Invandrades barn lika väl integrerade som infödda

Barn till invandrare är sämre utbildade och får sämre jobb än majoritetsbefolkningens barn. Den bilden får man lätt av övergripande statistik. Men om statistiken bryts ner blir bilden annorlunda, visar REMESO-forskaren Alireza Behtoui.

- Man bör undvika att jämföra päron med äpplen säger han och pekar på det faktum att barn till invandrare på 1960- och 70-talen framför allt kommer från arbetarklass, medan majoritetsbefolkningens barn har sin bakgrund i såväl över- som medel- och arbetarklass.

Inga påtagliga skillnader

Alireza Behtoui har granskat uppgifter om tusen barn/ungdomar med föräldrar födda i Turkiet och jämfört med lika många slumpvis utvalda barn/ungdomar till föräldrar födda i Sverige. Barnen med rötter i Turkiet har generellt en lägre utbildningsnivå än de infödda. Men om man också tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå finns inga skillnader alls, oavsett varifrån de kommer.

En liknande analys görs av hur väl de lyckas på arbetsmarknaden. Övergripande data visar att arbetslösheten är högre bland de med turkiskt ursprung. Men om flera faktorer förs in i analysen ändras bilden. När hänsyn tas till ålder och utbildningsnivå minskar skillnaden kraftigt. När dessutom föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden tas med försvinner den nästan helt. Återigen, om barnen med föräldrar födda i Turkiet jämförs med infödda barn i liknande omständigheter så finns inga påtagliga skillnader. Skillnaderna uppstår när de jämförs med befolkningen i sin helhet, konstaterar Alireza Behtoui.

Signifikant lägre löner

På ett område kvarstår emellertid skillnaden, och det är lönenivå. Skillnaden minskar visserligen med faktorer som utbildningsnivå, kön och ”har barn”, men den är fortfarande signifikant. Unga med rötter i Turkiet får signifikant lägre löner än infödda.

Alireza Behtoui använder begreppet ”underordnad inklusion” (myntat av hans kollega Anders Nergaard) för att beskriva invandrarbarnens ställning: de är inkluderade i samhället, men i underordnade positioner. Flera förklaringar finns. Barnen har exempelvis gått i starkt segregerade skolor och har sociala nätverk som inte underlättar en stark position på arbetsmarknaden. Många av dem anser sig överkvalificerade för de jobb de har.

Sociala kontakter viktiga

- Vi vet att sociala kontakter är viktiga för att etablera sig på arbetsmarknaden. Många barn till invandrade saknar de rätta sociala kontakterna.

Å andra sidan har dessa barn ändå gått i den svenska skolan från start, de kan språket och de sociala koderna, konstaterar Behtoui. Han understryker också den svenska välfärdsstatens betydelse. Den har utgjort en barriär mot utanförskap hittills. Företeelser som hemlöshet, extrem fattigdom, långtidsarbetslöshet, kriminalitet och extrema låglönejobb bland etnifierade grupper är ännu så länge mycket mer begränsade i Sverige än exempelvis i USA, skriver han.

Artikeln har publicerats i tidskriften Ethnic and Racial Studies, med rubriken ”Incorporation of children of immigrants: the case of descendants of immigrants from Turkey in Sweden”. 

Läs mer om REMESO, avdelningen för forskning om etnicitet, migration och samhälle: http://www.isv.liu.se/remeso?l=sv


2014-01-23