Hälsa som religion

Att uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, tycker Barbro Wijma, professor emerita och läkare med många års praktisk erfarenhet av mötet med patienter.

Människor i yogagruppHon har tillsammans med Britta Pelters, sociolog vid Högskolan i Halmstad, gjort en litteraturstudie för att ta reda på om dagens hälsotrend går att likna vid en religion. Med stöd av religionssociologisk teori har de kommit fram till att svaret är ja.
– Hälsa är vår tro, den hälsosamma kroppen har blivit något gudomligt, säger Barbro Wijma.

5:2 ingen psalm

Några DN-citat från 2013 var ett av många skäl till att frågan väcktes: ”att höstens 5:2 inte handlar om en psalm utan om en diet behöver knappast skrivas” och ”i strävan efter den perfekta kroppen är två dagars självsvält den nya frälsningen”.
Den religionssociologiska teorin innehåller en lista med tio kriterier som karakteriserar en religion.
– Vi gick systematiskt igenom dem och fann att alla var applicerbara på hälsa.

Gudomlig hälsa

Bild från ett gymDe tio kriterierna för en religion handlar bland annat om ”det heliga”, moraliska värderingar, frälsning/befrielse, symboler, ritualer och gemenskap.
I en religion måste det finnas något existentiellt meningsfullt och de båda forskarna jämför ”det heliga” i hälsoreligionen med världshälsoorganisationen WHO:s definition av hälsa. Definitionen beskriver hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”.
– En sådan perfekt gudomlig helig hälsa når vi inte, poängterar Barbro Wijma.

Existentiella hot

Men människor strävar efter den, har en tro på den, den ger dem trygghet och en falsk förespegling om att de kan kontrollera sitt liv genom att träna och leva sunt. Om kroppen ändå sviker, till exempel genom sjukdom, kan det leda till besvikelse, och även skam.

– De moraliska värderingarna i hälsoreligionen handlar om att hälsa länkas till karaktär. Att leva ett hälsosamt liv tyder på god karaktär; detta är ett gott liv och leder till lycka. När man ägnar sig åt sin träning, sitt hälsosamma ätande, hälsokontroller och träningsappar ger det frälsning och befrielse och skapar en illusion av att den oundvikliga döden kan bevekas. Hälsoreligionen erbjuder en skyddande skärm mot detta existentiella hot.

Predikar hälsoråd

Gym och träningsskoGymmen har blivit ett slags nutidstempel där det friska och den muskelstarka kroppen dyrkas. Träningskläder i rätt kvalitet, matchande senaste modellen-skor, pulsmätare, energidrycker och appar är viktiga symboler. Träningsscheman blir ett slags ritualer.
Tron och tilliten bygger på att vi blir friskare om vi tränar och går på kontroller. Gemenskapen bygger på de gemensamma värderingarna och mötena i träningstemplen – gymmen eller andra hälsosamma platser. Det finns också en form av prästerskap i hälsoreligionen representerade av hälsovetare, läkare och rådgivare som ”predikar” om hälsoråd, dieter och träningsmetoder.

Barbro Wijma är mån om att betona att ett hälsosamt liv är bra.
– Det finns mycket gott i att leva sunt. Men precis som i alla religioner får hängivelsen inte gå till överdrift. Och ens egen övertygelse får inte heller leda till att man börjar förakta de icke-troende.

Moralisk laddning

För det är här faran finns, menar hon. Att allt ansvar för hälsan läggs på individen.
– Ohälsa handlar också om samhällets strukturer, hälsa är en klassfråga.

Ju bättre ställt man har det desto bättre är hälsan, och vice versa.
– Men i och med att hälsa blir mitt individuella ansvar så får det hela en moralisk laddning. Om man då inte är frisk ligger det nära till hands att själv ta på sig skulden och omgivningen kan reagera med fördömanden. Ställer man det på sin spets skulle det innebära att samhällets underklass ses som ”omoraliska” människor.

Hoppas på diskussion

Skål med grönsakerBarbro Wijma tar upp en affisch från landstinget i Östergötland från 1980-talet, när hon jobbade som läkare där. Det är en lista på tio punkter som heter ”10 budord för bättre hälsa”. Budorden innehåller råd som ”Stressa med förstånd”, ”Håll sams med din familj” och ”Maten är halva hälsan”.

– Redan då fanns tendenserna. Jag tycker det är upprörande att en samhällsinstitution tycker sig ha rätt att ge ut ”budord” som signalerar att det är individens ansvar att hålla sig frisk. Var och en har självklart ett ansvar för sin hälsa, men huvudfrågan ligger på en strukturell nivå. Alla har inte råd att äta rätt, har man en partner som slår ska man kanske inte hålla sams, stress kan ibland vara svår att råda över. Man rår inte över alla omständigheter i sitt liv.

– Vi hoppas att vår studie kan bli ett diskussionsinlägg och att inte minst de som arbetar inom hälso- och sjukvården deltar i den diskussionen.

Foto: Istockphoto