Samarbetsanslag
Djupinlärning för att förutse proteslossning i höften (Anders Eklund, IMT, och Jörg Schilcher, RÖ och BKV)
Total höftproteskirurgi (Total Hip Replacement - THR) har revolutionerat behandlingen av höftproblem och fått utmärkelsen ”århundradets kirurgi”.
I detta projekt kommer vi därför att utnyttja artificiell intelligens (AI) för att förutse proteslossning innan den inträffar och därmed minimera lidandet för patienterna genom snar omoperation för de som behöver det. Detta kommer att uppnås med hjälp av Sveriges unika kombination av högkvalitativa sjukvårdsregister och digitaliserade röntgenbilder vilket gör det möjligt att exportera röntgenbilder bakåt i tid på alla patienter som genomgått omoperation vilka kan användas för att skapa prediktionsmodeller.
Hälsolitteracitet i digitala interventioner för utlandsfödda kvinnor:
en förbisedd möjlighet att främja hälsa? (Pontus Henriksson, HMV)
Hälsa hos utlandsfödda kvinnor, inklusive den reproduktiva hälsan, är en viktig folkhälsoprioritering. Tidigare forskning, inklusive vår egen, har visat stora skillnader i risken för graviditetskomplikationer, obesitas och undervikt mellan olika födelseländer och regioner, vilket motiverar insatser för att minska ojämlikheter i reproduktiv hälsa.
Hälsolitteracitet är människors kunskap, motivation och förmåga att få tillgång till, förstå, värdera och tillämpa hälsoinformation för att kunna göra bedömningar och fatta beslut i vardagen som rör hälso- och sjukvård, sjukdomsförebyggande insatser och hälsofrämjande arbete i syfte att upprätthålla eller förbättra livskvaliteten under livets gång.
e-hälsolitteracitet är hälsolitteracitet specifikt för elektroniska källor. Låg hälsolitteracitet har konsekvent kopplats till sämre hälsoutfall, ökad risk för dödlighet och minskad livskvalitet. Tidigare forskning har visat att utlandsfödda personer oftare har låg hälsolitteracitet och e-hälsolitteracitet, vilket kan leda till sämre hälsoutfall och begränsa effektiviteten av digitala hälsointerventioner.
Det saknas idag digitala interventioner som syftar till att främja hälsolitteracitet hos utlandsfödda kvinnor, och ett första steg är att genomföra forskning för att utveckla kulturellt anpassade digitala interventioner. Det är dessutom oklart i vilken utsträckning hälsolitteracitet är avgörande för att kunna tillgodogöra sig effekterna av digitala livsstilsinterventioner.
I studie 1 kommer vi att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka utlandsfödda kvinnors erfarenheter av att få tillgång till, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Därefter kommer vi att utforska kvinnornas behov och önskemål gällande digitala interventioner som kan stödja deras hälsolitteracitet, till exempel avseende struktur, funktioner och innehåll. Semistrukturerade intervjuer kommer att genomföras med cirka 20 arabisktalande och somalisktalande kvinnor.
I studie 2 kommer vi att undersöka om hälsolitteracitet påverkar effekten av en digital intervention på kostkvalité och fysisk aktivitet hos utlandsfödda kvinnor efter graviditet. Vi kommer att använda data från en randomiserad kontrollerad studie som heter PRIMI (Promoting Reproductive health In MIgrant women) som undersöker effekten av en digital intervention på levnadsvanor hos 200 utlandsfödda kvinnor som nyligen fött barn.
Projektet innefattar samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet (Pontus Henriksson, Ulrika Müssener, Marie Leksell, Maryam Shirvanifar, Anna Seiterö, Aisha Salah Ahmed), forskare vid Karolinska Institutet (Josefin Wångdahl, Viktor Ahlqvist, Daniel Berglind) och personal vid Flyktningsmedicinskt centrum inom Region Östergötland (Baydaa Al-Saedi, Malin Creutz, Emira Bajric). Detta samarbete kommer att vara avgörande för att kunna genomföra forskningsprojektet, men vi ser också en mycket stor potential för att kunna fördjupa samarbetet ytterligare för att främja levnadsvanor och hälsa hos personer som invandrat till Sverige.
Ny applikation av stora språkmodeller för patientsäkerhet: Användning av AI för att göra MR-undersökningar säkrare genom detektion av okända medicinska implantat (Peter Lundberg, RÖ och HMV)
Varje år genomförs omkring 30 000 MR-undersökningar i Östergötland och en ökande andel patienter, ca 20–25 %, har medicinska implantat som pacemakers eller ledproteser. Medan MR-undersökningar är ett kraftfullt diagnostiskt verktyg, innebär de allvarliga risker för patienter med metallimplantat då de kan bete sig som oavsiktliga antenner under MR-undersökningar och absorbera elektromagnetisk energi som potentiellt kan orsaka svåra eller till och med livshotande skador.
Vad är problemet? Vårdens system sparar information om inplantat i elektroniska patientjournaler men informationen är vanligtvis skriven i ostrukturerad text vilket gör den svår att hitta eller tolka snabbt. Att identifiera om en patient har ett metallimplantat är kan i dagsläget vara en långsam manuell process där flera experter noggrant måste granska patientens hela sjukdomshistoria.
Ett nytt forskningsinitiativ lett av Region Östergötland och Linköpings universitets AIDA Data Hub syftar till att lösa detta problem med hjälp av AI. Vårt mål är att bygga ett språkneutralt system som automatiskt kan detektera omnämningar av implantat i elektroniska patientjournaler, även när de är skrivna med ett komplicerat eller inkonsekvent språk. Det slutliga målet är att flagga varje potentiell risk innan en patient skickas till en MR-undersökning. För att stärka denna lösning planerar forskarlaget att finjustera en avancerad stor språkmodell som kallas XLM-RoBERTa. Denna modell, som baseras på Googles BERT och ursprungligen har tränats på 100 språk, kommer att anpassas till att hantera de speciella utmaningarna gällande medicinskt språk, som tekniska termer och fragmenterad grammatik.
Träning av en så specialiserad modell kräver dock omfattande beräkningskapacitet och tillgång till enorma mängder känslig patientdata. Projektet kommer att nyttja såväl egna beräkningsresurser som infrastruktur tillhandahållen av AIDA Data Hub för att effektivt processa och analysera projektets data. För att säkra personlig integritet och följande av strikta dataskyddslagar kommer forskarna att använda federerad maskininlärning, en metod som låter modeller bli tränade på data från flera källor, utan att faktiskt dela rådata. Projektet syftar även till att utforska legala- och tekniska implikationer av att använda molnbaserade datorplattformar för att hantera känslig vårddata. Om projektet är framgångsrikt kommer detta att så småningom leda till skapande av en fungerande prototyp för AI-detektionssystemet, vilket skulle kunna skalas upp för bredare användning inom både offentlig vård och privat medicinteknisk industri.
Förutom svenska partners, samarbetar forskarlaget med forskare från Köpenhamns universitet och Norges Nasjonalt senter for e-helseforskning i Tromsø. Detta nordiska samarbete kommer att förbättra AI:ns noggrannhet och anpassningsförmåga genom inlärning från flera olika datakällor över flera olika sjukvårdssystem. Vidare stödjer denna forskning EU:s växande ambitioner att göra hälsodata mer tillgängligt och användbart för både klinisk vård och innovation. Medan patientsäkerheten vid MR-undersökningar är startpunkt så inkluderar den långsiktiga visionen tillgängliggörande av den gömda potentialen hos ostrukturerad medicinsk data för att förvandla vårdgivande och forskning inom Europa.
Seed grants
Samskapande av en chatbot baserad på stora språkmodeller för informella vårdgivare i vårdsammanhang (Hanna Allemann, HMV)
Jag är väldigt tacksam för stödet från styrkeområde e-Hälsa! Det ger mig som junior forskare lite vind under vingarna och bidraget bidrar också till att jag kan ta steg mot min självständighet som forskare. Med tidigare stöd från styrkeområde e-Hälsa har en AI-baserad chatbot-prototyp utvecklats. Prototypen integrerar en stor språkmodell med kontextspecifik information från ett samskapat stödprogram för anhöriga till personer med hjärtsvikt. Stora språkmodeller har tidigare visats kunna ge korrekta och relevanta råd som håller en ’personcentrerad ton’. Digitala lösningar som bygger på dessa stora språkmodeller kan också erbjuda mer personliga lösningar som kan anpassas efter användarens behov och förmågor.
Syftet med projektet som vi nu fått bidrag för är att genom samskapande förfina, designa och studera användningen av chatboten. Jag vill säkerställa att den följer hälso- och sjukvårdens lagar, förordningar och värderingar, samt anhörigas uppfattningar. Därför är vår intention att involvera både anhöriga, hälso- och sjukvårdspersonal, tekniker och forskare i processen. Det är viktigt att studera detta noggrant eftersom det finns risker med AI. Några risker som ofta nämns är att AI kan ge svar som innefattar fördomar eller felaktigheter. I vissa sammanhang kan detta påverka användarna negativt. Användare kan också lita för mycket på AI, vilket kan vara problematiskt. Detta, eller att helt sakna tillit till AI minskar användbarheten. Dessa aspekter kommer vi att undersöka i projektet.
Utvärdering av LVAD-drivlinans förbandsbyte genom fjärrstyrd videoobservation: Påverkan på infektioner och sjukhusinläggningar (Magda Eriksson-Liebon, HMV)
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som drabbar över 200 000 personer i Sverige. Tillståndet medför nedsatt livskvalitet, frekventa sjukhusinläggningar och höga vårdkostnader. Eftersom tillgången på hjärtdonatorer är begränsad, används mekaniska cirkulationsstöd som vänsterkammarpump (Left Ventricular Assist Device - LVAD) i allt större utsträckning som behandlingsalternativ vid avancerad hjärtsvikt. En LVAD hjälper den vänstra hjärtkammaren att pumpa blod och kan fungera både som en "brygga" till transplantation och som destinationsterapi för patienter som inte är aktuella för hjärttransplantation. Syftet med LVAD-behandling är att förlänga överlevnaden och förbättra patientens hälsorelaterade livskvalitet.
Att leva med en LVAD innebär dock ett stort ansvar för egenvård, särskilt när det gäller hantering av drivlinan – den kabel som förbinder pumpen i kroppen med styrsystem och strömkälla utanför kroppen. Infektioner i drivlinan är en av de vanligaste och mest allvarliga komplikationerna och är en vanlig orsak till återinläggningar på sjukhus. Därför är det avgörande att både patienter och närstående har god kunskap om aseptisk teknik, förbandsbyten och daglig drivlinevård.
Anslaget från e-Hälsa kommer att användas till ett projekt som syftar till att undersöka möjligheten att använda fjärrstyrda videoinspelningar som metod för att utvärdera drivlinevård i hemmiljö. Genom att filma förbandsbytet i patientens naturliga miljö, utan närvaro av vårdpersonal, skapas förutsättningar för en mer autentisk bedömning av hur egenvården faktiskt utförs. Inspelningarna kommer att granskas i efterhand av vårdpersonal med specialistkompetens inom LVAD-vård. Utifrån resultaten från dessa videoobservationer, kommer nästa steg i projektet att bli att utveckla ett digitalt utbildningsprogram för patienter och närstående, med fokus på praktisk träning i drivlinevård. I en efterföljande pilotstudie planerar vi att utvärdera programmets effekt på kliniska utfall som drivlineinfektioner och oplanerade återinläggningar.
Genom att använda videoinspelningar som metod för att observera drivlinevård i hemmiljö, kan studien bidra till att utveckla ett riktat utbildningsprogram som stärker patienters och närståendes förmåga att förebygga infektioner och förbättra egenvården vid LVAD-behandling.
Utveckling av en online-baserad resurs som stöd för kliniskt arbete med personer som har förvärvade kommunikativa nedsättningar: verktyg för patientinkludering (Sophia Lindeberg, BKV)
Projektet syftar till att undersöka potentialen av en digital resurs för att förbättra vårdpersonals kommunikation med personer med förvärvade kommunikativa nedsättningar (nedsättningar p.g.a. sjukdom eller skada). Fokus kommer att vara att identifiera barriärer och resurser i kliniska möten och digitala kontakter.
Effektiv kommunikation mellan vårdpersonal och patienter är avgörande för en individanpassad vård. Personer med kommunikativa nedsättningar, som förvärvade språkliga störningar (afasi) eller talmotorikstörningar (dysartri), upplever ofta utmaningar i att interagera med personer utanför sin närmaste krets. Vårdpersonal upplever också betydande kommunikativa barriärer i möten med dessa patienter. Under de senaste åren har samtalspartnerns betydelse lyfts fram. Program för samtalspartnerträning har visat sig förbättra samtal mellan personer med kommunikativa nedsättningar och deras bekanta samtalspartners. Effekten av sådan träning i komplexa miljöer, som inom vården, är däremot mindre undersökt.
Anslaget kommer att användas för att genomföra fokusgrupper med personer med förvärvade kommunikativa nedsättningar samt vårdpersonal. Deras erfarenheter av barriärer och resurser i kliniska möten och vad en digital resurs skulle kunna innehålla kommer att ligga till grund för skapandet av resursen. Deltagarna kommer också att diskutera potentialen av att använda AI-lösningar för träning av kommunikativa färdigheter. Resultatet av projektet är av relevans för utvecklingen av inkluderande och individanpassad kommunikation i vårdsammanhang.
Implementering av iKBT för psykisk ohälsa hos hjärtpatienter (Johan Lundgren, HMV)
Psykisk ohälsa är vanligt bland personer med hjärtsjukdom. Många patienter upplever stress, ångest och depression kopplat till deras hjärtsjukdom och livssituation. Trots den höga förekomsten av dessa problem, saknas det idag strukturerade och välfungerande behandlingsstrategier som är kliniskt tillämpade i större skala för att möta behovet hos dessa patienter.
Projektet syftar till att utforska förutsättningarna för att implementera internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) för psykisk ohälsa hos patienter med hjärtsjukdomar. Forskargruppen vill etablera ett samarbete med kliniska enheter inom Region Östergötland för att underlätta start och utveckling av ett större forskningsprojekt kring denna implementering. Specifikt vill projektet identifiera och analysera faktorer som underlättar eller hindrar implementeringen av iKBT inom hjärtvården, inklusive organisatoriska aspekter och resursbehov.
Projektet baseras på implementeringsvetenskapens teorier och fokuserar på att identifiera potentiella hinder och möjligheter på organisatorisk nivå för att införa iKBT inom rutinmässig hjärtvård. Studien använder en kvalitativ design med medskapande, där deltagarna rekryteras från primärvård- och specialistvårdsmottagningar. Vi planerar att genomföra 6 – 8 fokusgrupper med 5 – 7 deltagare per grupp, inklusive olika professioner som sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter samt första- och andralinjechefer.
Deltagarna i fokusgrupperna kommer att identifiera faktorer som underlättar eller hindrar implementeringen av iKBT samt strategier för att övervinna dessa hinder. För att säkerställa att den kliniskt verksamma personalens perspektiv framkommer tydligt sker analysen tillsammans med ett antal kliniskt verksamma personer rekryterade från fokusgrupperna med hjälp av så kallad Framework Method.
Projektet förväntas starta under tredje kvartalet 2025 och datainsamling planeras att pågå till början av 2026. Resultaten från studien kommer att bidra till ett framtida större implementeringsprojekt och hjälpa till att integrera iKBT som en rutinmässig del av hjärtvården, vilket kan förbättra vården för patienter med hjärtåkommor och psykologisk stress. Projektet syftar till att skapa en mer personcentrerad, nära vård, och förbättra resultaten för individer som lever med hjärtsjukdom.
Distribution av kostnadseffektivitet för en digital rökavvänjningsintervention (Katarina Ulfsdotter Gunnarsson, HMV)
Antalet rökare har minskat under det senast decennierna men är fortfarande en av de största hälsoriskerna. En randomiserad kontrollerad studie som genomfördes 2022 i Region Östergötland visade att chansen att sluta röka fördubblades för de som hade tillgång till en digital rökavvänjningsintervention jämfört med de som fick befintligt stöd. Resultaten visade dock på att effekterna varierade i studiepopulationen; till exempel uppnådde tunga rökare inte samma positiva resultat som lättare rökare, och effekterna var större bland män. Eftersom effekterna av interventionen var heterogena, är det osäkert om interventionen är kostnadseffektiv för alla användare.