- I våra öron låter det ju absurt, att spruta DDT inomhus i folks hem. Men det är ett av de mest effektiva medlen mot malaria. Och genom att bara bespruta vuxna myggor, i människornas närhet, minskar risken för resistensutveckling hos myggen.
Det säger Henrik Kylin, miljökemist och professor vid Tema Vatten, LiU. Tillsammans med sydafrikanska forskare och läkare medverkar han i ett projekt för att kartlägga effekterna av DDT på befolkningen.
- Vi vet ju mycket om hur DDT påverkar djur och natur, men effekterna på människors hälsa är mindre studerade, särskilt när det som här handlar om långvarig exponering.
- Utifrån argumentet att ”malaria är värre än DDT” accepterar människor dessa besprutningsprogram. Syftet med vårt projekt är att studera sidoeffekterna och på så sätt skapa ett bättre beslutsunderlag.
Halterna visade sig vara oacceptabelt höga i de besprutade byarna. De låg långt över (100 gånger) den av WHO rekommenderade högsta dagliga dosen. I ett fall uppmättes den hittills högsta kända halten av DDT i bröstmjölk, mer än 300 gånger högre än vad som är tillåtet i komjölk.
DDT associeras med diagnoser som bröstcancer, diabetes, försämrad spermakvalitet, spontanaborter och neurologiska störningar hos barn. I den region där mätningarna gjordes är missbildade könsorgan hos pojkar betydligt vanligare i DDT-besprutade områden jämfört med obesprutade.
- DDT innehåller östrogenliknande ämnen och vi vet att nedbrytningsprodukter från DDT motverkar manlig könsutveckling, säger Henrik Kylin.
Utifrån bröstmjölksproverna beräknade de att pojkar får i sig något mer DDT än flickor, med undantag för förstfödda. Det kan bero på att fettinnehållet i bröstmjölk är högre om det är en pojke som ammas. Högst halter får dock förstfödda, beroende på, som Henrik Kylin förklarar, moderns högre upplagrade halter av DDT vid första födseln.
- Tyvärr utsätts de minsta barnen för de högsta DDT-halterna, de är också extra känsliga för kemisk påverkan, säger Henrik Kylin. Han lyfter även fram att den personal som sköter besprutningarna är en förbisedd riskgrupp som behöver studeras mer.
Som det är idag finns inget egentligt alternativ till DDT i dessa malariadrabbade områden. Impregnerade myggnät har framgångsrikt provats på en del håll, men fungerar inte överallt, säger Henrik Kylin.
Han är övertygad om att forskningen skulle ha kommit betydligt längre i att hitta alternativ till DDT om malaria var en utbredd sjukdom i rika länder.
Länk till artikeln i Environmental Pollution: ”High levels of DDT in breast milk. Intake, risk, lactation duration, and involvement of gender”
Det säger Henrik Kylin, miljökemist och professor vid Tema Vatten, LiU. Tillsammans med sydafrikanska forskare och läkare medverkar han i ett projekt för att kartlägga effekterna av DDT på befolkningen.
- Vi vet ju mycket om hur DDT påverkar djur och natur, men effekterna på människors hälsa är mindre studerade, särskilt när det som här handlar om långvarig exponering.
- Utifrån argumentet att ”malaria är värre än DDT” accepterar människor dessa besprutningsprogram. Syftet med vårt projekt är att studera sidoeffekterna och på så sätt skapa ett bättre beslutsunderlag.
Tre malariadrabbade byar
I en nyligen publicerad artikel redovisar forskarna en studie på DDT-halterna i bröstmjölk från ammande mödrar i fyra byar, varav tre är malariadrabbade. I dessa tre har DDT använts kontinuerligt i mer än 60 år. Besprutningen sker vid ett par tillfällen årligen och utförs av särskilt utbildad och utrustad personal.Halterna visade sig vara oacceptabelt höga i de besprutade byarna. De låg långt över (100 gånger) den av WHO rekommenderade högsta dagliga dosen. I ett fall uppmättes den hittills högsta kända halten av DDT i bröstmjölk, mer än 300 gånger högre än vad som är tillåtet i komjölk.
DDT associeras med diagnoser som bröstcancer, diabetes, försämrad spermakvalitet, spontanaborter och neurologiska störningar hos barn. I den region där mätningarna gjordes är missbildade könsorgan hos pojkar betydligt vanligare i DDT-besprutade områden jämfört med obesprutade.
- DDT innehåller östrogenliknande ämnen och vi vet att nedbrytningsprodukter från DDT motverkar manlig könsutveckling, säger Henrik Kylin.
Utifrån bröstmjölksproverna beräknade de att pojkar får i sig något mer DDT än flickor, med undantag för förstfödda. Det kan bero på att fettinnehållet i bröstmjölk är högre om det är en pojke som ammas. Högst halter får dock förstfödda, beroende på, som Henrik Kylin förklarar, moderns högre upplagrade halter av DDT vid första födseln.
De minsta barnen mest utsatta
Vad som dock förvånade forskarna mer var de stora skillnaderna mellan de besprutade byarna. Trots till synes liknande förhållanden var de uppmätta DDT-halterna dubbelt så höga i en besprutad by jämfört med en av de andra. Här kan en rad faktorer spela in, som procedurer i samband med besprutning, väggarnas beskaffenhet, ventilation, människors beteende, städvanor. Att identifiera dessa faktorer, skriver forskarna, skulle kunna bidra till att minska exponeringen och därmed också risken för såväl mödrar som barn.- Tyvärr utsätts de minsta barnen för de högsta DDT-halterna, de är också extra känsliga för kemisk påverkan, säger Henrik Kylin. Han lyfter även fram att den personal som sköter besprutningarna är en förbisedd riskgrupp som behöver studeras mer.
Som det är idag finns inget egentligt alternativ till DDT i dessa malariadrabbade områden. Impregnerade myggnät har framgångsrikt provats på en del håll, men fungerar inte överallt, säger Henrik Kylin.
Han är övertygad om att forskningen skulle ha kommit betydligt längre i att hitta alternativ till DDT om malaria var en utbredd sjukdom i rika länder.
Länk till artikeln i Environmental Pollution: ”High levels of DDT in breast milk. Intake, risk, lactation duration, and involvement of gender”
Publicerad 2012-08-29
