Magnetkamera mäter pojkars autism 

Forskning vid Linköpings universitet och Sahlgrenska akademin visar att ett mått på hjärnaktivitet kan urskilja autism hos pojkar. Metoden ger helt nya möjligheter att till exempel kunna mäta effekten av en behandling.

Malin Björnsdotter, forskare i klinisk neurofysiologi, har i samarbete med kolleger vid Yale University och The George Washington University i USA utvecklat en ny metod för att kartlägga och spåra hjärnfunktioner som är påverkade vid så kallade autismspektrumtillstånd.

Metoden ger ett kvantitativt mått på aktiviteten i en hjärnkrets som är kopplad till socialt samspel, något som personer med autismspektrumtillstånd har svårigheter med.

Följer förloppet

– Vi kan nu mäta hur väl den här kretsen fungerar i enskilda patienter. Det ger oss ett konkret verktyg för att kunna följa tillståndets neurobiologiska utvecklingsförlopp, säger Malin Björnsdotter.

Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry och fokuserar på användningen av biomarkörer, mätbara indikatorer för ett biologiskt tillstånd.

Metoden kan få speciellt stor betydelse för patienter som är svåra att diagnosticera och behandla, där biomarkören på sikt kan tillämpas för att avgöra om en viss behandling är effektiv.

Komplexa symptom

– Beteendesymptomen i autismspektrumtillstånd är så komplexa och varierade att det är svårt att avgöra om en ny behandling fungerar, särskilt inom en realistisk tidsram. Biomarkörer kan ge specifika och objektiva mått som är lättare att utvärdera, säger Malin Björnsdotter.

114 barn och ungdomar med och utan en autismspektrumdiagnos deltog i studien. De fick titta på filmer där figurer bestående av ljuspunkter rörde sig på olika sätt, samtidigt som deras hjärnaktivitet registrerades med en magnetkamera. Resultaten visade att hjärnaktiviteten i kretsen urskilde autismspektrumtillstånd med hög träffsäkerhet hos såväl yngre som äldre pojkar.

Däremot kunde måttet inte urskilja tillståndet hos flickor.

Få flickor drabbas

– Autismspektrumtillstånd är nästan fem gånger vanligare hos pojkar än flickor, och vi vet inte varför det är så. Våra resultat tyder på skillnader i hur tillståndet uttrycks i hjärnan, men mer forskning krävs för att förstå de bakomliggande mekanismerna, säger Malin Björnsdotter.

Studien visar också att tillämpad hjärnavbildning kan vara ett rimligt alternativ i en framtida patientcentrerad psykiatrivård. Forskarna betonar dock att magnetkameror i psykiatrivården än så länge enbart används i forskningssyfte.

– Vår ambition är att på sikt utveckla billigare och enklare metoder som kan användas direkt i vården, säger Malin Björnsdotter. Forskargruppen ska nu gå vidare och göra ytterligare studier på en större grupp av personer med autismspektrumtillstånd och andra neuropsykiatriska sjukdomar.


Artikel: Evaluation of quantified social perception circuit activity as a neurobiological marker of autism spectrum disorder av Malin Björnsdotter, Nancy Wang, Kevin Pelphrey och Martha D. Kaiser. JAMA Psychiatry online first 20 april 2016. doi:10.1001/jamapsychiatry.2016.0219

Bilder: Elin Lindström Claessen (portrait), Malin Björnsdotter (hjärnavbildningar).