Några minuter med Anders Jidesjö vid Tema Miljöförändring, och forskningsledare för internationella studier om elevers intresse och attityder till naturvetenskap och teknik . I din forskning visar du att skolan lätt tar död på både pojkars och flickors naturliga intresse för naturvetenskap och teknik.
– I den gängse debatten – som pågått länge – så sägs det att barn och ungdomar inte är intresserade av NT-ämnena. Det är inte sant. De har spontant en massa intressen inom de områdena. Men när de kommer upp i högstadiet så kraschar det – i skolan. Inte utanför skolan, där fortsätter intresset att finnas kvar. Så det är skolan som har ett problem som måste lösas. Det verkar som att skolsystemet förstör deras intresse.
I en färsk studie visar du och forskarkollegan Åsa Danielsson att det intresse som finns för naturvetenskap och teknik skiljer sig mellan könen. Era resultat visar också att intresset är lika stort bland flickor som bland pojkar.
– Ja. Studien visar att ungdomars erfarenheter under uppväxten är kopplade till specifika intresseområden för NT-ämnena. Erfarenheterna har betydelse för lärandet. Det sägs ofta att pojkar har ett större intresse för NT- ämnena. Men det beror på hur frågorna ställs. I den här studien har vi vänt oss till 800 15-16-åringar och ställt frågor till dem om deras intresse för naturvetenskap och teknik och kopplat det till deras erfarenheter av de ämnesområdena på fritiden. Vi har sedan jämfört pojkars och flickors svar. Resultaten visar att tjejerna i flera avseenden har ett större intresse för naturvetenskap och teknik än vad killarna har, men ur andra perspektiv.
Kan du ge exempel?
– Traditionella frågor i sådana här undersökningar brukar handla om elevernas intresse för själva ämnena, som fysik och kemi, till exempel. Men vi har istället riktat in frågorna på innehållet i ämnena vilket har gett oss helt andra svar. Det kan handla om frågor kring exempelvis vardagsteknologi, krig och vapen, väderfenomen och astronomi. Men även om kropp, hälsa och skönhet, eller jordbruk och ekologi – där tjejerna har ett större intresse än killarna. Och inom alla områdena finns hur mycket NT-ämnen som helst. Tittar man exempelvis på kropp, hälsa och skönhet så finns alltifrån alkoholeffekter på kroppen till vad smink och schampo innehåller för kemiska ämnen. Tjejerna har alltså ett intresse, men frågorna har tidigare inte ställts på rätt sätt.
Vad får det för konsekvenser?
– Man kan förutsäga att tjejerna är missgynnade i NT-undervisningen. Det finns risk för att skolan gör mer skada än nytta här om inte lärarna får rätt kompetensutveckling. Om vi ska få fler att välja naturvetenskap och teknik så måste vi möta barnen och ungdomarna i deras intressen tidigt i grundskolan. Det gäller även en del av pojkarna som av samma skäl tappar intresset på vägen. Annars når vi bara de redan frälsta. Vi vet numera en hel del om hur NT-områdena ska hanteras i utbildningen för att öka känslan av mening och relevans. Det är därför viktigt att engagera lärare i ett kvalitetsarbete som kan förbättra elevernas lärande.
Du är rådgivare i skolfrågor och föreläser i dagarna på Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) inför dess hundraårsjubileum. Vilket är ditt viktigaste budskap?
– Jag tar upp hur vi ska möta kommande generationer i lärandet så att mening och relevans hålls vid liv och att utbildningen blir en plats där eleverna upplever att de får lära sig viktiga saker. Vad ska vi fästa uppmärksamheten på för att hålla utbildningen i takt med tiden? Jag menar att breda kopplingar till våra samhällsfrågor är en stor del av svaret på det.
Foto: Istockphoto och Linköpings universitet