Globalt och lokalt i forskningsbiståndet

Att stärka mottagarländernas forskningskapacitet har varit utgångspunkten för svenskt forskningsbistånd, men synen på kunskap och utveckling har pendlat mellan lokala och globala perspektiv, visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.

– Forskningsbiståndet har präglats av både kontinuitet och stora spänningar mellan olika synsätt och intressen, säger Veronica Brodén Gyberg, som disputerat med en avhandling om svensk policy för forskningsbistånd.

Avhandlingen är en idéhistorisk studie av Sarec, the Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries, som internationellt sett var en av pionjärerna inom statligt forskningsbistånd och verkade mellan 1975 och 2008.

– Sarec var en gränsorganisation som måste förhålla sig till både bistånds- och forskningspolitik, vars mål inte alltid stämmer överens. I biståndspolitiken har utveckling och fattigdomsbekämpning högsta prioritet medan forskningspolitiken prioriterar vetenskaplig excellens, ofta med relevans för svenska behov, säger Veronica Brodén Gyberg.

Ständig förhandling

För Sarec innebar det en ständig balansgång och förhandling mellan de bägge politikområdenas intressen. Hur vetenskaplig excellens skulle kunna förenas med nytta, och vilket slags nytta, var en återkommande fråga.

Veronica Brodén Gyberg menar att det ända sedan Sarecs början funnits två dominerande sätt att se på relationen mellan forskning och utveckling.

Det ena är ett universalistiskt synsätt som hävdar att vetenskaplig kunskap är densamma oavsett var den produceras. Att till exempel stödja internationella organisationers forskning ses som ett effektivt bidrag till utveckling eftersom resultaten kan tillämpas överallt.

Lösa problem lokalt

Det andra är ett lokalistiskt synsätt som betonar det lokala sammanhangets betydelse och vikten av att problemen definieras och löses lokalt. Enligt det synsättet bör åtgärder som stärker mottagarlandets forskningskapacitet prioriteras.

– Sarecs verksamhet speglade bägge dessa perspektiv på kunskap och utveckling och påverkades dessutom av både internationella och svenska trender i debatten om bistånd och forskning. Emancipatoriska och antikolonialistiska idéer hade ett starkt inflytande, men i perioder skedde en förskjutning mot mer universalistiska synsätt, konstaterar Veronica Brodén Gyberg, som analyserat bland annat årsredovisningar och utvärderingar samt intervjuat före detta chefer.