Från forskning om hur miljögifter sprids i luften till hur de sprids globalt, har miljögifter i u-länder tagit allt mer av min tid på senare år. Mitt intresse drivs av att problemen är mycket större i länder med dålig infrastruktur och svaga myndigheter.
Vad är miljökemi?
Miljökemi handlar om att förstå hur olika kemikalier beter sig i miljön, och har nära anknytning till andra forskningsområden som miljötoxikologi och ekotoxikologi. Man talar dels om miljöföroreningar, det vill säga en kemikalie tillverkad av människor som påträffas på en plats där den inte hör hemma, och dels om miljögifter, det vill säga en miljöförorening som är farlig för människors hälsa eller påverkar något ekosystem negativt. För att kunna svara på miljökemiska frågor rör min forskning därför allt från ren analytisk kemi – hur ska vi ta reda på vilka halter av en oönskad förening som finns i ett miljöprov, över fysikalisk-kemiska undersökningar av miljöföroreningars egenskaper som styr hur de beter sig i miljön, till toxikologiska undersökningar av hur giftig en kemikalie är för människor och miljö. Det är viktigt att komma ihåg att även en kemikalie som är ofarlig för människor kan ställa till med ekologisk skada. För mig är det därför viktigt att förstå inte bara kemin, utan även den biologiska bakgrunden till miljöproblem.
Polarforskning
Under min tid som doktorand vid Stockholms universitet arbetade jag med att använda tallbarr för att spåra hur miljögifter sprids med luften. Det var därför ett litet steg att utvidga studierna till global spridning av miljögifter, en forskningsinriktning som tagit mig till såväl Arktis som Antarktis. Jag har haft förmånen att sammantaget få tillbringa mer än två år på olika isbrytare. Anledningen att polarområdena är förorenade är i princip en global motsvarighet till vad som händer när man tar ett glasspaket ur frysen en varm sommardag. Eftersom luften kyls ned närmast paketet och den kalla luften inte kan innehålla lika mycket vattenånga som den varma, bildas ett lager med frost på paketet. Även om det är svårt att förstå intuitivt finns nästa alla miljögifter till någon liten del i gasfas, även DDT som vi ser som ett vitt pulver, och en del av miljögifterna ansamlas därför i de kalla polartrakterna på samma sätt som vattenångan avsätts på glasspaketet.
Jordbruksforskning
Efter disputationen hamnade jag på SLU med ansvar för att vetenskapligt utveckla bekämpningsmedelslaboratoriet. Bekämpningsmedel är viktiga eftersom det är de enda gifter vi aktivt släpper ut i miljön, men av olika skäl har de varit styvmoderligt behandlat i svensk miljöforskning. Förutom att utveckla analysmetoder och studera hur bekämpningsmedel beter sig i den svenska miljön, lyckade vi under min tid vid SLU, trots motstånd från flera håll, att få med även bekämpningsmedel i den nationella miljöövervakningen, som dittills bara omfattat miljögifter vi redan hade förbjudit.
Utvecklingsforskning
Forskning i u-länder har tagit allt mer av min tid under senare år. Mitt intresse drivs av att problemen är mycket större i länder med dålig infrastruktur och svaga myndigheter än vad de är här hemma. En stor del av arbetet har bestått i att bygga upp laboratorier och skapa lokal kompetens. Sådana laboratorier och kompetens är viktiga dels för att det behövs miljöforskningskompetens i u-länder för att säkra att de kan styra över sin egen utveckling, men också för att internationella handelsavtal kräver man kan visa att t.ex. jordbruks- och fiskeriprodukter uppfyller de krav som importländerna ställer beträffande miljögifter i livsmedel.
Vi har också arbetat mycket med miljö- och hälsoeffekter av malariabekämpning. Här möter vi flera etiska problem eftersom malarian i sig är ett så stort problem. Det kan därför bli svåra överväganden mellan malarian, som otvetydigt dödar, och de miljö- och hälsoproblem som malariabekämpningen i sig orsakar. Vi kan inte avstå från att bekämpa malaria, men samtidigt kan vi inte blunda för att de metoder som används orsakar problem för både människor och miljö.
Sammantaget ser jag det som en skyldighet för mig som kemist att bidra med vad jag kan för att bidra till att även fattiga länder utvecklas positivt samtidigt som man tar hänsyn till miljön.
Min utgångspunkt är att man inte kan förstå miljöproblem utan att förstå både kemi och biologi. Även om jag själv är kemist till professionen har jag ett djupt rotat intresse för biologi som ofta kommit till användning när jag ändå varit i fält för att ta prover. Jag har därför också publicerat rent biologiska vetenskapliga uppsatser om så olika organismgrupper som fåglar, växter, slemsvampar, och tardigrader.
