– Nordiska medicinpriset däremot kom som en överraskning. Oj, tänkte jag. Står sig vår forskning om internetbehandlingar så bra? säger professorn i klinisk psykologi.
För vissa är nätet bättre
Gerhard Anderson är känd inom forskarvärlden som en av förgrundsgestalterna i utvecklingen av internetbehandlingar för psykisk ohälsa. Hans studie från år 2000 av huvudvärkspatienter som behandlades via internet var en av de första i världen. Då fick patienterna via e-post lära sig om exempelvis avslappning och stresshantering – och resultaten var goda. Sedan dess har både behandlingsformen och tekniken utvecklats för att hjälpa personer med så vitt skilda problem som tvångssyndrom, fobier, depressioner och tinnitus.– Flera studier visar att den här formen av terapi fungerar lika bra som att träffa en psykolog ansikte mot ansikte. Det handlar inte längre om internetbehandling eller inte, nätet är redan en del av livet, säger Gerhard Andersson.
För vissa patienter fungerar internetterapi kanske till och med bättre. Detta gäller exempelvis människor som lider av social fobi, men som erbjudits behandling i form av gruppterapi.
– Det kan vara jättejobbigt för personer med social ångest att sitta i grupp och då riskerar man att de inte är mentalt närvarande under terapin eller att de inte alls dyker upp, säger Gerhard Andersson.
I internetbehandlingar upplevs patienterna som motiverade, vilket kan bidra till det goda resultatet. Andra fördelar är att patienterna själva kan välja när och var terapin sker. De behöver inte smyga iväg från jobbet utan kan sitta i soffan hemma och ta del av behandlingen. Ytterligare en vinst gentemot när patienterna sitter ansikte mot ansikte med en psykolog är att de kan ta del av informationen flera gånger. Glömmer de något är det bara att läsa det igen.
Ett exakt svar på varför internetterapi fungerar så bra kan inte Gerhard Andersson ge.
– Vi vet att det fungerar. Hur det fungerar är nästa fråga som vi forskare ställer oss.
Internetterapi har hittills visat sig vara en lyckad behandling för många tillstånd, däremot passar det inte alla individer. Förutom motivationen krävs grundläggande kunskaper om hur en dator fungerar.
– Men, jag vet en 70-årig kvinna som inte ens ägde en dator som anmälde sig till en behandling. Hon gick och köpte en för att kunna delta och hon klarade sig fint.
En resurs för vården
– Många drabbas av återkommande depressioner. Om det inte är djup depression kan man tänka sig att patienten får kontakt med en psykolog via nätet.Samtidigt vill den dubbelt prisade frontfiguren för internetterapi dra lite i bromsen. Han jämför med de antidepressiva medicinerna som när de kom var de ett kraftfullt redskap för att hjälpa folk.
– Nu skrivs de ibland ut alltför lättvindigt. Samma öde bör inte internetterapin möta. Behandlingen får inte implementeras slarvigt i vården och forskning är oerhört viktigt för att hela tiden kunna göra behandlingen bättre.
Foto: Vibeke Mathiesen