Ja, även normalhörande har glädje av forskningen. Det gäller inte minst de studier som görs av förmågan att uppfatta tal i brus.
– Vid sidan av olika kognitiva test arbetar vi idag med hjärnavbildningsstudier. Med hjälp av magnetkamera, vid labb i Linköping och i Amsterdam, studerar vi vad som händer i hjärnan under svåra tal-i-brusförhållanden, berättar Jerker Rönnberg, professor i psykologi och föreståndare för centret.
Arbetsminnet spelar viktig roll
De första resultaten från dessa studier är nu klara att publicera. Bilderna visar en kraftigt ökad aktivitet i frontala delar av hjärnan vid brus.
– Vi behöver ta hjälp av arbetsminnet för att kunna tolka och uppfatta vad som sägs, förklarar Jerker Rönnberg.
Det finns ett tydligt samband mellan en persons kognitiva förmågor och intensiteten i hjärnans främre delar.
– De som är lågpresterande på olika kognitiva test får en betydligt kraftigare aktivering av vänster frontallob, konstaterar Jerker Rönnberg.
Eller för att uttrycka det annorlunda: Ju bättre arbetsminne vi har, desto lättare har vi att tolka och sätta samman informationsbitar till meningsfulla helheter.
Sämre minne kräver större ansträngning
– Då behöver inte hjärnans bearbetningsdel blåsa på lika mycket. Däremot när våra kognitiva förmågor sviktar, så behövs det mer fräs och det krävs en större mental ansträngning. Det här är något som i hög grad påverkar vårt välbefinnande och vardagsliv, säger Jerker Rönnberg.Ett väl fungerande arbetsminne är alltså a och o för att höra i svåra lyssningsmiljöer.
Stefan StenfeltHittills är det bara normalhörande som studerats i magnetkamerorna.
– Vi räknar med att ta in personer med hörselnedsättningar under hösten, säger Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi en av dem som arbetar med studierna.
Att studera hörsel i magnetkamera har dock sina svårigheter.
– Ett problem är att själva kameran vibrerar och skakar, så att det nästan låter som en rockkonsert. Vi har löst det genom stimulera hörseln i korta intervaller när kameran är avstängd och sedan slår på den. Det tar fem-åtta sekunder innan man ser en effekt i blodflödet i hjärnan.
Ett annat problem är att man inte kan ha hörapparat på sig i kameran. Det fungerar inte med magnetiska material.
– Därför måste vi ta fram skräddarsydda ljudfiler som simulerar ljudet så att det är som om man hade sin hörapparat på sig, säger Stefan Stenfelt.
Bättre hörhjälpmedel målet
Tillsammans med andra rön kommer resultaten från hjärnavbildningstudierna utnyttjas för att ta fram bättre hörhjälpmedel.
– Vi vet fortfarande ganska lite om vad hjärnan gör med hörselsignalen. Vi behöver lära oss mer om hur vi med intelligent signalbehandling kan underlätta hörandet, så att det kräver mindre ansträngning, säger Stefan Stenfelt.
– På sikt kan vi tala om kognitiva hörapparater, alltså individuellt utprovade efter individens kognitiva kapacitet, säger Jerker Rönnberg.
Han ser många fördelar med forskningssamarbetet inom Linnécentrum HEAD.
– Det innebär inte bara kliniska möjligheter, utan vi får en mer grundläggande förståelse av hur vi hör med hjärnan. Inom HEAD möts flera olika perspektiv – kognitiva, auditiva och industriella. Många års samarbete har lärt oss se vad vi kan lära av varandra. Det är en styrka, säger Jerker Rönnberg.
Text: Lennart Falklöf
Bild: David Einar Nygren, Vibeke Mathiesen
LiU Magasin 3 - 2011