Hur kommer det sig att du valt det ämnet?
– Det finns en intressant motsägelsefullhet kring begreppet ensamhet inom media och olika kulturyttringar. Å ena sidan har vi ett rådande ideal där social gemenskap står i fokus. Vi ska finnas på sociala medier och vara tillgängliga dygnet runt via våra telefoner. Å andra sidan växer en motreaktion fram där en idealiserad ensamhet och ett självpåtaget utanförskap lyfts fram som en alternativ livshållning. I populärkulturen har till exempel den socialt inkompetenta hjälten blivit ett återkommande inslag, som Sheldon Cooper i The Big Bang Theory eller Saga Norén i Bron.
– Det är den här motsägelsefullheten i ensamhetsbegreppet jag vill studera, sedd ur författarnas perspektiv. Författare idag förväntas till exempel inte bara skriva böcker utan även skapa sitt eget varumärke. De måste synas och höras, helst vara med i tv-program som Babel, vara entreprenörer och ingå i nätverk. Samtidigt lever en romantisk konstnärsmyt kvar, där ensamhet idealiseras och kopplas ihop med medfödd genialitet. En konstnär ska lida för sin konst, och gärna offra relationer för den. Geniet är en ensam varelse.
Finns det en genusaspekt i synen på den geniala ensamheten?
– Ja, genialitet är en egenskap som nästan uteslutande tillskrivs män, och en egenskap som manliga konstnärer och författare tillskriver sig själva mycket oftare än vad deras kvinnliga kollegor gör. Det blir bland annat synligt i författarnas ansökningsbrev till Sveriges Författarfond, som är ett av de material jag studerar. Kvinnor nämner oftare sin familj och sitt ansvar för den, de är mödrar i första hand och författare i andra. Männen, däremot, framställer sig enbart som författare och lyfter i breven fram rätten till ensamhet som en del av författaridentiteten.
Du har läst litteraturvetenskap, bland annat. Tror du att avhandlingen kan vara intressant för folk även utanför den litteraturvetenskapliga sfären?
– Jag hoppas det. Min avhandling är en tvärvetenskaplig studie. Jag tror också att många kan relatera till det här med ensamhetens motsägelsefulla natur. Ensamhet beskrivs ofta som ett stort problem i forskning och media, vi hör rapporter om att den är stor bland unga och äldre eller att den är farligare än fetma och lika farlig som alkoholism och rökning. Jag vill visa en annan sida, det finns ju både positiv och negativ ensamhet. När man längtar efter ensamhet – vad är det man egentligen behöver då, vad känner man brist på? Genom att nyansera bilden hoppas jag kunna säga något om vår samtid.
När räknar du med att vara klar med avhandlingen?
– I slutet av 2017.