Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen, 60 hp

Supplementary Education for Physicians with Foreign Degrees, 60 credits

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Studietakt

Helfart

Inledning

Kursen vänder sig till läkare med utbildning från ett land utanför EU/EES-området inklusive Schweiz och som inte på annat sätt erhållit läkarlegitimation eller fått behörighet att tillträda svensk AT-tjänst. 

Syfte

Programmet syftar till att ge den ämneskomplettering och kunskapsutveckling som erfordras för att läkare med utländsk examen efter prövning skall kunna godkännas av Socialstyrelsen för att söka tillträde till allmäntjänstgöring (AT) i Sverige eller erhålla läkarlegitimation. Beslut om vilka regler som mer precist kommer att gälla för att kunna tillträda AT-tjänst eller erhålla läkarlegitimation efter godkänd kurs kommer att fattas av Socialstyrelsen.

Mål

Allmänna mål
Enl Högskolelagen 1 kap, 9§ skall utbildning på avancerad nivå väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,

  •  ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (SFS 2006:173)

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Nationella mål för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen
Efter slutförd utbildning skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.

Kunskap och förståelse
För godkänd utbildning skall studenten

  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,
  • visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och
  • visa kunskap om relevanta författningar

Färdighet och förmåga
För godkänd utbildning skall studenten

  • visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,
  • visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,
  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
  • visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd utbildning skall studenten

  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Lokala mål
Studenten skall efter genomgången utbildning:

  • ha förmåga att problematisera situationer i hälso- och sjukvården för att kunna motivera och värdera val av handling som professionell yrkesutövare
  • visa kunskap om och förståelse för faktorer som påverkar hälsan ur ett lokalt och globalt perspektiv
  • kunna värdera och tillämpa kunskap om evidens och förbättringsarbete
  • kunna arbeta för en hållbar och hälsofrämjande utveckling för nuvarande och kommande generationer
  • ha uppnått en interprofessionell kompetens för att kunna arbeta i team med andra yrkesgrupper
  • visa kunskap om och förståelse för betydelsen av jämlikhet och lika villkor i samhället
     

Innehåll

Huvudsakligt ämnesområde
Medicin.

Omfattning
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen  omfattar 2 terminers heltidsstudier, totalt 60 högskolepoäng.

Kurser
I programmet ingår 4 kurser på avancerad nivå:

Kurs 1               Grundläggande kompletterande kurs, 14 v, 21 hp
                          Klinisk färdighetsträning 8v, teoretisk fördjupning 6v

Kurs 2              Fortsatt kompletterande kurs, 6 v, 9 hp
                        Klinisk färdighetsträning 4v, teoretisk fördjupning 2v

Kurs 3              Samhälls- och författningskunskap, 3 v, 4,5 hp

Kurs 4              Speciell kompletterande kurs, 17 v, 25,5 hp
Klinisk färdighetsträning 8v, teoretisk fördjupning 6v, speciell undersökningsteknik 1½v, fördjupningsuppgift 1½ v

Kurserna skall genomgås i ordningsföljd. Under kurserna utgör handledd praktisk klinisk utbildning i öppen och sluten vård en viktig del. Under delar av den kliniska praktiken finns viss möjlighet att individuellt anpassa placering bland ett antal specialiteter. Under kurserna är temaveckor med teoretisk undervisning integrerade med den kliniska praktiken. I undervisningen utnyttjas olika metoder såsom individuell handledning av klinisk praktik, klinisk färdighetsträning, basgrupper utgående från webbaserade scenarier, föreläsningar, seminarier, fördjupningsuppgifter samt litteraturstudier. Kurserna innebär heltidsstudier.

Kurserna omfattar även områden enligt måldomänerna, som belyser den medicinska verksamheten från andra perspektiv, t.ex. vetenskaplig metodik, basvetenskap, etik, kommunikation, ledarskap, multiprofessionell träning, samhällsmedicin och prevention.

Kursplaner
För varje kurs inom programmet finns en kursplan med detaljerad information om innehåll och omfattning.

Kvalitetssäkring
En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller uppläggning och innehåll.

Examination
Bedömning sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av kursplanerna och omfattar deltagande och aktivitet vid basgruppsträffar, seminarier, klinisk färdighetsträning och verksamhetsförlagd utbildning. Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs. Examinationen fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda inlärningsmål. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Olika former av examination förekommer av såväl teoretiska som praktiska kunskaper både individuellt och i grupp.

Antal examinationstillfällen
Examination som är resurskrävande i form av praktiska moment såsom patientmedverkan får genomgås högst fem gånger. Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning eller annat studiemoment som kräver individuell handledning får student göra detta moment endast en ytterligare gång.

Verksamhetsförlagd utbildning
Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå.

Vid grovt oskickligt beteende under verksamhetsförlagd utbildning kan examinator underkänna en student i förtid, dvs. innan han eller hon har genomfört hela kursmomentet. Om studenten avser att fortsätta sin utbildning upprättas en individuell studieplan i samråd med programstudierektor. I denna beskrivs bristerna och fastställs formerna för den utbildning/träning som krävs för att uppnå en adekvat kompetens, liksom former och tidpunkter för ny bedömning inklusive ev. omprov för att bedöma förutsättningarna för återupptagande av den reguljära utbildningen.

Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning
För såväl omtentamen som verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället.

Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till.

Genomgång av termin
Student får genomgå samma termin två gånger.

Betyg
Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning av om samtliga lärandemål som anges i aktuell kursplan uppnåtts. För godkänt på utbildningen som helhet krävs godkänt från samtliga kurser. På utbildningen såväl som kurserna ges betyget Godkänd eller Underkänd.

Kursbevis och kurssammanställning
Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller ett sammanhållet kursbevis för hela programmet. Av kursbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen.

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Hälsouniversitetet utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för, bearbetar och utforskar aktuellt innehåll i utbildningen. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Hälsouniversitetets utbildningar samverkar i integrationsmoment där interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Arbetsformer och integrationsmoment stimulerar och stödjer studentens utveckling till professionell och interprofessionell kompetens samt förbereder studenten för samarbete i kommande yrkesliv.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

samt

  • Läkarexamen från land utanför EU/EES-området samt Schweiz.
  • Av Socialstyrelsen utfärdat beslut om utredning i form av kunskapsprov för läkare (nya kunskapsprovet eller TULE) eller kompletterande utbildning. 

 

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

Tröskelregler
Kurs 1: Enligt de tillträdeskrav som gäller för antagning till utbildningen.
Kurs 2: Godkända obligatoriska moment på kurs 1.
Kurs 3: Godkända obligatoriska moment på kurs 2.
Kurs 4: Godkända obligatoriska moment på kurs 2.
För student som inte uppfyller tröskelregel enligt ovan sker planering av fortsatta studier i samråd mellan student och programansvarig. Om särskilda skäl föreligger kan student ansöka om dispens från tröskelregler.

Avrådan
Studenternas utveckling under studietiden följs fortlöpande för att det skall vara möjligt att hjälpa den som får problem i utbildningen. Studenten skall beredas möjlighet att diskutera åtgärder som kan bidra till förutsättningarna att klara utbildningen.
Vid tveksamhet om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen, inklusive lämplighet att utöva yrket, skall berörda lärare och/eller handledare via programansvarig initiera en prövning av dessa frågor. En sådan prövning bör ske så tidigt som möjligt under studietiden. Den skall göras av
utbildningens programutskott, i samråd med berörda lärare och den berörda studenten. Om denna bedömning leder till avrådan från fortsatta studier skall studenten beredas möjlighet att diskutera alternativa utbildningar. När programutskott behandlar ärende som rör avrådan av student ersätts ordinarie
studentföreträdare av någon från Consensus ledning.

Övriga föreskrifter

För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc  hänvisas till Linköpings universitets regelsamling samt av Hälsouniversitetets fakultetsstyrelse fastställda studieadministrativa regler för Hälsouniversitetets utbildningar.