Föräldrastöd utvärderat av LiU-forskare

Forskare vid Linköpings universitet har granskat kommunala föräldrastödjande insatser och hur de upplevs av framförallt föräldrar med utländsk bakgrund.

Granskningen har genomförts i mångkulturella och utsatta bostadsområden där kommunen erbjuder föräldrarna stöd av olika slag. Den ingår i projektet Föräldrastöd i mångkulturella möten som forskare vid Tema barn genomfört med stöd av Folkhälsomyndigheten. Föräldrastödjande program som tagits fram i andra länder och översatts till svenska har fått stor spridning i Sverige. I ett delprojekt har forskarna granskat hur det kanadensiska programmet COPE, Community Parent Education Program, använts i kurser som hållits på arabiska och somaliska.  

Kan anpassas bättre

Utvärderingen visar att programmet kan anpassas bättre till föräldrarnas situation och kulturella bakgrund, men att det ändå fyller en viktig funktion.

– Relationen till barnen stärks, föräldrarna får nya kunskaper som underlättar familjelivet i Sverige och de träffar andra föräldrar med liknande erfarenheter, säger Bengt Sandin, som är professor vid Tema barn och en av forskarna i projektet.

I ett andra delprojekt har forskarna utvärderat samarbetet mellan hem och skola. Utvärderingen bygger på intervjuer med både pedagoger och föräldrar i en skola med elever upp till årskurs sex. En stor andel av skolans barn och föräldrar är utrikes födda.

Föräldraskap riskerar att undermineras

Nästan alla föräldrar som intervjuades var beroende av försörjningsstöd, trots flera års arbetsmarknadsåtgärder. De var oroliga för hur barnen påverkas av familjens låga ekonomiska standard och såg som sin enda möjlighet att stötta barnen i skolan.

– Föräldrar i nyanlända barnfamiljer resonerar som svenska medelklassföräldrar, men har svårt att leva upp till den föräldraroll de vill ha. Deras föräldraskap riskerar att undermineras av försörjningsstödets regler, samtidigt som barnens fysiska och mentala hälsa riskeras av de ekonomiska villkoren, säger Disa Bergnéhr, forskare vid Tema barn.

I samarbetet mellan hem och skola visade sig modersmålspedagogerna, de så kallade brobyggarna, vara ett bra stöd för både lärare, barn och föräldrar. Lärarna efterlyste dock bättre utrymme och stöd från skolledningen.

– Allt arbete i skolan behöver inte fokusera på lärarna. Elevhälsan kunde till exempel få ett utökat uppdrag när det gäller föräldrastöd, framhåller Disa Bergnéhr.

Viktigt med utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal fyller en viktig funktion för skolans samarbete med föräldrarna och har analyserats i ett av delprojekten.

– De är tänkta att vara en framåtriktad dialog med föräldrarna, men tenderar att vara en monolog om barnens prestationer bakåt i tiden. Men föräldrarnas stora behov av information gör att samtalen ändå kan vara stödjande, konstaterar Bengt Sandin.

Slutligen har forskarna analyserat svensktalande föräldrars inlägg i ett diskussionsforum på Internet.

– På nätet kan man lyssna till föräldrarnas farhågor och se hur väl de stämmer överens med råden de får i olika sammanhang. I analysen av en tråd om tonåringar och alkohol var det särskilt tydligt att de inte stämmer överens, säger Bengt Sandin.

Forskningsprojektet har genomförts i nära kontakt med Linköpings kommun och ett nätverk av samverkande aktörer i Östergötland som samarbetat med Tema barn i tidigare forskningsprojekt.

2014-03-12