Lågt globalt intresse för att investera i ny klimatteknik

Teknik som ”dammsuger” atmosfären på koldioxid och lagrar den i berggrunden kan vara ett sätt att minska upphettningen av jordklotet. Men intresset för att investera i tekniken är svagt, visar LiU-forskare i en färsk studie.

Skyltar på länders namn vid klimatförhandlingEfter klimatavtalet i Paris 2015 blev tekniken uppmärksammad därför att den skulle kunna vara ett sätt för världens stater att nå målet med att begränsa den globala uppvärmningen. Metoden går ut på att få bort koldioxid, som bidrar till klimatförändringarna, från atmosfären och istället långtidslagra den i bergrum. Genom att odla energigrödor som energiskog, gräs eller sockerrör, går det att skapa ett flöde där koldioxiden binds i biomassa. Biomassan används sedan i processer för att skapa till exempel elektricitet, pappersmassa eller biobränsle som frigör koldioxid. Koldioxiden samlas sedan upp och förs över för lagring i slutna bergrum.

Mathias Fridahl, porträtt– Metoden ses som en nyckelteknik för att nå det globala klimatmålet. Den har prövats i liten skala med positiva resultat i USA, men dess möjligheter att spridas brett är outforskad, säger Mathias Fridahl, forskare vid Tema Miljöförändring, bilden.

Både möjligheter och risker


Han har tillsammans med andra LiU-forskare fått i uppdrag av Energimyndigheten att ta reda på mer om tekniken och intresset för den. Studierna görs i samarbete med forskare från Chalmers och Oxford. Den första delstudien är nu klar och den mäter viljan att investera i tekniken bland världens regeringar, företag, forskare och miljörörelse. Resultaten, med över tusen svar från hela världen, visar att intresset är lågt. Orsakerna till det är flera, menar Mathias Fridahl.

– Det finns både möjligheter och risker med metoden. Om tekniken verkligen skulle börja användas i stor skala  skulle den vara ett sätt att kompensera för utsläpp som annars är svåra att få bukt med, till exempel inom jordbrukssektorn. Å andra sidan är konkurrensen om land, vatten och näringsämnen ofta stor. Att implementera tekniken i stor skala kan få konsekvenser för till exempel världens matproduktion.

Flaggor i samband med klimatförhandlingarÄven om intresset generellt är lågt så går det att se variationer mellan världsdelarna. Asien visar ett större intresse än Europa.

– Det kan bero på att det finns en bättre potential för tekniken där. De har både lagringskapacitet och tillgång till biomassa, säger Mathias Fridahl.

Regeringarna är de som generellt sett visar störst intresse, jämfört med exempelvis näringslivet.

– De har ett ansvar att agera för att nå klimatmålet, de behöver leverera åtgärder så det är kanske inte så konstigt att de är mest positiva.

Lagringen leder till osäkerhet


Bland företagen är intresset något större än bland forskare och miljörörelse, men möjligheterna att göra vinst är för närvarande inte tillräckligt stora för att näringslivet på allvar ska göra investeringar. Forskarsamhället ser både möjligheter och risker medan miljörörelsen framför allt ger tummen ner. Det finns flera skäl till det. Bland annat kräver odling av energiskog, majs eller annan lämplig biomassa enormt stora ytor som får ta plats på bekostnad av till exempel regnskogar och lokal befolkning.

Ett annat skäl är att lagringen av koldioxid i bergrum leder till en osäkerhet. En del har dragit paralleller till slutförvaring av kärnavfall – vad händer om koldioxiden läcker ut, till exempel vid en jordbävning?

– I princip alla klimatscenarier pekar på att vi behöver den här tekniken för att nå klimatmålen. Men om investeringsviljan och den sociala acceptansen är låg så kommer tekniken förmodligen bara att få begränsad spridning. Därför kommer vi nu att ta reda på mer om varför intresset är så lågt. Vi ska också bredda materialet och undersöka vilka långsiktiga klimatmål som stater satt upp och hur de jobbar för att nå sina visioner och åtaganden. Sverige har ju till exempel en ny klimatlag på gång.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy.