetsmarknadsförberedande kurs (ARB), 15-22,5 hp
Valfri fördjupning, 0-7,5 hp
Projektarbete, 15 hp
Forskningsmetodik, 7,5 hp
Examensarbete, 15 hp

Termin 5: Terminens studier kan till del eller till sin helhet förläggas utomlands.
Termin 6: Materialinsamling för examensarbetet, eller examensarbetet i sin helhet kan utföras utomlands, dock med handledare från LiU. Examensarbetet examineras inom ramen för programmet, med examinator från LiU, utsedd av studierektor.

På programmet ges kurser omfattande totalt 30 hp på engelska.

Kursernas inbördes ordning kan justeras efter samråd med kursgivande institution, med beaktande av ämnesmässig och metodologisk progression. 

Termin 1

VARDAGSLIV OCH INSTITUTION, 15 HP
NORMALITET OCH AVVIKELSE, 15 HP

Termin 2

DET MODERNA SAMHÄLLETS FRAMVÄXT, 15 HP
KONFLIKT OCH KONSENSUS I SAMTIDEN, 15 HP

Termin 3

LIVSVILLKOR - GRANNSKAP - IDENTITET, 7,5 HP
LIVSVILLKOR - HÄLSA - IDENTITET, 7,5 HP
CONDITIONS OF LIFE - WORK - IDENTITY, 7,5 HP (ges på engelska)
LIVSVILLKOR - FOSTRAN - IDENTITET, 7,5 HP

Termin 4

PROJEKTARBETE - UPPSATSKURS, 15 HP
ORGANISERING, PROJEKT OCH UTVÄRDERING, 15 HP

Termin 5

NEGOTIATION AND CONFLICT, 15 HP (ges på engelska)
POLITISKA VISIONER, 7,5 HP
NEW SOCIAL MOVEMENTS, 7,5 HP (ges på engelska)

Termin 6

TEORI OCH METOD I SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS, 7,5 HP
SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYTISK PRAKTIK, 7,5 HP
eller
TEXTVANDRING (INDIVIDUELL FÖRDJUPNING), 7,5 HP
eller
VALBAR KURS, 7,5 HP
KANDIDATUPPSATS, 15 HP

Teoretisk fördjupning och progression

Under termin 1 studeras social ordning, normalitet och avvikandets villkor samt hur dessa skapas, organiseras, vidmakthålls och förändras i ett samhälle. Denna termins kunskapsområden ges ytterligare djup och fortsätter i termin 3 med kunskapsområdet identiteter och livsvillkor.

Termin 2 handlar om kultur och modernitet och sociala och kulturella värden i samhället samt hur dessa kan förändras över tid och rum. Terminen grundlägger en kulturell och samhällelig förståelse och utgör därmed ett fundament för den fortsatta utbildningen. Kunskaperna inom detta område fördjupas i kunskapsområdet Politik, samförstånd och konflikt som ges under termin 5.

Vid sidan av huvudområdet ges termin 4 kursen ”Organisering, projekt och utvärdering" i samarbete med arbetslivet. Denna kurs ges ytterligare fortsättning i termin 6, där möjlighet till praktik finns.

Examensarbetet för samman de olika kunskapsområdena, teoretiskt, såväl som metodologiskt.

Metodologisk fördjupning och progression

Fördjupning i centrala forskningsmetoder sker både inom kunskapsområdena och över dessa. Detta innebär främst kvalitativa forskningsmetoder i allmänhet och fältforskningsmetoder i synnerhet, men programmet erbjuder också utbildning i kvantitativ vetenskaplig metodik I varje kunskapsområde ingår metodologiska moment och projektarbeten, vilket innebär att den sammanlagda metodundervisningen blir omfattande och profilerande för utbildningen.

Termin 1: Etnografisk metod. Intervju och observation. Forskningsetik och gestaltningsfrågor. Kvalitativ analys.

Termin 2: Text- och dokumentanalys (historiska arkiv samt samtidsdokument).

Termin 3: Fördjupning av metodologin från termin 1 och 2, inom ramen för kunskapsområde 3.

Termin 4: Fördjupning av metodologin från termin 1 och 2, inom ramen för ett projektarbete. Grundläggande kvantitativ metod.

Termin 5: Text- och dokumentanalys. Möjligheter till individuell metodfördjupning inför uppsatsskrivande.

Termin 6: Terminen innehåller en metodologisk kurs om 7,5 hp, och en metodologisk fördjupning sker i en uppsats omfattande 15 hp, där metodologin väljs utifrån val av empiriskt material.

Kursplaner för programmets kurser fastställs i separat ordning, med beaktande av utbildningsplanens övergripande mål och progression.

Valbara inslag och individuell kunskapsprogression

Programmet innefattar möjlighet att välja en egen profilkurs under termin 6, antingen en individuell fördjupningskurs, eller en valbar kurs från annan institution eller annat universitet. Programmet ger förslag på lämpliga kurser, men andra kan väljas efter bedömning av programledningen. Alternativt kan studenten här välja att göra praktik. Projektarbetsformen som finns inom flertalet kurser ger studenterna stora möjligheter till individuell profilering inom ramen för aktuell kursplan och den övergripande utbildningsplanen.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen vid programmet för Samhälls- och kulturanalys bygger på studentaktiva undervisningsformer. Detta betyder att studenter och lärare gemensamt har inflytande över, delaktighet i och ansvar för undervisningen och för utbildningens helhet. Studenten har, inom ramen för kursplanerna, möjlighet till profilering och fördjupning och individualisering av sina studier. Detta ger perspektiv på den egna kunskapen och gör den mer tillämpad.

Inom utbildningen används olika arbetsformer såsom exempelvis föreläsningar, handledning individuellt eller i grupp, läsgrupper, olika former av seminarier, både diskuterande och examinerande. Forum är en unik arbetsform på programmet och är en form av examinerande seminarium.

Utbildningen arbetar med mentorskap där seniora studenter medverkar till att vägleda juniora studenter till programmets arbetsformer.

Kunskaps- och kompetensutveckling sker i dialog mellan studenter och kollegium, samt institution.

Programmet för Samhälls- och kulturanalys har ett programråd som arbetar med strategiska frågor som rör kopplingen mellan utbildningen och arbetsmarknaden. 

Examination

Examination sker i anslutning till kurserna. Examination sker både individuellt och gruppvis, av skriftliga och muntliga uppgifter. I tredje året ingår ett enskilt arbete i form av en kandidatuppsats om 15 högskolepoäng. Denna kandidatuppsats utgör programmets examensarbete. Betygsgraderna fastställs i kursplanerna. Kursplaner fastställs i separat ordning. Kurshandledningarna specificerar informationen: i dessa ingår målen med kursen, innehållet, litteraturlistor, examinerande lärare, kursmoment, examinationsuppgifter, undervisningsformer samt betygskriterier och annan relevant information. 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Historia 1b/(1a1 och 1a2), samhällskunskap 1b/(1a1 och 1a2)
eller
Historia A, Samhällskunskap A, Engelska B
(Områdesbehörighet A1/1)

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För behörighet till utbildningens andra år krävs att den studerande har minst 45 hp godkända av första årets högskolepoäng.
För behörighet till utbildningens tredje år krävs att den studerande har minst 105 hp godkända inom programmet.
För behörighet att påbörja kandidatuppsats krävs 120 hp godkända högskolepoäng inom Samhälls- och kulturanalys eller motsvarande. Det krävs även godkänt på kursen Fältarbete – uppsatskurs i årskurs 2, samt godkänt på samtliga kurser i termin 1 och 2.

Examenskrav

Studerande som uppnått 180 högskolepoäng inom programmet uppfyller kraven för kandidatexamen med huvudämnet Samhälls- och kulturanalys (Bachelor of Social Science in Social and Cultural Analysis).

Examensbevis utfärdas av fakultetsnämnden. Ansökan om examen görs via Studentportalen.

I examensbeviset anges att studierna fullgjorts inom programmet för Samhälls- och kulturanalys. I beviset, som utfärdas både på svenska och engelska, förtecknas kandidatuppsatsen, genomgångna kurser och övriga moment i utbildningen. 

Examensbenämning på svenska

Filosofie kandidatexamen, 180 hp med samhälls- och kulturanalys som huvudområde.

Examensbenämning på engelska

Bachelor of Social Science with a major in Social and Cultural Analysis, 180 credits.

Särskild information

Antagningsförfarande

Studerande antas till programmet i dess helhet.

Tillgodoräknande av utbildningar inom och utom landet

Prövning av huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande av kurs görs av programledningen.