Forskning uppåt väggarna

I Täppan på Campus Norrköping pågår just nu ett ovanligt, men trivsamt, forskningsprojekt. Bakom en vägg av växter döljer sig ett trådlöst sensornätverk som utvecklats inom Smart Stad-projektet. 

Professor Shaofang Gong, ITN, vid växtvägg, Täppan, Campus NorrköpingFoto: Elisabet WahrbyVäxtväggar i offentlig miljö är inget nytt. Förutom att det skapar trivsel och dämpar ljud så befuktar de luft, binder damm och producerar syre, bland annat.
Det unika med växtväggen i Täppan är att bakom växterna döljer sig trådlösa sensorer, inte större än tändsticksaskar, utvecklade av professor Shaofang Gong och hans forskargrupp inom kommunikationselektronik på Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN.
- På det här sättet kan vi övervaka och samla in värden som temperatur, luftfuktighet, koldioxid, VOC-föroreningar och mikropartiklar. Dessutom kan vi styra bevattning, luftflöde och belysning.

Från passiv till aktiv

Forskningsprojektet, med finansiering av programmet Verifiering för samverkan på Linköpings universitet, görs i samarbete med det Norrköpingsbaserade företaget Vertical Plants system. Företagets grundare och vd Ola Weister kontaktade universitetets innovationskontor och fick på så sätt kontakt med Shaofang Gong och hans forskargrupp.
- Vi har arbetat i flera år med växtväggar i offentlig miljö och ville utveckla det från en passiv vägg till en aktiv vägg genom att leda luften igenom väggen för att på så sätt få bättre effekt. Dessutom ville vi göra ordentliga mätningar och få bevis på växtväggarnas effekt.

Koldioxiden minskar

I ett klassrum i Täppan sitter nu en växtvägg med sensorer. I ytterligare ett klassrum finns enbart sensorer för att man ska kunna mäta skillnaden. Dessutom finns en växtvägg i ett laboratorium, ett växthus, där man leder oren luft genom väggen och sedan mäter luften som kommer ut.
- Sedan före jul mäter vi koldioxiden och bara på den här korta tiden ser vi att den minskar, säger Shaofang Gong. Vi ska också mäta temperatur, luftkvalitet, mikropartiklar och VOC, alltså organiska föroreningar.

"Things of Internet"

Växtvägg vid rulltrappa i Mirum Galleria i NorrköpingFoto: Elisabet WahrbyVäxtväggen passar väl in Shaofang Gongs redan pågående forskning Smart Stad med ”Internet of Things”, sakernas Internet, där de trådlösa sensorerna används för att mäta och styra energiförbrukning i byggnader och stadsmiljö. Projektet finansieras av Norrköpingsfonden.
Genom att växter har en kylande effekt, befuktar torr luft och dess rotsystem ”dammsuger” upp mikropartiklar, som är för små för att kunna tas om hand av vanliga ventilationssystem, kan växtväggen bidra till att man kan minska på ventilation och kyla och på så sätt få ner energiförbrukningen och spara pengar.
Växtvägg i Mirum Galleria- I en framtid skulle växtväggen kunna finnas i till exempel energihus, tror Ola Weister.
Shaofang Gong ser också nya användningsområden.
- I djurparker eller ladugårdar, där VOC är vanligt, skulle växtväggar kunna göra stor nytta.

Mix av växter

Vilka växter är då lämpliga att använda?
- Det beror på vad man vill uppnå, om de ska vara ute eller inne, i mörk eller ljust miljö, säger Ola Weister. Sedan tidigare vet vi att olika växter tar upp olika ämnen och har olika egenskaper. Så vi använder en mix. Och så ska det ju se snyggt ut också.


Publicerad 2015-01-27