Fluidmekanisk systemteknik, 6 hp (TMHP02)

Fluid Power Systems, 6 credits

Huvudområde

Maskinteknik

Nivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Liselott Ericson

Studierektor eller motsvarande

Peter Hallberg

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management 7 (HT 2017) 1 2 Svenska/Engelska Linköping v
6CMMM Civilingenjör i maskinteknik 7 (HT 2017) 1 2 Svenska/Engelska Linköping v
6CMMM Civilingenjör i maskinteknik (Mekatronik) 7 (HT 2017) 1 2 Svenska/Engelska Linköping o
6MMEC Mechanical Engineering, masterprogram 3 (HT 2017) 1 2 Svenska/Engelska Linköping v
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management (Teknik för hållbar utveckling) 7 (HT 2017) 1 2 Svenska/Engelska Linköping v
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Maskinteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i energi - miljö - management
  • Civilingenjör i maskinteknik
  • Mechanical Engineering, masterprogram

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Strömningslära och värmeöverföring, Maskinelement, Reglerteknik

Lärandemål

Kursen syftar till att ge kunskaper om komponenter och system för fluid energiöverföring samt styrprinciper för fluida system. Kunskapsmålen för kursen är:

  • att förmedla grundläggande kunskaper om komponentfunktioner och komponentkarakteristik inom området ”hydraulisk och pneumatisk energiöverföring”.
  • att ge kunskap om systemkonstruktion och beräkningsmetodik.
  • att ge grundläggande kunskaper om styrprinciper för fluida system med tonvikt på styregenskaper och energiförbrukning.
  • att belysa mätmetoder och datoranvändning för systemanalys.
Färdighetsmålen för kursen är:
  • att kunna analysera fluida energiöverföringssystem med avseende på prestanda, energiförbrukning och styrbarhet.
  • att kunna tillämpa beräkningsunderlag för komponentval och systembyggnad.
  • att kunna genomföra mätningar på komponenter och system.

Kursinnehåll

Energiomvandling och -överföring baserad på hydraulik och pneumatik. Grundläggande strömningslära. Egenskaper hos hydraulvätskor. Komponentkunskap med avseende på funktion och konstruktion av pumpar, motorer, cylindrar, ventiler, ackumulatorer, filter och ledningskomponenter. Systemkonstruktion för olika hydrauliska och pneumatiska kretsar. Beräkningsmetodik för komponenter och system.

Grundläggande systemprinciper för styrning av läge, hastighet/varvtal, kraft/moment och effekt. Principer för lastkännande hydraulsystem och hydrostatiska transmissioner. Egenskaper hos proportional- och servoventiler. Automatiska sekvensstyrningar. Användning av mätgivare i provuppkopplingar och reglersystem.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, grupparbete och laborationer.

Examination

TEN1Skriftlig tentamenU, 3, 4, 53 hp
LAB1LaborationerU, G1.5 hp
UPG1KonstruktionsuppgiftU, G1.5 hp

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser: Hydrauliska servosystem, Fluida system och transmissioner, Mekatronik fk, Mekaniksystem-projektkurs.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Peter Hallberg

Examinator

Liselott Ericson

Kurshemsida och andra länkar

http://www.iei.liu.se/flumes/tmhp02

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 62 h
Rekommenderad självstudietid: 98 h

Kurslitteratur

Kompletterande litteratur

Kompendier
Exempelsamling för kursen Fluidmekanisk Systemteknik

LiTH, rev. 2002Formelsamling Hydraulik och Pneumatik

LiTH, 1995Laborations-PMOlsson O, Rydberg K-E, Kompendium i Hydraulik

LiTH, rev. 1995Rydberg K-E, Basic Theory for Pneumatic System Design

LiTH, 1997

Kompletterande litteratur

Kompendier

Exempelsamling för kursen Fluidmekanisk Systemteknik

LiTH, rev. 2002

Formelsamling Hydraulik och Pneumatik

LiTH, 1995

Laborations-PM
Olsson O, Rydberg K-E, Kompendium i Hydraulik

LiTH, rev. 1995

Rydberg K-E, Basic Theory for Pneumatic System Design

LiTH, 1997

TEN1 Skriftlig tentamen U, 3, 4, 5 3 hp
LAB1 Laborationer U, G 1.5 hp
UPG1 Konstruktionsuppgift U, G 1.5 hp

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Det finns inga filer att visa.

Sidansvarig: Infocenter, infocenter@liu.se