Forskning vid Linköpings universitet

Black lives matter - en global rättighetsrörelse

Black lives matter är en internationell rörelse för mänskliga rättigheter som har funnits sedan 2013. Under våren 2020 har rörelsen spridits över USA:s stater och sedan över hela världen. LiU-doktoranden Mavis Hooi svarar på fyra frågor om rörelsen.

En karriär i perovskiters sällskap

Feng Gao, sedan våren 2020 professor vid LiU, har gjort en spikrak forskarkarriär, från Kina, via Storbritannien till Linköping. Driven av nyfikenheten, av att få forska inom ett område som kommer till nytta och viljan att stötta nya unga forskare.

Intuition bakom småbutikens priser

Innehavare av servicebutiker sätter ofta priser utifrån intuition och gammal vana. Ibland stämmer uppfattningen med kundernas önskemål, men ofta inte. Bättre kunskap om det verkliga köpbeteendet skulle öka möjligheterna till större försäljning.

Kemi banar väg för bättre elektronikmaterial

Indiumnitrid är ett mycket lovande material, men svårt att tillverka. Forskare vid LiU har utvecklat en ny molekyl med vilken de kan skapa indiumnitrid av hög kvalitet, vilket kan öppna upp för att använda det i exempelvis högfrekvenselektronik.

Forskning om känsel ledde till upptäckt om smärta

Håkan Olaussons banbrytande forskning har delvis ställt läroböckernas beskrivningar av nervsystemet på ända. Nyligen gjorde hans forskargrupp en ny upptäckt: en tidigare okänd del av människans smärtsignalering.

Religionens roll i amerikanska presidentval

Snart är det dags för en nyvald amerikansk president att lägga handen på Bibeln och svära presidenteden. I sin nya bok visar Kjell O Lejon vilken roll religionen spelar i den amerikanska politiken och hur den är vägen till att förstå USA.

Corona-krisen påverkar den kommunala demokratin

Kommuner och regioner har fått ändrade förutsättningar för beslutsfattande, en del möten har ställts in och viktiga beslutspunkter har skjutits på framtiden. Statsvetaren Johan Wänström ser hur demokratin påverkas, på gott och ont.

De mäter bakteriens elektriska aktivitet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har utvecklat en organisk transistor med vars hjälp de nästan i detalj kan mäta och studera det fenomen som kallas extracellulär elektronöverföring - bakterier som skickar ut elektriska laddningar.

Turism, vikingalajv och blot. Varför älskar vi vikingatiden?

Historiskt sett varade vikingatiden en kort period. Men den har satt djupa spår och gång på gång blossar intresset för vikingar upp. Religionshistorikern Fredrik Gregorius ska undersöka vad vår fixering av vikingar handlar om.

7 miljoner till forskning om covid-19 och arbetsmiljö

Martina Berglund och Per Nilsen leder två av de nio projekt som nu får pengar när AFA Försäkring finansierar forskning om hur covid-19-pandemin påverkar arbetsliv, hälsa och ledarskap ur olika perspektiv.

Biogas alltid bra - men inte alltid bäst

Biogas är bra på många sätt – men inte bäst på allt. Energikällan bör analyseras ur olika perspektiv – energi, miljö och ekonomi – och jämföras med alternativen. Det är viktigt att avgöra vad som betyder mest i analysen, enligt en ny avhandling.

60 miljoner kronor för fördjupning av de geopolitiska utmaningarna

Forskningsprogrammet Mistra Geopolitics får ytterligare 60 miljoner kronor av Mistra. "Det senaste halvårets världsomskakande utveckling gör forskningsprogrammet än mer aktuellt" säger LiU-professor Björn-Ola Linnér, programchef.

Skolan kan vara nyckeln till att förbättra för barn i samhällets vård

Barn i samhällets vård mår och presterar sämre i skolan. Men de har förtroende för skolpersonal och presterar bättre efter individuell kartläggning i skolan. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Bilder viktiga i ekonomisk redovisning

Ekonomisk redovisning är mer än bara siffror. Också bilder – fotografier, grafer och diagram – blir allt viktigare när företag berättar om sig själva och sin verksamhet. För betraktaren gäller det att förstå illustrationer lika bra som text.

Ledsen och orolig? Ny behandling ska lindra psykisk ohälsa i coronatider

Covid-19 har på många sätt förändrat tillvaron för oss. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en behandling speciellt utformad för individer som gått igenom en samhällskris.

Förnybart bränsle kan bildas av koldioxid med hjälp av solenergi

Forskare vid LiU vill omvandla växthusgasen koldioxid till bränsle genom att använda energi från solljus. De har nu kunnat visa att det med deras teknik är möjligt att selektivt producera metan, kolmonoxid eller myrsyra av koldioxid och vatten.

Ny forskning om fysisk distans

Fysisk distansering är viktig för att bromsa spridningen av coronaviruset. Nu har ett forskningsprojekt inletts för att studera hur bestämmelser om fysisk distansering har efterlevts av befolkningen i Danmark och Sverige.

Dålig kondition och fetma som ung kopplat till kronisk sjukdom

Personer som i övre tonåren har dålig kondition eller fetma löper ökad risk att som vuxna ha kroniskt nedsatt arbetsförmåga på grund av hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie. Men även en mindre förbättring av konditionen är kopplat till lägre risk.

Barn är inte målet med assisterad befruktning

En studie visar hur personal på fertilitetskliniker ser på de bedömningar som sökande genomgår för att få rätt till assisterad befruktning. Resultatet visar att bedömningarna bygger på barnets framtida välfärd samt hur skattepengar bör användas.

Succé när konferenser fick flyttas ut på nätet

De två stora konferenserna inom visualisering, Eurographics och Eurovis, skulle samla 1000 deltagare i Norrköping men istället blev det 2300 registrerade deltagare, 100 streamade videosessioner och närmare 38 000 visningar. Hittills.

Coronakrisen omvandlar industrin

Coronakrisen kommer att förändra tillverkningsindustrin i grunden. Digitaliseringen skyndas på, affärsmodeller förändras och tjänstefieringen ökar. Krisen innebär stora svårigheter men också möjligheter för företagen.

Så förändras lågteknologiska företag

Också affärsmodellerna i lågteknologiska företag i mogna branscher förändras. Bilden av stillastående verksamheter stämmer inte. Men utvecklingen sker över längre tid, som en kontinuerlig finjustering. Det visar en ny avhandling.

Ändrat fokus stärker parrelationer vid demens

Ett rikare liv för par där den ena parten har demens – det är målet för Therése Bielstens forskning. I början av april disputerade hon inom ämnet. ”Jag försöker få ett nytt ljus på demens som kanske kan ge både vården och forskningen ett annat fokus

Migration som en del av kulturarvet

Sverige har gått från att vara ett land man utvandrar från till att vara ett land man invandrar till. Forskare har undersökt hur berättelser om migration, mångkultur och de invandrades erfarenheter blivit en del av det nationella kulturarvet.

Fem LiU-projekt får 5,5 miljoner från Norrköpingsfonden

Från artificiell intelligens i matematikundervisningen till skolbesök på Visualiceringscenter och medieanvändning på ett äldreboende. Fem LiU-projekt som ska stärka Norrköpings utveckling får medel från Norrköpings fond för forskning och utveckling.

Slumpen är det svåraste att förstå om evolutionen

Hur kan visualisering göra det lättare för elever att förstå evolutionen? Det har forskare vid Linköpings universitet undersökt i ett samarbete med forskare i Tyskland.

Samverkan och forskning blir undervisning på LiU

Ett forsknings- och samverkansprojekt mellan LiU och VTI är nu också en del av undervisningen. På kursen Datorn som designverktyg får studenterna visualisera och animera de självkörande bussarna på Campus Valla.

Samma forskningsdata tolkades helt olika

Olika forskarlag världen över, varav ett från LiU, har analyserat samma material i syfte att jämföra sina resultat. Jämförelsen visade att de olika forskarlagens resultat märkbart skilde sig åt.

Unika 3D-bilder avslöjar nervtrådars arkitektur

I ett stort internationellt forskningssamarbete har forskare studerat vad som sker i nerver som skadas vid diabetes. Tekniken som forskarna använt kan med väldigt hög upplösning visa nervtrådarnas struktur i 3D.

Ett stort steg mot flerdimensionell kvantkommunikation

En kvantmekanisk slumpgenerator som fungerar med hög säkerhet har tagits fram av en forskargrupp med bland andra LiU-forskaren Guilherme Xavier, avdelningen Informationskodning. Resultatet öppnar för flerdimensionell kvantkommunikation.

Stor potential spara energi i aluminiumindustrin

Svensk aluminiumindustri skulle kunna spara stora mängder energi och minska utsläppen av växthusgaser kraftigt. Det finns starka drivkrafter för detta, men även betydande hinder. Det visar en ny doktorsavhandling vid LiU.

Unik resurs för AI-forskning inom bilddiagnostik

En av världens kraftfullaste system för beräkningar inom artificiell intelligens (AI) har landat på Linköpings universitet. Systemet kommer att fungera som en nationell resurs för projekt inom ”Analytic imaging diagnostics arena” (AIDA).

”Ta vara på lärdomar som gör oss bättre rustade”

Ibland känner sig Andreas Wladis och hans kollegor på Katastrofmedicinskt centrum som jobbiga alarmister. Ingen av deras åhörare hör, eller vill i alla fall inte riktigt ta till sig vad som sägs. Att få ansvariga att lyssna i tid, det är inte enkelt.

High five! Det går att skapa närhet online

Trots fysiskt avstånd kan närhet skapas mellan familjemedlemmar på olika platser, det visar en studie från LiU som undersökt videosamtal. Närheten i samtalen byggs med hjälp av kroppen och sinnena, som genom en digital high five.

Tester av immunsvar vid covid-19 utvecklas av LiU-forskare

LiU-forskare arbetar intensivt med att utveckla två olika analyser av immunsvar vid infektion med sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19. Ett av testerna används nu av sjukvården. Det andra hoppas forskarna kunna ta fram inom ett par veckor.

AI hjälper roboten att fatta bra och snabba beslut

För att robotar ska kunna röra sig bland människor i den vanliga världen behöver de kunna fatta beslut i realtid, utan mänsklig hjälp. WASP-doktoranden Olov Andersson har i sin avhandling undersökt tre olika metoder för lärande.

Flytande biogas både billigare och bättre för klimatet

Flytande biogas innebär mindre klimatpåverkan och lägre kostnader redan vid korta avstånd i distributionen. Bränslet kan få stor betydelse och utvidga biogasmarknaden betydligt. ”Överraskande stora skillnader”, tycker forskaren bakom studien.

23,4 miljoner till forskning inom miljöteknik

Cirkulära affärsmodeller, förpackningar, transporter och plast är några exempel på vad forskningsprojekt som blivit beviljade bidrag från Familjen Kamprads stiftelse handlar om. Sex forskningsprojekt vid LiU får anslag på totalt 23,4 miljoner.

Corona sätter fokus på jämlik hälsa

Vissa migrantgrupper har drabbats hårt av coronaviruset och samhällsdebatten har kommit att kretsa kring frågan varför. För etnicitetsforskaren Anna Bredström blir det en fråga om jämlik hälsa.

Markus Heilig prisas för sin forskningsgärning

Professor Markus Heilig har tilldelats European College of Neuropsychopharmacology, ECNP, stora pris för sin forskning om beroendesjukdomar och andra stressrelaterade tillstånd.

Plasmaelektroner kan användas för att göra metallfilmer

Datorer, mobiler och all annan elektronik innehåller tusentals transistorer som binds samman med tunna filmer av metall. Nu har forskare vid LiU tagit fram en metod för att använda elektroner i ett plasma för att göra metallfilmerna.

Flödesdynamik ger koll på bränsleförbrukningen

Bilar behöver i dag certifieras för bränsleförbrukning och utsläpp. Petter Ekman visar i sin doktorsavhandling hur biltillverkare kan spara stora resurser genom att beräkna hur däckmönster, fälgar och dragkrok påverkar bränsleförbrukningen.

Lärare eller väktare – revisorernas olika identiteter

Lärare och medhjälpare. Eller granskare och marknadsväktare? En ny avhandling vid LiU visar att revisorer kan ha mycket olika roller beroende på var de arbetar och vilka personer i omgivningen som de identifierar sig med.

Barn kan bli en riskgrupp i coronakrisen

Det går inte att bygga upp ett kunskapscentrum under en kris. Då måste det redan finnas på plats. Barnafrid vid Linköpings universitet spelar en viktig roll i att samla och förmedla kunskap om barns utsatthet under coronakrisen.

"Idag accepterar vi inte sjukdom och död"

Genom tiderna har människan på olika sätt kämpat mot återkommande epidemier. Covid-19 visar hur sårbara vi fortfarande är. Historikern Hans Nilsson berättar om samhällets utveckling vad gäller att ta sig an hot mot hälsan.

Sämre förutsättningar i skolan för barn i samhällsvård

Barn placerade i familjehem har sämre förutsättningar i skolan än barn i genomsnitt. Men detta går att påverka positivt. Det visar en studie från Barnafrid, nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet.

Nya Horisont 2020-projekt till LiU

Autonom flygledning, vita lysdioder i perovskit, elektronik som skördar energi och forskning kring hur embryon kan överleva i en främmande livmoder är några av de nya projekt som får finansiering inom EU:s Horisont 2020-program.

Forskning om coronavirus mitt i händelseutvecklingen

Den världsomfattande pandemin riktar strålkastarljuset mot virusforskningen. Vad vet vi om liknande virus? Vad är nytt för sars-cov-2-viruset? En sak är virologen Lennart Svensson säker på: det här är inte sista gången som vi får ett coronautbrott.

Samordnade transporter bra för både mottagarna och samhället

Bättre stadsmiljö, effektivare transporter och färre störningar av många leveranser. En avhandling vid LiU visar att gemensamma godsterminaler kan göra viktig skillnad – både för mottagare och samhället i stort. Men det finns ett stort problem.

Robotar utskrivna i mikrometerstorlek

Enheten för Bionik och Transduktionsvetenskap har tillverkat en mikrorobot som är den minsta i sitt slag.

Digital workshop ger globalt perspektiv på krisen

"Hello from India, Brazil, Japan. . . and Hudiksvall!” Det började som ett möte i fikarummet och slutade med ett digitalt seminarium om forskning och innovationer under coronakrisen med deltagare från tre kontinenter.

Sociala konsekvenser när äldre isoleras

Social och fysisk distansering hos äldre får konsekvenser på både individ- och samhällsnivå, menar forskare vid Linköpings universitet. Från ensamhet till åldersdiskriminering, ett påverkat arbetsliv och mindre inflytande i politiska beslut.

Klimatförändringar kräver mer samordning inom biståndet

Forskare har undersökt hur biståndsorganisationer arbetar med klimatrelaterade säkerhetsrisker. Resultatet visar att Sveriges biståndsmyndighet på många sätt arbetar bra med frågan, men på vissa håll krävs samordning och stärkt kompetens.

Rent vatten med soldriven ånggenerator

Billiga material som cellulosa och den ledande polymeren PEDOT:PSS blir till en högeffektiv ånggenerator för rening och avsaltning av vatten. Ånggeneratorn har utvecklats vid Laboratoriet for organisk elektronik, LiU.

Beslutsfattande i skuggan av en kris

I Sverige finns en tradition av att alltid ha en färdig plan för hur olika situationer ska hanteras. När krisen slår till med extremt hög hastighet riskerar det svenska förhållningssättet till beslutsfattande att ställas på ända.

Hydraulpumpen ska drivas med el

Fossilfrihet gäller även för tunga arbetsmaskiner. Liselott Ericson, Fluida och mekatroniska system, har fått 11,6 miljoner från Energimyndigheten för att i samarbete med industrin utveckla tekniken med en hydraulisk pump för eldrivna arbetsfordon.

Frivilliga nödvändiga för att klara krisen

En pandemi är bland de svåraste kriser ett land kan drabbas av. Nu är de frivilliga avgörande för att reda ut krisen. För samhället gäller det att ta vara på engagemanget och att organisera det. Det säger Sofie Pilemalm, föreståndare för CARER.

Coronakrisen omvandlar vårt sätt att arbeta och umgås

Digitaliseringen, i dess olika former, av både arbetslivet och det sociala umgänget tar nu ett jättelikt språng framåt. Omställningen är både snabbare, bredare och mer djupgående än någon hade kunnat föreställa sig. Frågan är vad som blir bestående.

Forskaren som blommade sent

Det var inte förrän han fyllt 30 som Peter Johansson började utbilda sig. Men när sonen från bruksorten väl börjat läsa kunde han inte sluta. Nu är han professor och arbetar för att få hjärtpatienter att må bättre psykiskt.

"Förintelseöverlevare måste också få dö"

Personer som överlevt koncentrationsläger har i tidningar, radio och tv skildrats enligt vissa föreställningar. Forskaren Kristin Wagrell visar hur överlevarnas berättelser betraktats som både nyttiga och potentiellt farliga av samhället.