Det var en hotfull bild som målades upp av Thomas Jaenson, professor i systembiologi, när forskarnätverket SNÄFF öppnade sin konferens om fästingar och fästingburna sjukdomar i Vadstena. För tredje året i rad stod Linköpings universitet för värdskapet.
Idag är tolv arter av fästingar etablerade i Sverige. En enda av dem, Ixodes ricinus, kan bära på ett tjugotal bakteriearter och dessutom ett tiotal virus. Om uppvärmningen fortsätter kan vi vänta en stadig ökning av smittämnen.
En sådan nykomling upptäcktes hos en patient i Göteborg, en man som hade en infektion med feber som trots upprepad antibiotikabehandling inte ville släppa.
– Till sist kunde vi med hjälp av PCR-teknik påvisa arvsmassa av en bakterie som beskrevs hos människa för fyra år sedan. Än så länge känner vi till 20 fall i hela världen, säger Christine Wennerås, läkare och blodforskare vid Sahlgrenska akademien.
Bakterien som hör till släktet Neoehrlichia har främst drabbat personer med nedsatt immunförsvar och sprids sannolikt av fästingar liksom sin släkting Anaplasma, som hos oss i första hand hittas hos husdjur.
En infektion som ökat snabbt i Sverige de senaste tre decennierna är TBE, fästingburen hjärnhinneinflammation. Efter toppåret 2012 sjönk antalet insjuknade i fjol till 205. Forskning vid Linköpings universitet har visat att ganska få fästingar bär på viruset. Av 2 167 fästingar som analyserats inom ramen för den pågående STING-studien hittades viruset endast i fem exemplar. Av de personer som blivit bitna av dessa fem var det bara en som utvecklade några symtom – en 72-årig frisk man som hade haft fästingen på sig i över 60 timmar.
Resultaten presenterades på konferensen av Pontus Lindblom, som inom kort disputerar på sin avhandling Epidemiological and ecological studies of tick-borne encephalitis virus.
– Äldre personer, speciellt män, tenderar att ta bort sina fästingar senare än yngre, vilket kan ha betydelse för insjuknandet, sade Pontus Lindblom som bedömde risken att bli biten av en infekterad fästing som mycket låg.
Undantagen är vissa hot-spots framförallt i kustnära områden. Ett exempel är Åland, där incidensen som högst legat på 93 fall per 100 000 invånare och år.