29 september 2026

När masterprogrammet i utomhus- och hållbarhetspedagogik vid LiU utökades från ett till två år fanns funderingar kring hur studentintresset skulle påverkas. Men höstens siffror visar att fler än tidigare har valt att börja på utbildningen, som lockar studenter från hela världen.

En grupp personer som står tätt ihop. Fotograf: Sara Adolfsson
Studenter på masterprogrammet i utomhus- och hållbarhetspedagogik under ett undervisningspass vid Naturcentrum i Linköping.

En av de studenter som nyligen påbörjat utbildningen är Antoinette Winter Andrén. Hon är utbildad lärare och har tagit tjänstledigt för att vidareutbilda sig.

– Under pandemin började jag vara ute mycket mer med eleverna och upptäckte hur mycket undervisning som faktiskt kan genomföras utomhus. Inte bara i naturämnen utan även i matematik, svenska och engelska, säger Antoinette.

En person som står på en bro i en park och ler in i kameran. Sara Adolfsson
Antoinette Winter Andrén, student på masterprogrammet i utomhus- och hållbarhetspedagogik.

Intresset för utomhuspedagogik växte vidare genom flera fristående kurser. När hon letade efter nästa steg blev masterprogrammet i Utomhus- och hållbarhetspedagogik ett naturligt val.

– Jag letade efter en utbildning där man arbetar med utomhuspedagogik. Det jag brinner för är att få in mer rörelse i undervisningen, och det är ofta lättare att göra utomhus.

 

Att programmet omfattar två år påverkade inte hennes beslut att söka.

– Nej, det gjorde det inte. Jag letade efter en utbildning där man arbetar med utomhuspedagogik och kände att det här var rätt utbildning för mig.

Fler valde utbildningen

Höstterminen 2026 registrerades 32 studenter på programmet. Motsvarande siffra var 21 studenter 2025 och 19 studenter 2024.

– Vi är väldigt glada över intresset. Det som särskilt sticker ut är att en ovanligt stor andel av dem som erbjöds en plats valde att påbörja utbildningen, säger programansvarig Ola Uhrqvist.
En man med glasögon som står på trottoaren.
Ola Uhrqvist, programansvarig för masterprogrammet i Utomhus- och hållbarhetspedagogik.

Antalet sökande och erbjudna platser låg på ungefär samma nivå som tidigare år. Skillnaden var att en större andel av de antagna registrerade sig på programmet.

Ola tror att det längre programmet kan ha bidragit till det ökade intresset.

– En tvåårig masterexamen är en starkare merit, både för den som vill söka forskarutbildning och för den som vill stärka sina möjligheter på arbetsmarknaden.

Internationell studiemiljö

Höstens studentgrupp består av studenter från ett stort antal länder. Omkring två tredjedelar kommer från Europa, medan övriga kommer från bland annat Kanada, Indien, Sydkorea, Kina och USA.

– Mötet mellan människor från olika länder och utbildningstraditioner är en av de viktigaste erfarenheterna studenterna får med sig. Det skapar många intressanta samtal om lärande, hållbarhetsutmaningar och synen på naturen i olika delar av världen, säger Ola.

Den längre utbildningen ger också studenterna mer tid att etablera sig i Sverige och ta del av den internationella studiemiljön.

För Antoinette har den internationella miljön blivit ett oväntat mervärde.

– Det är jätteroligt att träffa människor från olika länder och ta del av deras erfarenheter. Det känns nästan som att göra ett utbyte på hemmaplan.

Nya möjligheter till fördjupning

Det utökade programmet har också skapat utrymme för nya kurser, praktik och större möjligheter till fördjupning.

– Vi kan utveckla innehållet på ett annat sätt än tidigare. Bland annat tillkommer nya kurser och fler möjligheter att fördjupa sig i hur natur- och utomhusmiljöer kan användas som lärmiljöer för hållbar utveckling, säger Ola.

 

Ett bredare perspektiv på lärande

Förhoppningen är att studenterna efter utbildningen ska bidra till utvecklingen av utomhus- och hållbarhetspedagogik genom nya perspektiv på undervisning, lärande och hållbar utveckling.

– Jag hoppas att studenterna får med sig ett förhållningssätt där de vågar tänka brett kring vad pedagogik kan vara och hur utomhus- och hållbarhetspedagogik kan bidra till undervisning som hjälper människor att växa, må bra och fatta kloka beslut, säger Ola.

Läs mer om programmet

Senaste nytt från LiU

Ett klädställ framför ett skyltfönster.

När handeln blir cirkulär måste logistiken följa med

En ny studie vid Linköpings universitet visar att den befintliga logistiken kan vara både en viktig resurs och ett hinder i den cirkulära omställningen.

Porträtt på man som står i solen bland gröna träd på Campus Valla

Ny professor forskar om vem som får chansen

Två identiska jobbansökningar. Den ena med ett arabiskt klingande namn. Experiment med fiktiva ansökningar inledde Magnus Carlssons forskning om diskriminering och människors livschanser. Nu är han ny professor i nationalekonomi vid LiU.

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från Linköpings universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.