15 oktober 2010

Försämrad hörsel och försämrat långtidsminne följs åt.
Hörselforskarna i Linköping har en teori om varför en hörselnedsättning påverkar långtidsminnet.
En vanlig förklaring till försämrat minne hos äldre är att både nedsatt hörsel och syn försvagar hjärnans funktioner. Andra teorier anger en allmänt försämrad informationsinhämtning och ökad intellektuell ansträngning som tänkbara orsaker.

- Vi ville titta specifikt på vad nedsatt hörsel betyder för minnet, säger Jerker Rönnberg, professor i psykologi och föreståndare för IHV, Institutet för Handikappvetenskap.

Linköpingsforskarna fick tillgång till Betula, en stor databas för en bred långtidsstudie som följer 3 000 personer och olika aspekter av deras åldrande. Ur denna databas sorterade de fram 160 hörselskadade som alla använder hörapparat. De olika minnesfunktionerna hos de hörselskadade testades.

- Vi använde fem olika typer av test som mäter olika funktioner, berättar Jerker Rönnberg.

Sämre hörsel samvarierar med sämre långtidsminne 

Det handlade både om korttids- och långtidsminnet, som i sin tur delas upp i semantiskt och episodiskt minne. För att mäta det episodiska korttids- såväl som långtidsminnet uppmanades försökspersonerna t.ex. att direkt utföra olika handlingar, typ ta av skorna, och att verbalt återge uppmaningen. Eller att återge listor av ord, som också vid återgivning kan indelas i episodiska kort- och långtidskomponenter.

Det semantiska långtidsminnet testades med hjälp av ordförståelsetest och s.k. fluency-test. I de senare får försökspersonen exempelvis återge så många ord hon eller han kan som börjar på en viss bokstav. Samtliga tester är utprovade och etablerade.

Graden av hörselnedsättning mättes också, liksom synen.

Resultatet blev entydigt; sämre hörsel samvarierar med sämre långtidsminne. Korttidsminnet klarar sig bättre. Nedsatt syn gav däremot inget utslag på minnet. Det visuella episodiska långtidsminnet klarar sig också bra. Igenkänning av ansikten, till exempel, försämras inte.

Sambandet kan förklaras

Den modell som Jerker Rönnberg och hans medarbetare har utarbetat för att visa hur hörseln samspelar med olika minnessystem, ELU-modellen, innehåller en tänkbar förklaring till det här sambandet, säger han. ELU ska uttydas Ease of Language Understanding.

ELU-modellen visar att när man omedelbart, utan störningar, uppfattar vad som sägs, aktiveras det semantiska långtidsminnet – orden matchas med det ”lexikon” som finns lagrat där. Det sker blixtsnabbt och utan att man är medveten om det.

Om man däremot inte hör direkt vad som sägs, måste korttidsminnet/arbetsminnet engageras för att försöka reda ut vad som egentligen sades och vad det betyder.

- Det här innebär att det episodiska långtidsminnet inte tas i bruk lika mycket när man hör dåligt, säger Jerker Rönnberg, medan korttidsminnet får arbeta för fullt. Och det i sin tur kan leda till ett försämrat episodiskt långtidsminne. Vi vet ju att funktioner som inte används, förfaller.

Ålder spelar in

En given fråga är då om inte det försämrade långtidsminnet helt enkelt beror på stigande ålder, och inte på hörselnedsättningen i sig.

- Jo, säger Jerker Rönnberg, i forskarnas analys, en s.k. strukturell ekvationsmodell, där man sammanväger effekten av olika faktorer samtidigt, visas att åldern också spelar roll. Men åldern ensam kan inte förklara hela minnesförlusten. Den försämrade hörseln spelar också in.

Värt att notera är också att en hörapparat inte kan minnesmässigt kompensera fullt ut för ett hörselbortfall. Samtliga försökspersoner var ju bärare av hörapparater.

Genom att vi fått tillgång till en stor internationell databas, UK Biobank, så har vi kunnat gå vidare med att testa den multi-modala minnessystemshypotesen. Databasen består av cirka 500 000 individer mellan 39-70 år, varav 138 098 ingick i vårt urval. Resultaten från denna studie visar entydigt att prestationen i en visuellt-spatial-episodisk långtidsminnesuppgift påverkades negativt av den funktionella hörselnivån och att en visuellt-spatial arbetsminnesuppgift påverkades relativt lite. Detta stödjer alltså återigen den mulitmodala minnsessystemshypotesen i det att vi använde icke-auditiv inkodning av minnesuppgifterna. Resultaten är statistiskt mycket säkra och storleken av den negativa effekten är stark.

I en kommande studie ska forskarna nu försöka klarlägga vilken effekt, om någon, hörapparaten har på minnet. I Betulagruppen ska användare av hörapparater matchas mot ickeanvändare och en eventuell långtidsminnesförsämring testas.


Publicerad 2010-10-15

Forskare - kognitiv hörselvetenskap