Särbehandling på grund av ålder, så kallad ålderism, är en vanlig typ av diskriminering. Den sker både kring kaffebordet, i arbetslivet och i media. Sjukvården får inte tilldela patienter tjänster utefter ålder, ändå finns i vissa fall övre gränser för exempelvis screening.
– Hur kommer det sig att det ses som rättvist att ge en 40-åring en ny lever, men inte en 80-åring? Eller, varför syns inte äldre människor i tv? Att särbehandla människor på ett negativt sätt utifrån ålder ses i många fall inte ens som diskriminering utan som ”naturligt”, säger Andreas Motel-Klingebiel, professor på nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Nisal, vid Linköpings universitet.
– Ålderism är ett samhällsproblem och vi vill göra beslutsfattare och allmänhet medvetna om detta, säger Andreas Motel-Klingebiel.
Han är tillsammans med sin kollega Annika Taghizadeh Larsson i uppstartsfasen av ett projekt som ska uppmärksamma ålderismen i Sverige. Projektet är en del av ett europeiskt samarbete, en så kallad ”COST action”, där forskare från trettio olika länder ingår. Linköpings universitet kommer att vara sammankallande för den svenska delen av projektet. Syftet är, förutom att nå beslutsfattare och allmänhet, att öka den vetenskapliga kunskapen inom området ålderism.
– Genom att skapa ett tvärvetenskapligt nätverk mellan svenska forskare som håller på med det här, kan vi se vad som behöver göras. Faktum är att det finns ett akut behov av en ny generation forskare inom området, säger Andreas Motel-Klingbiel.
– Hur kommer det sig att det ses som rättvist att ge en 40-åring en ny lever, men inte en 80-åring? Eller, varför syns inte äldre människor i tv? Att särbehandla människor på ett negativt sätt utifrån ålder ses i många fall inte ens som diskriminering utan som ”naturligt”, säger Andreas Motel-Klingebiel, professor på nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Nisal, vid Linköpings universitet.
Försämrad kognitiv och fysisk förmåga
För de människor som utsätts för ålderistiska attityder kan det bidra till försämrad kognitiv och fysisk förmåga.– Ålderism är ett samhällsproblem och vi vill göra beslutsfattare och allmänhet medvetna om detta, säger Andreas Motel-Klingebiel.
Han är tillsammans med sin kollega Annika Taghizadeh Larsson i uppstartsfasen av ett projekt som ska uppmärksamma ålderismen i Sverige. Projektet är en del av ett europeiskt samarbete, en så kallad ”COST action”, där forskare från trettio olika länder ingår. Linköpings universitet kommer att vara sammankallande för den svenska delen av projektet. Syftet är, förutom att nå beslutsfattare och allmänhet, att öka den vetenskapliga kunskapen inom området ålderism.
– Genom att skapa ett tvärvetenskapligt nätverk mellan svenska forskare som håller på med det här, kan vi se vad som behöver göras. Faktum är att det finns ett akut behov av en ny generation forskare inom området, säger Andreas Motel-Klingbiel.
Positiv ålderism
Men all särbehandling behöver inte vara negativ, det finns också en positiv ålderism. Den innebär exempelvis att människor i en viss ålder tilldelas pension eller att de inte behöver arbeta.– Förutsatt att de inte önskar arbeta, vill säga. Svenska arbetsgivare har en ganska negativ syn på äldre arbetskraft. Det är ett av områdena vi vill förändra attityderna på.
Publicerad 2015-03-16