Foto: Thor Balkhed
Och studenterna fick, genom sina kårordförande, lite tid med ministern under lunchen.
– Idag saknas tyvärr en vilja från politiskt håll att ta tag i problemet, skrev Martina Johansson, ordförande för studentkåren för utbildningsvetenskap och filosofisk fakultet vid LiU i sin artikel.
Men det vill kanske ändå inte minister Helene Hellmark Knutsson hålla med om.
– Hösten 2015 beslöt vi att tillföra nästan 900 miljoner i särskilda kvalitetsmedel för hum/sam och lärarutbildningarna under mandatperioden för att lärosätena ska kunna öka den lärarledda tiden. Den satsningen ska fortsätta mandatperioden ut och vi kommer att följa upp att pengarna används just till det och inte försvinner ned i några svarta hål, kommenterade hon efter lunchen på universitetsklubben.
Foto: Thor BalkhedMinisterbesöken ute på landets lärosäten ska dels ge lärosätena möjlighet att visa delar av sin verksamhet och få tillfälle att föra en dialog om olika frågor, dels ge Helene Hellmark Knutsson möjlighet att på plats höra hur lärosätena följer upp regeringens uppsatta mål.
– Det rör olika framtidsfrågor och till exempel arbetet med jämställdhet och breddad rekrytering, säger hon.
Till framtidsfrågorna måste man väl inte minst föra klimatutvecklingen och frågan om hållbarhet, som också de ska genomsyra den högre utbildningen. Så är det inte – än – men vilken möjlighet har du som minister att se till att det blir verklighet?
– Universitet och högskolor har sedan tio år tillbaka ett hållbarhetsuppdrag. Nu har vi gett Universitetskanslersämbetet uppgiften att göra en systematisk uppföljning av hur det går med det. Bara att vi gett UKÄ det uppdraget, hoppas jag skickar en signal om hur viktigt det är att frågorna kommer in i utbildningarna.
Beroendet av externfinansiering för forskningens del, de korta projektanslagstiderna och universitetens alltmer konkurrensutsatta läge har varit heta ämnen i kölvattnet efter Macchiarini-affären. En för LiU:s del ständigt återkommande fråga är höjning av de låga basanslagen. När kommer en förändring på den punkten att slå igenom?
– Inom de närmaste åren i alla fall. I den kommande forskningspropositionen kommer vi att prioritera höjda basanslag som bland annat ska gå till att stärka meriteringssystemen och trygga karriärvägarna inom akademien. För forskningens del vill vi också se längre tidsperspektiv, från dagens tre-fyra år till tio-årsperspektiv. Men propositionen ska förstås gå igenom riksdagen först.
Foto: Thor BalkhedMedicinsk bildvetenskap och visualisering, kognitiv beteendeskap, arbetslivsforskning och tunnfilmsfysik tillhörde det LiU valde att visa fram vid fredagens ministerbesök.
Och för Camilla Georgsson, politisk sakkunnig vid departementet sedan 2014, blev det något av en nostalgitripp:
– Det är en fantastisk känsla. Det var här allt började, det var här jag läste min pol.mag och började arbeta studentfackligt för StuFF. De val jag gjorde då, lade grunden för det jobb jag har idag.
Du basade också för Sveriges förenade studentkårer ett år också. Bristen på lärarledd undervisning för studenter inom humaniora har debatterats i decennier, hur stor var den frågan under din tid?
– Under min tid på StuFF var den stora frågan avskaffandet av kårobligatoriet. Det var den största förändringen någonsin gjorts inom studentvärlden. När jag var SFS-ordförande var just utbildningskvalitén en stor fråga, vid sidan av kårobligatoriets avskaffande och studentinflytandet.
Foto: Thor Balkhed