Hörselskadade i arbetslivet påverkas mest negativt av buller

Hörselskadade personer i arbetslivet påverkas mer negativt av
buller än vad deras normalhörande kollegor gör. De mår sämre fysiskt och mentalt och de blir också tröttare under arbetstid, men även efter jobbet.

Det visar Håkan Hua i sin avhandling från Institutionen för beteendevetenskap och lärande och Institutet för handikappvetenskap. Allt fler och allt yngre söker sig till hörselvården, det är inte bara äldre och pensionärer som har problem. 800 000 yrkesaktiva personer i Sverige har en hörselnedsättning. Det innebär att det på många arbetsplatser, alltifrån kontorsmiljöer till skolor och industri, finns personer som har en nedsatt hörsel och därmed är extra känsliga för buller.

Buller har stor inverkan 

- Buller har väldigt stor inverkan på människor med hörselnedsättning. I den här studien har vi undersökt hörselskadades förmåga att lösa vissa arbetsuppgifter i bullermiljöer. Studien visar att de är känsligare för starka bullernivåer och att det påverkar deras kognitiva förmågor, som att tänka och lösa problem, säger Håkan Hua.

I studien har 40 personer med en medelålder på mellan 40 och 47 år testats. De har representerat olika yrken, som förskolepersonal, industriarbetare, tjänstemän och vårdpersonal, och har delats in i två grupper. Den ena har bestått av personer med bra hörsel, den andra av personer som dagligen använder hörapparat och har en lätt till måttlig hörselnedsättning. De har utsatts för olika typer av oljud från bland annat kontorsmiljö, trafik och förskola.

Resultaten visar att det inte bara är de kognitiva förmågorna hos hörselskadade som kan påverkas, utan även det mentala, psykosociala och fysiologiska tillståndet.

- Det här påverkar även det sociala samspelet med kollegorna. De med hörselnedsättning känner sig mer socialt utsatta och undviker helst när det är bullrigt, säger Håkan Hua.

Hörapparat löser inte allt

En slutsats han drar av resultatet är att mycket finns kvar att göra i arbetslivet för att underlätta för den här stora gruppen.

- Det skulle till exempel gå att göra mer år rumsakustiken. Men överlag är det också viktigt att kollegor och arbetsgivare blir medvetna om hur hörselskadade människor har det på arbetsplatserna. Det är lätt att tro att en hörapparat löser allt, men så är det uppenbarligen inte. Vi kan ana i resultatet och i tidigare forskning att en intressant grupp att titta vidare på är yngre kvinnor och förskolepersonal med hörselnedsättning.

Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Örebro universitet.

Håkan Hua disputerade den 3 oktober 2014. Avhandlingen heter ”Employees with aided hearing impairment – An interdisciplinary perspective”. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2%3A744999&dswid=919


Publicerad 2014-10-16

Forskning - kognitiv hörselvetenskap
Visa/dölj innehåll

Forskare - kognitiv hörselvetenskap
Visa/dölj innehåll