Fysik (31-37,5 hp), 7.5 hp (93FY37)

Physics (31-37,5), 7.5 credits

Huvudområde

Fysik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Studierektor eller motsvarande

Magnus Boman
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L17MA Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik 5 (HT 2017) Svenska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Fysik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6c och Ma D, Fysik B eller Fysik 2, genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Kunskapsbedömning och betyssättning, 7.5 hp samt Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, samt genomgångna matematikkurser 1-60 hp innehållande flervariabelanalys och linjär algebra samt Fysik 1-30 hp , eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redovisa och tillämpa forskningsresultat rörande bedömning och betygssättning av olika former av kunskap.
- kritiskt granska och redogöra för naturvetenskapliga arbetssätt och metoder.
- kritiskt granska det fysikdidaktiska fältets centrala forskningsmetoder och resultat (inklusive internationell forskning).
- jämföra och kontrastera fysikens och teknikens olika förklaringsmodeller och angreppssätt i syfte att integrera undervisning i fysik och teknik.
- tillämpa fysikdidaktiska forskningsresultat inom skolans fysikundervisning.
- planera och genomföra en fysikdidaktisk studie i skolmiljö
- inkludera genusperspektiv som ett delmoment av den fysikdidaktiska studien.

Kursinnehåll

Kursen utgår från ämnesdidaktisk forskning och beprövad erfarenhet för att dels få en teoretisk kunskap om och dels ge exempel på metoder och arbetssätt som kan underlätta inlärningsprocessen i fysik. Kunskap om elevers förförståelse, uppbyggnad av nya begrepp, språkets och visualiseringars roll kopplas till konkreta inlärningsmetoder, arbetsformer och exempel på lektionssekvenser. Genom att studera hur naturvetenskapen genererar ny kunskap, hur densamma utvärderas och utsätts för prövningar och slutligen kommuniceras skapas en fördjupad förståelse för naturvetenskapens olika arbetssätt och metoder. Detta kan sedan användas för att kritiskt granska, analysera och utveckla skolans olika försök att kommunicera denna process, till exempel laborationen och i det undersökande arbetssättet. Naturvetenskapen som allmänbildning och dess relation till skolämnet teknik är viktigt för att skapa ett sammanhang och relevans i undervisningen. Skillnaden i teknikämnet och fysikämnets sätt att förklara vardagsteknik demonstreras med begrepp som reduktionism, systemtänkande och funktionsanalys. Ämnesdidaktisk forskning kring skillnader i intresse och arbetssätt inom såväl teknik som naturvetenskap mellan pojkar och flickor tas upp, och hur detta kan påverka undervisningens konkreta innehåll och arbetsmetoder. Inom VFU får den studerande identifiera och analysera dessa fenomen samt praktiskt pröva olika inlärningsstrategier genom egen undervisning. Resultatet av detta fältarbete analyseras och presenteras i form av ett projektarbete.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, projektarbete, samt litteraturstudier

Examination

Kursen examineras genom inlämningsuppgifter, seminarier och projektarbete

PROVKODER:
MRE1 Muntlig redovisning: Ämnesdidaktiska seminarier (1 hp) U-G
PRO2 Skriftlig och muntlig redovisning: Ämnesdidaktiskt projekt (5,5 hp) U-VG
LAB1 Skriftlig redovisning: Laborationer (1hp) U-G

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi
Andersson. B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap – forskningsreslutat och nya idéer. Studentlitteratur. Lund. Bernhad, J. (2010), Insightful learning in the laboratory: Some experience from ten years of designing and using conceptual labs. European Journal of Engineering Education. 35 (3), 271-287. Björklund, L. (2008). Från novis till expert: förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning (From novice to expert: practical visdom, implications for education from a cognitive perspective). Linköping university, Norrköping. Duit, R. (2008). Bibliography STCSE, Students' and teachers' conceptions and science education. IPN, Kiel: http://www.ipn.uni.-kiel.de/aktuell/stcse/stcse.html Hacking. I (1983). Representing and intervening: Introductory topics in the philosophy of natural science.Cambridge: Cambridge University Press Hult,H. (2000), Laborationen - myt och verklighet: en kunskapsöversikt över laborationer inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. CUL-rapport, Linköpings Universitet. Lindwall, O. (2008). Lab work in science education: Instruction, inscription, and the practical achievement of understanding. Linköping: Linköping Studies in Arts and Science No. 426. Marton, F., Tsui, A., & Inc., e. (2004). Classroom discourse and the space of learning, Mahwah, N.J., L. Erlbaum Associates. McDermott, L. C., Redish. E. F. (1999), Resource letter: PER-1: Physics education research. American Journal of Physics, 67 (9), 755-767. Millar, R. Leach, J. Osborne, J. (2002). Improving science education – the contribution of research. Open University Press. Popper, K. (1959). The logic of scientific discovery. London: Hutchinson. Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik, Studentlitteratur, Lund. Strömdahl et al (2002) Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Studentlitteratur. Wickman, P-O & Persson , H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan. Liber.

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se