Dagens korsprofessorer vid LiU: Stefan Anderberg, Martin Rudberg och Kajsa Ellegård.
Hur bygger man hållbara städer? Hur skapas världens mest resurseffektiva region? Hur prissätter man hållbara systemlösningar? Kan vi få fram nya miljömässigt hållbara material? Behöver vi undervisa i hållbarhet i skolan och hur gör vi i så fall det på bästa sätt? Och hur kan vi skapa en cirkulär ekonomi som inte tär på jordens knappa resurser?
Frågorna är många och alla har de en sak gemensamt: svaren går inte att hitta inom en enskild vetenskaplig disciplin. Välfärdens utmaningar är stora och svåra, sambanden är komplexa och problemen har sällan eller aldrig några enkla lösningar.
– Vi vill föra tvärvetenskapen till en ny nivå där forskare från flera olika discipliner arbetar tillsammans och tar ett helhetsgrepp på ett problem, säger Jenny Palm, professor på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
300 forskare i nätverk
Våren 2012 bildades nätverket LiU Sustainable där Jenny Palm är ordförande. Inom LiU Sustainable samarbetar 300 forskare – tekniker, naturvetare, samhällsvetare, humanister, medicinare och didaktiker – för att kunna anta några av vår tids stora utmaningar inom klimat, miljö och hållbarhet. Initiativtagare och projektledare för nätverket är Anders Carlsson, koordinator på Avdelningen för industriell miljöteknik.– Vi vill ta tillvara och utveckla de unika kunskaper som finns här på LiU om hur man bedriver tvärvetenskaplig forskning. Jag vågar påstå att vi redan gör det många andra bara pratar om, säger Anders Carlsson.
Linköpings universitet har en lång tradition av tvärvetenskap. När Tema Teknik och social förändring (Theme Technology and social change) och Tema Vatten i natur och samhälle (Theme Water and environmental studies) startades 1980 var det många som höjde på ögonbrynen, men vanan att arbeta tvärs över avdelningar och institutioner, liksom i nära samverkan med företag och den omgivande regionen, sitter numera hårt i väggarna.
Linköpings universitet hyser sedan 15 år tillbaka den tvärvetenskapliga forskarskolan Energisystem och är också värduniversitet för Biogas Research Center. I den senare undersöker forskare från flera institutioner och avdelningar – i nära samarbete med företag och organisationer över hela landet – möjligheter och hinder för utveckling av biogas som hållbar energibärare.
Korsprofessurer i hållbarhet
För att driva på arbetet inom LiU Sustainable föreslog Anders Carlsson att ett antal korsprofessurer (cross-boundary professors) i hållbarhet skulle inrättas, professorer med rötterna i någon av de traditionella disciplinerna, men med tentakler ut till flera andra vetenskapliga områden. Förslaget möttes av ett rungande ja, såväl från forskarna som från företag och organisationer i regionen.Foto: Monica Westman
– Gensvaret blev över förväntan och vi har nu arrangerat två workshops för att mejsla fram de problemområden där det är mest angeläget att hitta lösningar, områden som också är angelägna för regionen, berättar Jenny Palm.
– Till vår glädje var forskare och regionala aktörer nästan helt samstämmiga när det gäller att identifiera viktiga och angelägna områden, säger Anders Carlsson.
Några exempel på sådana områden är hållbar samhällsplanering, vardagslivets ekologi, den hållbara ekonomins prissättning, hållbarhetens didaktik, tillämpade biomaterial samt hälsa och hållbar matproduktion.
Nästa steg för Anders Carlsson och Jenny Palm är att koordinera arbetet och konkretisera forskningsutmaningarna i avtal kring finansiering. För universitetet handlar det sedan om att rekrytera världens bästa forskare inom hållbarhet.
Siktet är högt ställt: Linköpings universitet ska vara världsledande inom hållbarhet, såväl vetenskapligt som när det kommer till praktisk användning av resultaten.
2014-06-05
LiU Magazine 2-2014