Döva och hörselskadade barn med cochlea implantat och/eller hörapparat
Ett cochlea implantat (CI) är ett hörhjälpmedel som kan återskapa delar av hörseln hos döva och gravt hörselskadade barn och vuxna. I Sverige implantatopereras mer än 95% av alla barn som föds döva eller gravt hörselskadade. Forskningen inom detta område sker inom ett tvärvetenskapligt nationellt nätverk som inkluderar omkring 20 seniora forskare och postdocs samt 12 – 14 doktorander. Forskningen sker i samarbete med samtliga kliniker som genomför CI operationer i landet. En stor del av forskningen handlar om hur den ljudmässiga stimuleringen som ett CI ger barnet påverkar dess kognitiva, språkliga och kommunikativa utveckling. En annan inriktning inom detta fält handlar om barn och unga vuxna med syndromal dövblindhet (Ushers och Ahlströms syndrom) och hur deras kognitiva och språkliga förutsättningar utvecklas utifrån deras unika förutsättningar.
Cochlea implantat och kognition hos vuxna
Forskningen inom detta område har pågått sedan 1994 och haft som mål att identifiera hur olika kognitiva (främst fonologiska) färdigheter kan predicera utfall av CI i termer av talförståelse och hur den utvecklas över tid. En annan del av forskningen har handlat om kopplingen mellan kognition och upplevd livskvalitet före och efter CI samt hur upplevelse hos närstående förändras som en funktion av att en individ får ett CI.
Kognitiv intervention
Kognitiv intervention är träning av kognitiva färdigheter. Forskningen har varit och är inriktad mot barn och vuxna med hörapparat eller CI samt unga vuxna med utvecklingsstörning. När det gäller döva barn med CI kan vi visa på vilka barn som har särskilt stor nytta av en tidig kognitiv träning. För vuxna individer med hörapparat kan vi visa på att en kognitiv intervention kan vara till nytta för dem i specifika situationer, främst i bullriga miljöer.
Buller och hörselnedsättning
Lyssnande i bullriga miljöer är mer kognitivt krävande än motsvarande lyssnade i en tyst miljö. Detta gäller för både individer med normal hörsel och för hörselskadade individer. För de senare gäller att hörselbortfallet ställer högre krav på deras kognitiva förmågor för att de skall kunna förstå och uppfatta vad som sägs i en kommunikationssituation. Ett specifikt fokus ligger på hur en kognitiv förmåga (exekutiva funktioner) påverkar talförståelse. Forskningen är inriktad på både vuxna och äldre (+65 år) individer.
