Fotografi av Jerker Rönnberg

Jerker Rönnberg

Professor emeritus

Jag har sedan länge intresserat mig för det mänskliga minnet. Arbetsminnet är viktigt för vår kommunikativa förmåga, speciellt hos personer med hörselnedsättning. Min nuvarande forskning handlar främst om hörselskador, tal i brus och minneskapacitet.

Kognitiv hörselvetenskap

Min forskargrupp har utvecklat forskningsområdet kognitiv hörselvetenskap, som beskriver och modellerar hjärnans arbete under kognitivt belastande kommunikationssituationer. Forskningsresultaten har bidragit till tillämpningar för både hörapparatindustrin och hörselvården.

Kognitiva förutsättningar för bra kommunikation

För att få en överskådlig bild av kommunikativa funktionshinder behöver vi relatera kognitiva förmågor till kommunikativ potential och kommunikativa utmaningar. Vi har på ett framgångsrikt sätt studerat och relaterat kognitiva förutsättningar (t ex arbetsminne och fonologi) till kommunikation(o)förmåga i många studier av t ex barn med CP-skador, personer med traumatiska hjärnskador, epilepsi, eller utvecklingsstörning. Nyligen har jag visat att arbetsminneskapacitet också spelar en avgörande roll för vuxendöva personers förmåga till läppavläsning, teckenspråksanvändare, för användare av cochleära implantat och för personer som använder hörapparat, speciellt i situationer när mera avancerad signalbehandling används i hörapparaten och när lyssningssituationen är krävande.

Du lyssnar och förstår med hjärnan

Föreställ dig att du är på en middagsbjudning där du pratar med en okänd person. Du gör allt du kan för att höra vad personen säger mitt i surret av alla andras röster. Även om du missar ett ord här eller där så har du ett tillräckligt sammanhang för att kunna hänga med i vad personen säger. I den här typen av situation är du beroende av att utnyttja olika slags kunskaper (t ex om samtalsämnen) som du redan har lagrat i hjärnans långtidsminne för att kunna förutsäga och förstå vad personen pratar om. Än värre är det för personer med hörselskada. Vi har kallat vårt forskningsområde Kognitiv Hörselvetenskap. Kognitiv hörselvetenskap betonar den viktiga roll som kognitiva funktioner och förmågor spelar för kommunikativ framgång och hur den lyssnande hjärnan arbetar i situationer med olika grad av belastning.

En modell om samspelet

I en modell som handlar om “Ease-of-Language Understanding” (ELU-modellen) beskrivs i mera detalj hur arbetsminnet, uppmärksamhet och exekutiva funktioner samspelar med episodiskt och semantiskt långtidsminne i lyssningssituationer som är enkla och smidiga samt i situationer där koncentration och förståelseprocesser utmanas (Rönnberg et al., 2008, 2013, länkar till artiklar). Denna modell har alltså framgångsrikt kunna beskriva samspelet mellan ”bottom-up” (sensoriska) och ”top-down” (kognitiva) processer för dialogsituationer, men också för lång-tidsförändringar (negativa/positiva) till följd av åldrandet och hörselskadan. Vi har testat modellen med både beteendevetenskapliga och hjärnavbildningsmetoder, som t ex fMRI (hjärnans regionala blodflöde), MEG (hjärnans elektriska aktivitet i mikrotid) och pupillstorlek.  Modellen har bidragit till att utveckla området Kognitiv Hörselvetenskap.

Långtidseffekter av hörselskada

En förutsägelse från ELU-modellen är att när signalerna in till örat är ofullständiga eller om personen har en hörselskada, så finns det en ökad risk för att den normala matchningen med lexikon inte fungerar. Det fonologiska intrycket av signalen är inte tillräckligt precist för att kunna låsa upp lexikon och därmed ett ords innebörd. Denna ”mismatch” process kommer då att kalla på extra resurser i form av att arbetsminnet får tas i anspråk i större utsträckning för att reparera vad som missats. Arbetsminnet kommer därmed att bli ”gymnastiserat” i högre grad än det episodiska långtidsminnet, eftersom det som inte kan avkodas, kan heller inte lagras och sedan plockas fram. Alltså, det episodiska långtidsminnet blir relativt sett mindre använt och i långa loppet försämras därmed denna funktion. Vi har visat detta resultat för ett antal olika typer av test och nu senast med hjälp av forskningsmaterial från en stor databas kallad the UK Biobank Resource.

Hörselforskare prisas för sina banbrytande upptäckter

Jerker Rönnberg Fotograf: Charlotte Perhammar

Stora hörselpriset till Jerker Rönnberg

Jerker Rönnberg fick Stora hörselpriset 2020 av Hörselforskningsfonden och beskrivs som en "upptäcktsresande i hjärnans labyrinter". Jerker Rönnberg har under de senaste 20 åren byggt upp en världsledande forskning inom kognitiv hörselvetenskap, med Linköpings universitet som bas.

> Till LiU-Nytt, "Hörselforskare prisas för sina banbrytande upptäckter"

Till HRFs pressmeddelande (länk till Hörselskadades riksförbund)

Till HRF Talk med Jerker Rönnberg, inkl. prisutdelning och föreläsning (länk till Youtube)

Vi hör med örat, men lyssnar och förstår med hjärnan

Hjärnans roll

Filmen handlar om vår hörselforskning och hjärnans roll för vårt hörande samt hur vardagen kan underlättas för personer med hörsel-nedsättning. Textad version.

Nyhetsartiklar

Hörselforskare prisas för banbrytande upptäckter

Stora hörselpriset går i år till Jerker Rönnberg som av Hörselforskningsfonden kallas en "upptäcktsresande i hjärnans labyrinter". Rönnberg har byggt upp en världsledande forskning inom kognitiv hörselvetenskap, med LiU som bas.

Äldre person sitter i stol

Hör vi dåligt är risken större att drabbas av demens

Demenssjukdomar breder ut sig och är ett hot mot folkhälsan. Vad kan man göra för att bromsa förloppet? Det var ett av de ämnen som diskuterades under en internationell forskningskonferens i Linköping.

Äldre kvinna framför dator.

De vill hjälpa oss höra även som äldre

Hörselforskare vid LiU tar sig an äldre personers hörselproblem. Siktet är inställt på att förbättra livskvaliteten för de miljontals människor som lider av hörselnedsättning på ålderns höst.

Föreläsningar, uppdrag m.m.

Uppdrag / utmärkelser

  • Stora Hörselpriset 2020
  • Nationalkommittén för psykologi, Vetenskapsakademin
  • The Stuart Gatehouse Memorial Lecture
  • Inbjuden som deltagare i det internationella projektet: Towards a Comprehensive Model of Human Memory, Oslo universitet

Forskningsprogram / projekt

  • Linnécentrums forskningsprogram. 
  • Det longitudinella n200 programmet om kognitivt åldrande, hörselskada och demens.
  • Den sensorisk-kommunikativa kommunikationsfaktorn:  Promotion av social interaktion och hälsa.

Publikationer

2024

Emil Holmer, Jerker Rönnberg, Erkin Asutay, Carlos Tirado, Mattias Ekberg (2024) Facial mimicry interference reduces working memory accuracy for facial emotion expressions PLOS ONE, Vol. 19, Artikel e0306113 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Rachel Ellis, Jerker Rönnberg, Charlotta Plejert (2024) Combined effects of age and hearing impairment on utterances and requests for clarification in spontaneous conversation and a referential communication task International journal of language and communication disorders, Vol. 59, s. 293-303 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

2023

Victoria Stenbäck, Erik Marsja, Rachel J. Ellis, Jerker Rönnberg (2023) Relationships between behavioural and self-report measures in speech recognition in noise International Journal of Audiology, Vol. 62, s. 101-109 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Shahram Moradi, Jerker Rönnberg (2023) Perceptual Doping: A Hypothesis on How Early Audiovisual Speech Stimulation Enhances Subsequent Auditory Speech Processing Brain Sciences, Vol. 13, Artikel 601 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Lina Homman, Henrik Danielsson, Jerker Rönnberg (2023) A structural equation mediation model captures the predictions amongst the parameters of the ease of language understanding model Frontiers in Psychology, Vol. 14, Artikel 1015227 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Forskningsprojekt

Forskning om funktionshinder