Till skillnad från andra donerade blodprodukter måste blodplättarna – de partiklar som ska förhindra blodförlust och läka sår i kärlväggar och andra vävnader – lagras i rumstemperatur eftersom de inte tål kyla. Detta innebär risk för att sjukdomsalstrare som bakterier och virus växer till och följer med in i patientens blodomlopp. Följden kan bli blodförgiftning som i värsta fall leder till döden.
För att minska infektionsrisken har metoder som använder strålning i kombination med kemiska substanser introducerats på senare år. Behandlingen inaktiverar smittämnena genom att korsbinda till deras nukleinsyror (DNA och RNA).
– Problemet är att också blodplättarna har nukleinsyror som är mycket viktiga för deras sårläkande förmåga och kommunikation med andra celler. Om de slås ut kan det skada blodplättarna och leda till att patienten får värre blödningar, säger Majid Osman, forskare i klinisk kemi vid Linköpings universitet och sjukhuskemist vid Universitetssjukhuset.
Dr. Osman är försteförfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Platelets. Större delen av de kemiska analyserna har utförts på hans labb i Linköping, medan blodplättarna preparerades hos en forskarkollega i Tyskland där de utsattes för en rad olika behandlingar. De som behandlats med de två inaktiverande substanser som finns på marknaden, Intercept och Mirasol, aggregerade dåligt vilket försämrade sårläkningen. Intercept slog ut plättarnas nukleinsyror och orsakade att de blev överaktiverade och minskade i volym. Gammastrålning däremot hade inga skadliga effekter på blodplättarna.
– Vår rekommendation till blodcentraler är att inte använda någon av substanserna utan enbart strålbehandling, säger Majid Osman.
Den metoden tillämpas till exempel vid Universitetssjukhuset i Linköping där inga fall av infektion i samband med transfusion av blodplättar har inträffat.
Forskargruppens resultat är inte okontroversiella. USA:s federala läkemedelsverk FDA behandlar just nu ansökningar från företagen bakom de två kommersiellt tillgängliga preparaten Intercept och Mirasol, som tidigare godkänts av EU.
– Vi har blivit utsatta för påtryckningar, och studier som visar motsatta resultat har snabbt publicerats. Men vår studie är den enda som är helt oberoende av kommersiella intressen, säger Majid Osman.
Artikel: Effects of pathogen reduction systems on platelet microRNAs, mRNAs, activation, and function av A.M. Osman, W.E. Hitzler, C.U. Meyer, P. Landry, Aurélie Corduan, B. Laffont, E. Boilard, P. Hellstern, E.C. Vamvakas & P. Provost. Platelets online 21 April 2014. (doi:10.3109/09537104.2014.898178)
Bilden ovan: Blodplättar har fastnat vid en kärlyta, brer ut sig och binder ihop sig med andra för att läka en skada. Foto via elektronmikroskop (SEM) av Lars Faxälv. Fotot av Majid Osman är taget av Göran Billeson.