Ny vår för svensk humle

Gammal svensk humle har unika genetiska egenskaper som efterfrågas av framväxande mikrobryggerier i landet. Forskare vid Linköpings universitet och Nordiska museet har letat upp och analyserat plantor som överlevt i flera hundra år.

HumlekotteHumle har sedan urminnes tid varit en viktig kulturväxt med ursprung i Kina. I Frankrike är den dokumenterad från 700-talet, och ett par hundra år senare tror man att den etablerats som kulturväxt i Sverige. Den är omnämnd i flera medeltida skrifter bland annat från Vadstena kloster.

I drygt 400 år, från 1442 till 1860, var det i Sverige lagstadgat att bönder måste odla humle.

Mognar tidigare

– Statsmakten hade intresse av att odla växten inom landets gränser och slippa import, säger Else-Marie Karlsson Strese, docent i agrarhistoria vid Nordiska museet.

I samarbete med fil dr Clas Tollin vid Riksarkivet har hon använt kartor från 1600-talet och framåt för att söka rätt på övergivna humlegårdar i landet. 30–40 procent har återfunnits, resten är troligen begravda under produktionsskog, veteåkrar eller hus och gator. Från nio lokaler har forskarna tagit växtmaterial med hem till laboratoriet där man extraherat DNA för genetisk analys. Resultaten har sedan jämförts med prover från europeiska genbanker. 


– Då har vi sett att sorterna från de gamla svenska humlegårdarna skiljer sig mycket från de kontinentala. En viktig skillnad är att de mognar tidigare, säger Jenny Hagenblad, docent i genetik vid Linköpings universitet.

Forskarna presenterar sina resultat i tidskriften Economic Botany.

Förknippas med ölbryggning

Humlen är en så kallad tvåbyggare vilket betyder att vissa plantor bara har hanblommor och andra bara honblommor. Det är honblommorna som i slutet av växtsäsongen utvecklas till de karakteristiska kottarna. Hanplantorna var ointressanta och röjdes ofta bort. På några av de återfunna odlingarna fanns bara plantor av det ena könet vilket innebär att de kan ha överlevt i hundratals år som kloner, utan sexuell förökning.

 
Humle förknippas främst med ölbryggning där kottarna sätter smak på drycken och ger bättre hållbarhet. Och blir man sömnig av öl så beror det nog mer på rogivande ämnen i kottarna än på alkoholen. Dessutom har växtens starka fibrer använts till textilier, de tidiga vårskotten har ätits som sparris och avkok har lindrat juverinflammation hos kor.

Bevarade i nationell genbank

 I slutet på 1800-talet tappade humlen snabbt mark till förmån för spannmål. Sedan Svalöf kring 1950 lade ner förädlingen har knappast någon odlat humle i Sverige, utan bryggerierna har förlitat sig på import. Men i takt med framväxten av små gårdsbryggerier börjar intresset vakna igen, berättar Else-Marie Karlsson Strese:


– Jag har kontakt med ett hundratal odlare och många vill ha de gamla lokala sorterna som mognar tidigt. Köper man amerikanska eller tyska sorter så hinner kottarna inte bli klara innan höstregnen kommer.

De historiska humlesorterna finns nu bevarade i den nationella genbanken i Alnarp, där de hålls tillgängliga för forskare och växtförädlare.

Artikel: Genetic diversity in remnant Swedish Hop (Humulus lupulus L.) yards from the 15th to 18th century av Else-Marie Karlsson Strese, Maria Lundström, Jenny Hagenblad och Matti W. Leino. Economic Botany juli 2014.