Studera på universitet

När du läser ett program är det bestämt vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Läser du på ett program är du också oftast garanterad plats på alla kurser som ingår i programmet. Att läsa ett program ger på så sätt både trygghet och överskådlighet. En del program innehåller också kurser eller moment som du inte har tillgång till via fristående kurser, till exempel olika praktikkurser. Du har ofta även möjlighet att anpassa utbildningen genom att välja mellan olika inriktningar eller valbara kurser.

En annan fördel med program är att du har större chans att lära känna dina klasskamrater bättre, eftersom ni läser ihop under större delen av studietiden. Så gillar du klasskänslan är programformen något för dig!

Det finns olika typer av program som leder till en kandidat- eller masterexamen. De kan vara olika långa. Det vanligaste är tre eller fem år. Du kan också välja att börja med att läsa en treårig kandidatutbildning och därefter söka till ett tvåårigt masterprogram. Det finns även en form av ettåriga påbyggnadsprogram. Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar om yrkesexamina som till exempel psykolog, socionom, läkare, sjuksköterska eller ingenjör. 

Se vilka program som finns på Linköpings universitet.

Att läsa fristående kurser passar perfekt för dig som vill prova på studier, spetsa dina kunskaper eller fördjupa dig inom ett ämne. Istället för att följa ett färdigt program kan du här designa din examen genom att läsa så kallade fristående kurser.

Flexibiliteten och valfriheten är stor. Vid LiU finns över 550 fristående kurser att välja mellan inom ett stort antal ämnesområden. Kurserna har olika studietakt vilket innebär att en del går att läsa på heltid, andra på deltid, kvällstid eller distans. Förutom kurser på hösten och våren finns det även ett antal sommarkurser.

Fristående kurser är ett utmärkt alternativ för dig som redan har en utbildning eller yrkeserfarenhet, och som vill vidga eller fördjupa din kompetens. Det är också ofta lättare att byta studieort än om du läser på ett program. Du kan tillgodoräkna dig kurser som du läst vid andra universitet eller högskolor. Det kan också vara möjligt för dig att tillgodoräkna en tidigare läst kurs om du börjar på ett program.

Mer om hur det är att läsa fristående kurser

Universitetsstudier räknas i högskolepoäng. 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier. Normalt läser du 30 hp på en termin och 60 hp under ett läsår.

Heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (hp) per termin, där 1,5 hp motsvarar en veckas studier. Undervisningen på heltidskurser är oftast förlagd till dagtid, men kan i vissa fall även förekomma på kvällstid. Ett studieår är 40 veckor, uppdelat i hösttermin och vårtermin. Läser du på heltid (och lyckas klara alla dina examinationer) innebär det att du får 60 hp på ett år.

Heltidsstudier tar i genomsnitt 40 timmar i veckan. Till skillnad från gymnasiet har du ofta större frihet att lägga upp dina veckor själv eftersom en stor del av tiden inte är schemalagd. I stället varvas föreläsningar med självstudier, grupparbeten och inlämningsuppgifter. Detta innebär att du måste ta ett större ansvar för dina studier, ingen talar om för dig exakt hur du bäst lägger upp dina dagar.

Många kurser ges på halv- eller kvartsfart och motsvarar 15 respektive 7,5 hp per termin. Undervisningen är ofta förlagd till sen eftermiddagstid och/eller kvällstid för att den ska gå att kombinera med andra studier eller jobb.

Alla kurser och program på universitetet delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje nivå bygger på nivån under och har sin egen typ av examen. 

Utbildningsnivåer och examina

Vägen till examen kan gå via ett program eller via kurser som du själv har kombinerat. Oavsett vilken väg du väljer bör du ta ut din examen. Det är ditt bevis på att du har klarat av ett visst antal högskolepoäng och läst ett ämne till en viss nivå. För att få en examen måste du själv ansöka om ett examensbevis. 

Examensbevis och verifiering av studier vid Linköpings universitet

Det vanligaste formen att plugga på är på plats på campus, du går på föreläsningar, seminarier och liknande på plats på universitetet.

Distansstudier passar dig som själv vill styra över när och var du studerar. Samtidigt måste du vara beredd att själv ta ett stort ansvar för dina studier. Arbetsinsatsen är minst lika stor som om du studerar på campus.

Att plugga på distans kan ske på olika sätt, men det vanligaste är att studiearbetet sker via en lärplattform på webben. På LiU används Lisam och det är här du hittar din e-post, dina kursrum och samarbetsytor. 

En del distansutbildningar är helt webbaserade och utan fysiska träffar. Det finns också distansutbildningar som har vissa obligatoriska träffar på campus.

Läs mer om distansutbildning

Föreläsning är den klassiska formen för universitetsundervisning. Läraren tar upp viktiga moment i kursen, kommenterar och kompletterar kurslitteraturen. Föreläsningar hålls ofta i större salar, ibland för hundratals studenter.

Vid seminarier förutsätts du ha förberett dig genom att ha läst en viss text, eller ha funderat på en viss fråga som sedan diskuteras i en mindre grupp tillsammans med en lärare.

Lektioner genomförs oftast i mindre grupper än föreläsningarna och ger dig tid att arbeta med uppgifter med en lärare närvarande så att du kan få hjälp och ställa frågor.

Laborationer kan se väldigt olika ut, alltifrån att göra praktiska experiment med kemiska eller biologiska material till att lösa uppgifter inom matematik eller programmering. En laboration följs ofta av att en laborationsrapport ska lämnas in. Normalt krävs förberedelser inför laborationen och efteråt ska ofta en laborationsrapport lämnas in.

Att arbeta i projekt innebär att du, tillsammans med andra i en mindre grupp, arbetar med en specifik projektuppgift. Du får på så sätt träna en arbetsform som är mycket vanligt förekommande i arbetslivet.

En dugga är ett lite mindre prov inför den stora tentan som hjälper dig att se om du förstått vissa moment i kursen. Ofta kan ett bra resultat på duggan ge dig pluspoäng på den slutgiltiga tentan.

Problembaserat lärande, PBL, är en pedagogisk metod som bland annat används inom vård- och omsorgsutbildningarna, läkarutbildningen, psykologutbildningen och civilingenjörsutbildningen i informationsteknologi.

Du och dina klasskompisar jobbar i så kallade basgrupper, där ni med handledares hjälp får utgå från en problemställning. Gruppen konstaterar (1) vad man redan vet och (2) vad man måste ta reda på, samt (3) hur man ska gå tillväga för att kunna lösa problemet. Fördelen med problembaserat lärande är att det ofta liknar den verklighet man möter i arbetslivet, och är man van vid metoden har man en fördel.

En tentamen, ofta kallad tenta, är obligatoriska moment som måste klaras av för att du ska klara kursen. En tentamen är alltid examinerande, alltså den räknas in i ditt slutbetyg, men även inlämningsuppgifter, laborationer, duggor, projektarbeten och seminarier kan vara examinerande.

Det finns olika typer av tentor, oftast är de skriftliga men de kan även vara muntliga. Salstentor skrivs på universitetet och dit får då bara ha med dig hjälpmedel som läraren godkänt, exempelvis miniräknare, lexikon eller liknande. En hemtenta skrivs under en viss tid och ska oftast lösa ett lite större problem eller mer analytiska frågor. På en hemtenta får du använda kurslitteratur för att lösa uppgifterna.