Lantbrukare ses som en strategiskt viktig grupp i relation till klimatförändringarna. De både påverkas av och kan påverka dem i större utsträckning än många andra. Therese Asplund har studerat hur lantbrukare uppfattar och resonerar kring klimatförändringar. Hon har disputerat vid Tema Vatten, Linköpings universitet, inom CSPR, Centrum för klimatpolitisk forskning.I branschtidningarna ATL och Land Lantbruk framställs klimatförändringar som vetenskapligt säkerställda. Tidningarna resonerar kring dem i termer av klimatpolitik, konflikt och ekonomiska utmaningar, visar Therese Asplund, som studerat tio årgångar av dessa tidningar (2001-2010).
Skeptiska till enhälligt budskap
Det var när hon inledde sina fokusgruppsamtal som den stora vändningen i hennes studie kom. Hon hade förberett ett batteri av frågor kring hur lantbrukare lever med och förbereder sig för klimatförändringarna. Men diskussionerna tog en helt annan väg:
- De började med att förklara att de inte riktigt tror på klimatförändringarna, berättar hon. Eller åtminstone inte att de skulle vara orsakade av människan. Naturliga klimatförändringar finns och har alltid funnits.
Som grund för denna övertygelse ligger lantbrukarnas egna erfarenheter. Många har lång arbets- och livserfarenhet och minns exempelvis milda vintrar på 1960-talet. De är också skeptiska eftersom budskapet från klimatforskare och media är så enhälligt.
Information om klimatförändringarna är för homogen, anser de. Trovärdigheten skulle öka om fler kontrasterande perspektiv fördes fram, säger Therese Asplund.
Enbart information ändrar inte attityder
Klimatforskare och mediafolk bedöms också som mindre trovärdiga eftersom de förutsätts sakna egna erfarenheter av jordbruk.
Therese Asplund genomförde totalt åtta fokusgruppdiskussioner med lantbrukare spridda över Sverige. Den bild hon får fram är tämligen enhetlig och bekräftar tidigare fynd att enbart information inte förmår förändra människors attityder och beteenden, oavsett hur vetenskapligt välgrundad den är.
- Den erfarenhetsbaserade kunskapen är så stark och den får företräde framför den analytiska teoretiskt grundade kunskapen, konstaterar Therese Asplund.
Hon resonerar kring hur vår förståelse formas av hur budskap inramas genom vilka ord och metaforer som väljs. För den som uppfattar klimatförändringarna som naturliga är begrepp som ”cykliska, återkommande mönster och fluktuationer” centrala och tidsperspektivet är mycket långt. För den som däremot anser de aktuella klimatförändringarna vara orsakade av människan är begrepp som ”ökande temperatur, smältande isar” viktigare och perspektivet mer kortsiktigt.
Therese Asplund disputerade den 23 maj.
CSPR
Foto: Google