Fritidspedagogik 3, Barn, hållbar utveckling och utomhuspedagogik, 9 hp

Schoolage Educare 3, Children, Sustainable Development and Outdoor Education, 9 credits

971G36

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Magnus Jansson

Kursansvarig

Magnus Jansson

Studierektor eller motsvarande

Mats Brusman
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 3 (HT 2020) 202034-202043 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för begreppet hållbar utveckling med tyngdpunkt på ekologi, klimat och miljö
- redogöra för teorier om utomhusmiljöer, natur och barndom
- reflektera över vad som kan påverka barns hälsa och välbefinnande
- problematisera barns lärande om hållbar utveckling
- observera och reflektera över uteaktiviteter i relation till fritidshemmets verksamhet

Kursinnehåll

Hållbar utveckling belyses med tyngdpunkt på ekologi, klimatfrågor, miljöproblem, hälsa och välbefinnande och relateras till fritidshemsverksamhet där barns nyfikenhet och frågor står i centrum. Studenten genomför exkursioner där olika ekosystem, biotoper och artkunskap relateras till hållbar utveckling och barns lärande. Studenten genomför utomhuspedagogiska aktiviteter och reflekterar över människans fysiologi samt över betydelsen av mat och rörelse för ett hållbart liv. Teorier om hållbar utveckling relateras också till teorier om utomhusmiljöer, natur och barndom. Observation som vetenskaplig metod belyses som en del i den vetenskapliga progressionen och fokuserar möjligheter och begränsningar med uteaktiviteter på olika fritidshem. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbete, fältarbete, exkursioner, seminarier samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning samt deltagande i exkursioner.

                           

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
SME1 Muntlig redovisning med skriftligt underlag om hälsa 1.5 hp U, G
OBL1 Deltagande i moment utomhus 0 hp D
MRE1 Gruppredovisning utomhus om biotoper och artkunskap 1.5 hp U, G
SRE3 Individuell skriftlig text, Hållbar utveckling 2.5 hp U, G
SRE4 Individuell skriftlig redovisning, Observation 3.5 hp U, G, VG
Obligatorisk litteratur Andersson, Petra (2009). Naturligt=bra? Funderingar över ett värdeladdat begrepp. I Halldén, Gunilla (Red.) Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlssons förlag. Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., Jansson, B., Lindblad, S., Lundberg, L., Manni, A., Tedenljung, A. & Wohlin, A. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Vimmerby: Outdoor Teaching Förlag. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm. Liber. Elvstrand, H. Lago, L. Simonsson, M. (2019). Fritidshemmets möjligheter – att arbeta fritidspedagogiskt. Lund: Studentlitteratur Grahn, Patrik (2007). Barnet och naturen. I Dahlberg, Lars-Owe m.fl. (Red.) Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. Gyberg, Per & Rundgren, Carl-Johan (2013). Tio skäl att strunta i miljön: om varför det är så svårt att förändra vardagligt beteende. Linköping: Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. Mårtensson, Fredrika, Lisberg Jensen, Ebba, Söderström, Margareta & Öhman, Johan (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Rapport 6407. Bromma. Naturvårdsverket. Pleijel, Håkan (2013). Ekologi: en introduktion. Malmö: Gleerup. Rönnlund, Maria (2015). Skolgården som socialt rum. Nordic Studies in Education, 35(3-4), 200-216. Sandel, Klas & Öhman, Johan (2010). Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research, 16:1. Skolverket. (2018). Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. (www.skolverket.se) Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer. Skolverket. (www.skolverket.se) Svedäng, Maria (2015). Utomhuspedagogik i fritidshemmet. I Ann S. Pihlgren (Red.). Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget. Studentlitteratur. Övrig litteratur Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (2011). Friluftlivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber. Dahlgren, Lars Owe. Sjölander, Sverre. Strid, Jan Paul. Szczenpanski, Anders. (2007). (red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla – närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. Fägerstam, Emilia (2012) Space and Place- Perspectives on outdoor teaching and learning. Linköpings Universitet. Doktorsavhandling. Hansson, Petra (2014). Text, Place and Mobility: Investigations of Outdoor Education, Ecocriticism anetra Environmental Meaning Making. Doktorsavhandling. Uppsala: Act Universitatis Upsaliensis (http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A686311&dswid=8265) Heinberg, Richard (2011) The end of growth - adapting to a new economic reality. New Society Publishers. Myndigheten för Skolutveckling. (2004). Hållbar utveckling i praktiken. (www.skolverket.se) Persson, Christel & Persson, Torsten (2011, upplaga 1:2) Hållbar utveckling - människa, miljö, samhälle. Lund: Studentlitteratur. Digitala referenser http://www.globalamalen.se/