Matematik: Matematikdidaktik 3, 8 hp (93MA52)

Mathematics: Mathematics Education 3, 8 credits

Huvudområde

Matematik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Peter Frejd

Kursansvarig

Peter Frejd

Studierektor eller motsvarande

Jesper Thorén

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter kurserna Algebra, 5hp, Envariabelanalys 1, 6hp, Envariabelanalys 2, 6hp, Linjär algebra, 6hp, Matematikdidaktik 1, 5,5hp och Matematikdidaktik 2, 5hp eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva, analysera och jämföra några centrala teoretiska perspektiv och begrepp inom matematikens didaktik och dess konsekvenser för undervisningspraktik
- utifrån aktuella läro- och kursplaner kunna redogöra för och analysera det matematiska innehåll som utgör grund för undervisningsplanering med speciellt fokus på bevis, gränsvärden, derivata, integraler och integralkalkyl samt differentialekvationer.
- kunna redogöra för och analysera barns och ungdomars föreställningar om och sätt att tillägna sig grundläggande matematiska begrepp och färdigheter med speciellt fokus på bevis, gränsvärden, derivata, integraler och integralkalkyl samt differentialekvationer.
- kunna analysera förutsättningar och mönster för kommunikation inom matematik i skolan med speciellt fokus på bevis, gränsvärden, derivata, integraler och integralkalkyl samt differentialekvationer.
- självständigt söka, kritiskt granska, sammanställa och reflektera över skolrelevant forskning inom matematikens  didaktik 
- utifrån kunskap om forskningsetiska principer kunna granska och konstruktivt kommentera vetenskapliga arbeten
- kunna formulera relevanta problemställningar som grund för vetenskapligt inriktat arbete i matematikdidaktik och kunna bearbeta och analysera insamlat empiriskt material med utgångspunkt i sådana problemformuleringar

Kursinnehåll

Ämnesdidaktiska och undervisningsmetodiska analyser av centrala begrepp och metoder inom skolmatematik med fokus på gymnasiet och bevis, gränsvärden, derivata, integraler och integralkalkyl samt differentialekvationer. Centrala matematikdidaktiska frågeställningar, begrepp och forskningsresultat, utgående från matematikämnets och undervisningspraktikens villkor. Teoretiska perspektiv på undervisning och lärande i matematik med tillämpning i undervisningspraktik: skolans kursplaner i matematik; organisation, planering och uppföljning av undervisning; matematikundervisningens sociala och affektiva dimensioner; elevers uppfattning och utveckling av matematiska begrepp och färdigheter; bedömning av kunskap i matematik; arbetsformer och laborativa/tekniska hjälpmedel; matematikdidaktisk forskning som berör skolans matematikutbildning.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, lektioner, seminarier samt självständiga studier.

Examination

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Matematiska institutionen
- Bergsten, C. m. fl (1997). Algebra för alla. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM. - Bergsten, C. (2006). Euklides i nya kläder - om dynamiska geometriprogram. Svenska Matematikersamfundets medlemsutskick, maj. - Bergsten, C. (2008). Några aspekter av det matematiska formelspråket. I H. Lennerstad & C. Bergsten (red.), Matematiska språk. Stockholm: Santérus Förlag. - Blomhøj, M. (2000). Villkor för lärande i en datorbaserad matematikundervisning. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv (ss. 185-218). Lund. Studentlitteratur. - Likvärdig bedömning och betygsättning (s. 47-63), Skolverkets allmänna råd 2004, Skolverket. - Olofsson G. (2007) Likvärdig bedömning? En studie av lärares bedömning av elevarbeten på ett nationellt prov i matematik Kurs A. Stockholm: PRIM-gruppen. - Palm T. m fl (2004). En tolkning av målen med den svenska gymnasiematematiken och tolkningens konsekvenser för uppgiftskonstruktion. PM NR 199. Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. - Dowling, P. (1996). A sociological analysis of school mathematics texts. Educational Studies in Mathematics, 31, 389-415. - Jablonka, E. (2003). Mathematical literacy. I A. Bishop et al (red.), Second international handbook of mathematics education, Part one (ss. 75-102). Dordrecht: Kluwer. - Jablonka, E., & Gellert, U. (2007). Mathematisation - demathematisation. In U. Gellert, & E. Jablonka (Eds.), Mathematisation and demathematisation: Social, philosophical and educational ramifications (pp. 1-18). Rotterdam: Sense Publishers. - Niss, M. (2000). Den matematikdidaktiska forskningens karaktär och status. I B. Grevholm (red.), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv (s. 21-47). Lund: Studentlitteratur. - Wyndhamn, J., Riesbeck, E. & Schoultz, J. (2000). Problemlösning som metafor och praktik. Institutionen för tillämpad lärarkunskap, Linköpings universitet. (valda kapitel)
MRE1 Muntlig redovisning: Litteraturseminarier U, G 2 hp
MRE2 Muntlig redovisning m skriftl underlag: Bevis o gränsv o der U, G 1.5 hp
MRE3 Muntlig redovisning m skriftl underlag: Integral, intergralk U, G 1.5 hp
SRE1 Skriftlig redovisning: Ämnesdidaktisk rapport U, G, VG 3 hp

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se