Samhällsorienterande ämnen 2, 13.5 hp

Social Science 2, 13.5 credits

972G21

Huvudområde

Samhälle och kultur i ett skolperspektiv

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Birgitta Plymoth

Kursansvarig

Nedzad Mesic

Studierektor eller motsvarande

Mats Brusman
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1GF3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (Studieort Linköping) 2 (VT 2020) 202015-202023 Svenska Linköping, Valla O
L1GF3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (Studieort Norrköping) 2 (VT 2020) 202015-202023 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Samhälle och kultur i ett skolperspektiv

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

- redogöra för hur plats, tid och identitet ges olika betydelser utifrån geografiska och historiska exempel
- redogöra för och praktiskt-estetiskt visa hur närmiljön kan tas som utgångspunkt i SO-undervisning
- förklara samspel mellan natur- och kulturgeografiska förhållanden ifråga om människans bosättning och försörjning med beaktande av hållbar utveckling
- redogöra för hur kartor är konstruerade och hur de kan användas i allmänhet och i undervisning i F-3 i synnerhet

- diskutera ett urval läromedel och dess användbarhet i SO-undervisningen F-3

- använda grundläggande källkritiska metoder
- redogöra för grunddragen i människans äldsta historia, med fokus på utvecklingen i Norden
- diskutera och planera enskilda ämnesmoment i geografi och historia F-3 utifrån föreliggande styrdokument
- didaktiskt motivera olika arbetsformers användbarhet i SO-undervisningen F-3

Kursinnehåll

I kursen behandlar och problematiserar studenten föreställningar om plats och identitet utifrån geografiska, och historiska exempel. Det lokala rummet och hemorten är centralt. SO-undervisning i grundskolans år F-3 med avseende på styrdokument, olika ämnestraditioner, centrala begrepp, arbetsformer, källkritik, läromedel samt stoffurval studeras och diskuteras. Den studerande problematiserar och fördjupar sina kunskaper om epokerna stenålder, bronsålder och järnålder. I samband med detta lyfter den studerande även frågor kring barns tidsuppfattning. 

I kursen studeras naturlandskapets uppkomst och karaktäristik, i synnerhet samspelet mellan naturlandskapet och mänsklig verksamhet. Även det urbana landskapet studeras och problematiserats utifrån platsbegreppet och hållbar utveckling. Fältstudier/exkursion används som ett pedagogiskt verktyg vid analys av olika landskap. Den studerande undersöker kartan och globen som kunskapsverktyg och relaterar den till barns omvärldsuppfattning.

 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, seminarier och exkursioner, samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning samt skriftlig salstentamen. För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs väl godkänt på båda uppgifterna Skriftlig redovisning och Skriftlig tentamen.

 

 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Kursen reviderad 2019-09-10; Dnr LiU-2019-02897

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
OBL3 Kartografiverkstad 0 hp D
OBL4 Litteraturseminarium, Källor och metod 0 hp D
OBL5 Litteraturseminarium, Platsseminarium 0 hp D
OBL6 Laboration, Geologi 0 hp D
SME5 Skriftlig och muntlig redovisning, exkursion 3 hp U, G
SRE2 Skriftlig redovisning 3 hp U, G, VG
SME6 Skriftlig och muntlig redovisning. Lokalhistorisk uppgift 3.5 hp U, G
SRE3 Skriftlig tentamen 4 hp U, G, VG
Litteraturlista över obligatorisk litteratur och texter HISTORIA Berggren, L & Greiff, M. (2012):”Vikingatåg i väster- och österled”, i: En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur, s. 17–34. * Skolverket, (u.å) , Källkritik för yngre elever. Hämtad 17 mars 2019 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/kallkritik-for-yngre-elever Graninger, G & Graninger, G. (1988): ”Forntidsgröten: barns tidsuppfattning och skolans historieundervisning – några iakttagelser”, i: Litteraturen och läsarna: festskrift till Gunnar Hansson. * Hagerman. F m.fl. (2018), “Estetiska läroprocesser” i Jeppsson, F. (2018) (Red) Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & kultur. * Ingelman-Sundberg, C. (2004). ”Från jämställdhet till jungfrufödsel,” i Forntida kvinnor: jägare, vikingahustru, prästinna. Stockholm: Prisma. * Lindström, D (2004): Forntid i Sverige – en introduktion. Stockholm: Natur och kultur* Lindström, J & Hjort, S (1998;2010): Forntiden runt hörnet. En arkeologisk handledning för grundskolans lärare. Stockholm: Stockholms läns museum. (Kommer kunna köpas hos Bokakademin i Kårallen och i Täppan TP501) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm:Fritzes. (Finns att ladda ned från Skolverkets hemsida https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan) Nilsson H (red), Lokalhistoria i skolan, 1994:5, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:623047/FULLTEXT02.pdf * Näsström, B-M (2001): ”Gudarnas undergång”, i: Fornskandinavisk religion. En grundbok. Lund: Studentlitteratur, s. 273–287. * Odenstad, C. (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena: för grundskolan. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Rudnert J, (2011)”Historia för grundskolans tidiga år” i Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.). Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur * Rudnert, J. (2018), Barns förutsättningar att lära historia, Stolare, M. & Wendell, J. (red.) (2018). Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6. (Första upplagan). Malmö: Gleerup * Thurén, T. (2013). Källkritik. (3., [rev. och omarb.] uppl.) Stockholm: Liber. Alternativt: Thurén, T. (2003). Sant eller falskt?: metoder i källkritik. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.* Ågren, M (2013):”Därför är jag historiker”, i: Scandia, band 79:2.* Se nästa sida… GEOGRAFI Andersson, H. (1997) ”Den medeltida staden – struktur och bebyggelse”, i Hall, T. & Dunér, K. (red.) Den svenska staden: planering och gestaltning - från medeltid till industrialism.* Balldin J (2010) Barndomens geografi och platser för nuet. I Qvarsebo, J. & Tallberg Broman, I. (red.) (2010) Från storslagna visioner till professionell bedömning: om barndom, utbildning och styrning. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola * Björk, C. Nordling, Lars, Reppen Laila (2012), Så byggdes staden. Svensk Byggtjänst. Stockholm. 14 sidor* Cele, S. (2008) ” Från sinne till symbol–om barns förhållande till kartan”, Geografiska Notiser nr 3* Cserhalmi, N. (1998 alt 2008) Fårad mark: handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Stockholm: Sveriges hembygdsförb. (ej sid 43–60) Eskilsson, L. (2001) ”Decentralisering eller centralisering” i Book, K. & Eskilsson, L. Stadens struktur: varför och hur? Diss. av båda förf. Lund: Uni Forsberg, G. (2005) Den genderiserade staden, i Tora Friberg et al (red) Speglingar av rum. Symposion, Stockholm. 19–35.* Friberg, T. (2005) Kvinnors upplevelse av resans rum, Tora Friberg et al (red) Speglingar av rum. Symposion, Stockholm. 193–209.* Globala målen. (u.å.). Globala målen. Hämtad 27 mars 2018 från http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/ Hesslefors-Arktoft E. (2006) Att utgå från erfarenheter, utmana och skapa nya erfarenheter, i Erfarande och synvändor: en artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.* Hållbar utveckling (u.å), Världsnaturfonden. Hämtad 27 mars 2018 från http://www.wwf.se/utbildning/utbildning/1522412-utbildning Köhler, Helena, ”Kartor, diagram och landskapsinformation” (Kartografikompendium). * Köhler, H & Trygg, K. (2015) Exkursion, varför då? Geografiska notiser 73:1 2015 s. 16–22 http://www.geografitorget.se/gn/nr/2015/bil/1-06.pdf Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Fritzes. (Finns att ladda ned från Skolverkets hemsida https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet) Naturskyddsföreningen (u.å), från Naturskyddsföreningen https://www.naturskyddsforeningen.se/skola Hämtad 17 mars 2019 från Perhans, K-E. (2002) Istidens landskap. Sollentuna: GEO-läromedel** Perhans, K-E. (2003) Endogena processer, Sollentuna: GEO-läromedel** Perhans, K-E, (2004) Exogena processer, Sollentuna: GEO-läromedel** Sanderoth, I & Båth, S (2009) Plats, identitet, lärande. Närområdesstudier i skolan. Lund: Studentlitteratur Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning -ett utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa. (9:1, 3–17).* Sund, P. & Sund, L. (2017). Hållbar utveckling: ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. (Första upplagan). Stockholm: Liber. Tunström, Moa ”Segregationens två poler” i Mana 2010:4.* Van der Brugt, D, (2009) ”Farliga platser och skumma typer – rädsla för stadens våld bland barn och deras föräldrar”, Geografiska Notiser nr 3.* Wakeham, K. (2015) Norrköpingsmodellen – att lära i fält. Geografiska notiser 73:1 2015 s. 6 – 15 http://www.geografitorget.se/gn/nr/2015/bil/1-05.pdf Öhman, J. (2000) ”Urbanisering, staden och konkursen”, i Berger, S. (red.) i Det nya samhällets geografi. (1. uppl.) Uppsala: Uppsala Publ. House, s 59–78.* Östman, P. (1985). Geografi som vetenskap: en introduktion. Malmö: Liber Förlag, s 23–34.* * Texterna finns på Lisam ** Texterna säljs av författaren Karl-Erik Perhans vid föreläsningen den 4/5 Kostnad 200 kr (kontant alt Swish)