Under året har en rad anställda på universitetet djupdykt i en eller flera böcker som de sedan skriftligen presenterat på ett personligt och reflekterande sätt. Idén kommer från Malmö högskola och har sedan spridit sig till flera universitetsbibliotek, allt i syfte att lyfta fram mer skönlitteratur på universiteten. Böcker som presenterats på bibliotekets hemsida har varit alltifrån Alma-pristagaren Shaun Tans bilderbok Det röda trädet till Jan Guillous Arn-böcker och den franska filosofilärararen och författaren Muriel Berberys Igelkottens elegans.
Säsongen avslutades nyligen med ett litteraturmingel där Correns kulturredaktör Åsa Christoffersson ledde ett boksamtal med deltagarna. Läspanelen reflekterade både över sitt eget och andras läsande. Liksom om det minskade intresset för läsning av skönlitteratur bland dagens unga.
Reflektioner över barnbok
– Jag satsade pengar på böcker redan som barn. För mig har läsandet betytt massor genom hela livet. Men det är svårare att få mina egna tonårsbarn intresserade, konstaterade Johan Cederlund, enhetschef på LiU Service/Post- och Husserviceenheten.Marie-Helene Klementsson, doktorand som undervisar på lärarprogrammet reflekterade över sitt barnboksval Det röda trädet. En bok som ur vuxnas perspektiv kan ses som mörk och deprimerande.
– Barnen upplever den helt annorlunda. De ser hoppet och det ljusa i berättelsen och bilderna. Det här kan vi lära oss något av, det finns fler böcker där vuxna dömer ut dem som inte lämpliga för barn, medan barnen själva ser något helt annat i dem. För barnen leder berättelsen till en identifikationsprocess där de lär sig och utvecklas.Läsecirklar för studenter
Samtalet handlade, utöver egna lyckliga läsupplevelser, även om skönlitteraturens roll i studenternas utbildning. I flera andra länder ingår skönlitteratur som en naturlig del i undervisningen men så är det inte i Sverige. Några få undantag finns. Sedan många år har exempelvis LiU:s läkarprogram en obligatorisk kurs där studenterna läser skönlitteratur för att vidga sina vyer kring hur det är att vara människa och patient.
– Men många suckar över den och undrar vad den ska vara bra för, studenterna är bara inne på hårda fakta, påpekade Maria Tärnberg, som undervisar på läkarprogrammet.Från publiken kom förslag om att biblioteket skulle kunna öppna upp för läsecirklar riktade till studenterna, på försök.
– En förhoppning kan också vara att få in lite skönlitteratur i kursplanerna, en eller två böcker per utbildning, föreslog Åsa Christoffersson.
Bokstafetten fortsätter
Och hur var det nu då med huvudfrågan – blir man klokare och lyckligare av att läsa skönlitteratur? Panelen var i stort sett överens. Lyckligare – ibland i alla fall. Läsandet kan bli som ett eget rum där man mår bra och når en slags meditation. Klokare – ja, eftersom man får ta del av så många andra människors erfarenheter och tankar.Efter nyår fortsätter bokstafetten.
– Alla anställda är välkomna att höra av sig. Och det måste inte vara skönlitteratur, även fackböcker eller poesi funkar, till exempel. Det är läsupplevelsen som är det viktigaste, betonar Sassa Persson på universitetsbiblioteket som tillsammans med Kristin Krantz håller i stafetten.
Bokstafetten
Foto boksamtalet: Sassa Persson
Publicerad 2015-12-11