Foto: Eva BergstedtAnette Wickström, docent vid Tema Barn, har tillsammans med sin forskargrupp fått drygt 3,2 miljoner för projektet ”Att känna sig nere och ha svårt att somna”. Det är en studie om vad psykisk hälsa och ohälsa betyder för unga. Projektet handlar om hur ungdomar tolkar enkäter som mäter psykisk hälsa. Vad lägger de i begrepp som till exempel nedstämdhet, oro och depressiva symptom? Vad uppfattar de som viktigt för sin psykiska hälsa? Finns det genusskillnader i hur pojkar och flickor tolkar enkäterna och upplever psykisk hälsa? Kunskapen från projektet är av betydelse för yrkesverksamma när det gäller att tolka och hantera psykisk ohälsa bland unga.
Judith Lind, universitetslektor vid Tema Barn, har tillsammans med sina medsökande fått tre miljoner för projektet ”Barnets bästa, vuxnas reproduktiva rättigheter och välfärdsstatens ansvar”. Det handlar om reglering av tillgång till assisterad befruktning och ställer frågor om hur, för vem och på vilka grunder en sådan reglering sker. Det undersöker både de argument som används för att en reglering är nödvändig, och hur bedömningar av människors potential som föräldrar görs. Projektet är ett samarbete mellan forskare inom samhällsvetenskap, barn- och föräldraforskning samt forskare inom reproduktionsmedicin. Projektet genomförs i samarbete med forskare från Uppsala universitet.
Mikael Heimann, professor i psykologi, har tillsammans med sin forskargrupp fått tre miljoner för projektet ”Att växa upp i en digital värld: Familjeattityder och sociokognitiv utveckling hos 9- till 20 månader gamla barn”. Studien undersöker i vilken grad barns och föräldrars medieanvändning påverkar barnens tidiga utveckling. En huvudfråga handlar om hur digitala media påverkar små barn i övergången från att inte ha ett språk till klivet in i den språkliga världen vid 20 månaders ålder. Projektet är ett samarbete med Georgetown University, USA.
Christophe Foultier, sociolog på Remeso (Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle), har fått 1,6 miljoner för projektet ”Urbant medborgarskap, delaktighet och säkerhet. En studie av de multietniska områdena i Frankrike och Sverige” . Han ska undersöka lokala utvecklingsstrategier i Europas urbana multietniska områden och analysera modeller för delaktighet och förebyggande åtgärder, som motvikt till sociala spänningar och upplopp. Å ena sidan förespråkar de urbana strategierna en rad metoder som ska främja de boendes involvering, å andra sidan kan de förebyggande åtgärderna snarast fungera som repressiva säkerhetsmekanismer. Det kan leda till att de boende misstror just de urbana program som ska främja deras delaktighet.
Totalt kom över 1100 ansökningar in till FORTE – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 87 av dem beviljades.
Judith Lind, universitetslektor vid Tema Barn, har tillsammans med sina medsökande fått tre miljoner för projektet ”Barnets bästa, vuxnas reproduktiva rättigheter och välfärdsstatens ansvar”. Det handlar om reglering av tillgång till assisterad befruktning och ställer frågor om hur, för vem och på vilka grunder en sådan reglering sker. Det undersöker både de argument som används för att en reglering är nödvändig, och hur bedömningar av människors potential som föräldrar görs. Projektet är ett samarbete mellan forskare inom samhällsvetenskap, barn- och föräldraforskning samt forskare inom reproduktionsmedicin. Projektet genomförs i samarbete med forskare från Uppsala universitet.
Fåtal ansökningar beviljades
Mikael Heimann, professor i psykologi, har tillsammans med sin forskargrupp fått tre miljoner för projektet ”Att växa upp i en digital värld: Familjeattityder och sociokognitiv utveckling hos 9- till 20 månader gamla barn”. Studien undersöker i vilken grad barns och föräldrars medieanvändning påverkar barnens tidiga utveckling. En huvudfråga handlar om hur digitala media påverkar små barn i övergången från att inte ha ett språk till klivet in i den språkliga världen vid 20 månaders ålder. Projektet är ett samarbete med Georgetown University, USA.
Christophe Foultier, sociolog på Remeso (Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle), har fått 1,6 miljoner för projektet ”Urbant medborgarskap, delaktighet och säkerhet. En studie av de multietniska områdena i Frankrike och Sverige” . Han ska undersöka lokala utvecklingsstrategier i Europas urbana multietniska områden och analysera modeller för delaktighet och förebyggande åtgärder, som motvikt till sociala spänningar och upplopp. Å ena sidan förespråkar de urbana strategierna en rad metoder som ska främja de boendes involvering, å andra sidan kan de förebyggande åtgärderna snarast fungera som repressiva säkerhetsmekanismer. Det kan leda till att de boende misstror just de urbana program som ska främja deras delaktighet.
Totalt kom över 1100 ansökningar in till FORTE – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 87 av dem beviljades.