Mest prat och lite verkstad, så kan man kanske sammanfatta resultatet av den studie som ligger bakom Linda Olssons och Magdalena Falldes artikel i Journal of Cleaner Production.
Linda Olsson och Magdalena FalldeLinda Olsson är doktorand i Energisystem på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, till vänster på bilden, och Magdalena Fallde, biträdande universitetslektor på Tema teknik och social förändring. En tekniker och en samhällsvetare har slagit sina forskarhjärnor ihop kring ett gemensamt intresse för biogasen.
Foto: Monica Westman
- Forskning kring biogas handlar oftast bara om tekniken och ibland lägger man på ett ekonomiskt perspektiv, men biogasen sätts inte in i sitt sammanhang, säger Linda Olsson.
- Vi ville visa att biogas också ingår i ett socio-tekniskt system, där en mängd andra faktorer också bidrar, sociala, institutionella och ekonomiska, fyller Magdalena Fallde i.
- Ursprunget är ju att det blev en biprodukt vid rening av avloppsvatten. Man kom också på att rötresten kunde användas som gödsel. Så fick vi den stora slam-debatten på 1980-talet, men sedan dess har man mest använt biogasen för att den ändå finns där. Idag har själva gasen kommit i fokus och då kommer även de ekonomiska aspekterna in, produktion av biogas ska vara en bra affärsidé, säger hon.
Och där någonstans börjar problemen, eftersom biogasen i dag ses som ett enda system och en produkt.
- Produktionen sker på många olika vis, storskaligt och småskaligt, med många olika substrat och metoder. Produktionen är också spridd över landet. Det kan naturligtvis vara en styrka, men den fördelen utnyttjas inte idag, säger Linda Olsson.
- I Linköpings kommun exempelvis anses biogasen viktig och det är en profilfråga för politikerna, men även här är det oklart vilken funktion den ska fylla. Alla väntar nog på att den nationella nivån ska ta tag i detta och definiera biogasens roll både i energi- och transportsystemet.
För när det väl är gjort kan man också förvänta sig att det följer olika typer av styrmedel.
- Styrmedlen har ju varit ganska hattiga hittills, ta satsningen på etanol exempelvis. Det måste finnas en långsiktighet i satsningarna och från producenternas sida vill man nog också gärna ha signaler om att mångfalden är viktig. Biogas är inte en produkt och ett system och kan inte behandlas som ett sådant, säger Linda Olsson.
Att arbeta på tvären, tekniker och samhällsvetare, ser de stora fördelar med och de har stor respekt för varandras olika perspektiv. De deltar också båda i tvärvetenskapliga Program Energisystem, finansierat av Energimyndigheten. Magdalena Fallde driver även forskningsprojekt inom tvärvetenskapliga Biogas Research Center.
- Utmaningen är att hitta bra granskare och bra tidskrifter för att kunna publicera gemensamma resultat, konstaterar Magdalena Fallde.
Och de önskar båda att det fanns lite större respekt för kunskaper från andra discipliner inom det vetenskapliga systemet.
Artikeln: Waste(d) potential: a socio-technical analysis of biogas production and use in Sweden, Linda Olsson, Magdalena Fallde, Linköpings universitet, Journal of Cleaner Production, 2014
Linda Olsson och Magdalena FalldeLinda Olsson är doktorand i Energisystem på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, till vänster på bilden, och Magdalena Fallde, biträdande universitetslektor på Tema teknik och social förändring. En tekniker och en samhällsvetare har slagit sina forskarhjärnor ihop kring ett gemensamt intresse för biogasen.
Foto: Monica Westman- Forskning kring biogas handlar oftast bara om tekniken och ibland lägger man på ett ekonomiskt perspektiv, men biogasen sätts inte in i sitt sammanhang, säger Linda Olsson.
- Vi ville visa att biogas också ingår i ett socio-tekniskt system, där en mängd andra faktorer också bidrar, sociala, institutionella och ekonomiska, fyller Magdalena Fallde i.
Historien berättar
Linda Olsson började fundera över varför biogasen anses vara en av framtidens energikällor samtidigt som så lite händer, produktionen har bara ökat marginellt sedan 2005. Hon började intressera sig för hur biogasen uppstod - dess historia.- Ursprunget är ju att det blev en biprodukt vid rening av avloppsvatten. Man kom också på att rötresten kunde användas som gödsel. Så fick vi den stora slam-debatten på 1980-talet, men sedan dess har man mest använt biogasen för att den ändå finns där. Idag har själva gasen kommit i fokus och då kommer även de ekonomiska aspekterna in, produktion av biogas ska vara en bra affärsidé, säger hon.
Och där någonstans börjar problemen, eftersom biogasen i dag ses som ett enda system och en produkt.
- Produktionen sker på många olika vis, storskaligt och småskaligt, med många olika substrat och metoder. Produktionen är också spridd över landet. Det kan naturligtvis vara en styrka, men den fördelen utnyttjas inte idag, säger Linda Olsson.
Alla väntar på alla
Magdalena Fallde och Linda OlssonMagdalena Fallde fortsätter:- I Linköpings kommun exempelvis anses biogasen viktig och det är en profilfråga för politikerna, men även här är det oklart vilken funktion den ska fylla. Alla väntar nog på att den nationella nivån ska ta tag i detta och definiera biogasens roll både i energi- och transportsystemet.
För när det väl är gjort kan man också förvänta sig att det följer olika typer av styrmedel.
- Styrmedlen har ju varit ganska hattiga hittills, ta satsningen på etanol exempelvis. Det måste finnas en långsiktighet i satsningarna och från producenternas sida vill man nog också gärna ha signaler om att mångfalden är viktig. Biogas är inte en produkt och ett system och kan inte behandlas som ett sådant, säger Linda Olsson.
Att arbeta på tvären, tekniker och samhällsvetare, ser de stora fördelar med och de har stor respekt för varandras olika perspektiv. De deltar också båda i tvärvetenskapliga Program Energisystem, finansierat av Energimyndigheten. Magdalena Fallde driver även forskningsprojekt inom tvärvetenskapliga Biogas Research Center.
- Utmaningen är att hitta bra granskare och bra tidskrifter för att kunna publicera gemensamma resultat, konstaterar Magdalena Fallde.
Och de önskar båda att det fanns lite större respekt för kunskaper från andra discipliner inom det vetenskapliga systemet.
Artikeln: Waste(d) potential: a socio-technical analysis of biogas production and use in Sweden, Linda Olsson, Magdalena Fallde, Linköpings universitet, Journal of Cleaner Production, 2014