Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp (975G04)

Educational Sciences 4, History of Education, Societal role and values, 7.5 credits

Huvudområde

Didaktik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonathan Josefsson

Kursansvarig

Jonathan Josefsson

Studierektor eller motsvarande

Mats Andrén
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort VOF
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång matematik, 270 hp (Ingång matematik) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång biologi, 270 hp (Ingång biologi) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång svenska, 270 hp (Ingång svenska) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång samhällskunskap, 270 hp (Ingång samhällskunskap) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång engelska, 270 hp (Ingång engelska) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång historia, 270 hp (Ingång historia) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång textilslöjd, 270 hp (Ingång textilslöjd) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång trä- och metallslöjd, 270 hp (Ingång trä- och metallslöjd) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång svenska, 330 hp (Ingång svenska) 1 (HT 2020) Svenska Linköping
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång samhällskunskap, 330 hp (Ingång samhällskunskap) 1 (HT 2020) Svenska Linköping
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång historia, 300 hp (Ingång historia) 1 (HT 2020) Svenska Linköping
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång biologi, 300 hp (Ingång biologi) 1 (HT 2020) Svenska Linköping o
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång engelska, 300 hp (Ingång engelska) 1 (HT 2020) Svenska Linköping
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång matematik, 270 hp (Ingång matematik) 3 (HT 2020) Svenska Linköping v
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång matematik, 300 hp (Ingång matematik) 3 (HT 2020) Svenska Linköping v
L1A79 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång matematik, 270 hp (Ingång matematik) 5 (HT 2020) Svenska Linköping v
L1AGY Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång matematik, 300 hp (Ingång matematik) 5 (HT 2020) Svenska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

samt 

områdesbehörighet 6c, eller motsvarande..

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- beskriva skolans roll och funktioner ur ett samhälls-, lärar-, föräldra- och ungdomsperspektiv
- identifiera grunddragen i utbildningssystemets organisation och styrning
- redogöra för grunddragen i utbildningssystemets förändring över tid
- resonera kring hur utbildningssystem inkluderar och exkluderar, sorterar och kategoriserar

Kursinnehåll

Kursen utgörs av fyra delområden (a) skolans samhälleliga roll och funktioner (b) utbildningssystemets organisation och styrning (c) utbildningshistoria (d) inkludering, exkludering, sortering och kategorisering i utbildningssystem. Ett kritiskt perspektiv på skola och utbildning präglar kursen.

A
I detta delområde behandlas övergripande frågor om skolans roll och funktioner så som varför barn omfattas av skolplikt och erbjuds kostnadsfri undervisning. Här diskuteras skolans värdegrund, demokratiska fostransuppdrag, lärares yrkesetik samt barns rättigheter.

B
I detta delområde behandlas utbildningssystemets organisation och styrning på nationell och lokal nivå genom lagar, förordningar och läroplaner.

C
Inom detta delområde behandlas avgörande händelser i svensk utbildningshistoria och förändringar inom svensk skolpolitik, med särskilt fokus på gymnasieskolan. Här görs även jämförelser med andra länders utbildningssystem. Lärarprofessionens förändring och en förändrad syn på barn och barndom, unga och ungdom är centrala infallsvinklar i detta område.

D
Inom detta delområde behandlas utbildningssociologiska frågor om hur utbildningssystem hanterar mångfald med hänseende till kategorier som klass, genus och etnicitet samt elevers olika förutsättningar att klara av skolarbetet. Här diskuteras även innebörder i det som beskriv som normalt och avvikande.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och individuella uppgifter, samt självständiga studier. I kursen används även digitala verktyg för eget lärande.

OBLIGATORISKT MOMENT:
Deltagande i seminarieserie. I studiehandledningen anges vilka seminarier som utgör de obligatoriska momenten. För betyget D (deltagit) krävs att den studerande är närvarande och deltar aktivt i diskussionen. Vid frånvaro ersätts seminariedeltagandet av en annan uppgift.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen och skriftlig salstentamen.
Därutöver omfattar kursen obligatoriska moment i form av seminarier.

PROVKODER
STN2 Skriftlig tentamen: hemtentamen 4 hp U-VG
STN3 Skriftlig tentamen: salstentamen, 3,5 hp U-G
OBL1 Seminarier 0 hp D
 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för Tema
Litteratur UK 4 ÄLP HT 2018 Böcker – är beställda till Bokakademin i Kårallen: Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012) Skolan, demokrati och de unga medborgarna. Malmö: Liber. Solveig Hägglund, Ann Quennerstedt & Nina Thelander (2013) Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups. Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015) Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber. Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria (2014) Barn, barndom och samhälle. Svensk utbildningshistoria. Malmö: Gleerups. Schött, Kristina m fl (2015) Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber I kurskompendium – köpes i Bokakademins butik i Kårallen: Colnerud Gunnel (2017) Kapitel 1 ”Vad är yrkesetik och varför behövs den?” (s. 12-17) och kapitel 2 ”Lärarprofessionen, styrningen och yrkesetiken” (s. 39-49) i Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik. Stockholm: Liber. Dahlin, Bo (2007) ”Fristående skolor och segregation. Give a dog a bad name and hang him?”, Utbildning & Demokrati 16(1):31-51. Elmeroth, Elisabeth (2011) Kapitel 5 ”De andra eleverna” i Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Holm, Ann-Sofie & Lundahl, Lisbeth (2018) Kapitel 3 ”Stimulerande tävlan på gymnasiemarknaden?” i Skolan marknaden och framtiden. Red. Dahlstedt, Magnus & Fejes, Andreas. Lund: Studentlitteratur Kumashiro, Kevin K. (2009) Postperspektiv på antidiskriminerande undervisning i engelska, matematik och samhälls- och naturorienterande ämnen. Tidskrift för genusvetenskap. 2009:1, s. 11-34 (originalartikeln har publicerats i Educational Researcher, vol. 30, nr. 3 (april 2001), s. 3–12. Översättning av Sven-erik Torhell) Layal Kasselias Wiltgren (2012) ”Stolt! Regeln om att försvara sin bakgrund!”, Locus 24, (4): 76-88. Lundahl, Lisbeth (2008) ”Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform”, Utbildning & Demokrati, vol. 17(1):29-51. Nilholm, Claes (2011) ”Drömmen som aldrig uppfylldes”, Pedagogiska Magasinet 2011, nr 4. SOU 2014:5 ”Sammanfattningen” i Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Stockholm: Fritze. SOU 2017:35. ”Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet”. Slutbetänkande av 2015 års skolkommission, S. 13-31 Laddas ned via LiU universitetsbibliotekets hemsida Ertl, Hubert & Phillips, David (2000) ”The enduring nature of the tripartite system of secondary schooling in Germany: some explanations”, British Journal of Educational Studies vol. 48(4): 391-412. Laddas ner via Göteborgs universitets hemsida Fredriksson, Anders (2010) Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap (diss.) Göteborgs universitet. S 15-25 (översiktligt), 40-45, 117-146 (https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23913/1/gupea_2077_23913_1.pdf) Laddas ned via Skolverkets hemsida www.skolverket.se FNs konvention om barnets rättigheter (1989) Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Gy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (2011) Öppnas i Svensk Författningssamling Skollagen SFS 2010:800 https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/
OBL1 Seminarier D 0 hp
STN4 Skriftlig tentamen: hemtentamen U, G, VG 7.5 hp

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.